D dags Flashcards
a) Vad avses inom vetenskapsteorin med ett demarkationskriterium? (1p) (s. 76 i vetenskapsteori)
Ett demarkationskriterium är en sorts regel som skiljer mellan vetenskaplig förståelse och andra förståelseformer såsom religion och konst.
Ge exempel på två olika demarkationskriterium samt resonera kring vilka styrkor respektive problem som kan identifieras hos dessa båda kriterier. (3p) (s. 76-77 i vetenskapsteori)
De logiska positivisterna gjorde flera försök att formulera ett sådant kriterium. Ett tidigt försök kallas för verifikationskriteriet. Här innebar det att en utsaga är vetenskaplig endast om den kan visas vara korrekt med hjälp av empirisk data. En verifiering innebär således att en observation eller en annan verifierad hypotes överensstämmer med hypotesen och stärker därför den. Men samtidigt kan inte allt verifieras. Ex påståendet “det finns ett hus på månen” framstår som vetenskaplig men kan inte verifieras. Karl Popper ansåg dock att vi i princip inte kan verifiera uttalanden som rör alla individer i en viss kategori som ex påståendet att alla svanar är vita såvida vi inte kontrollerar varje svan i hela världen. Han föreslog att man istället skulle falsifiera. En falsifiering av en hypotes innebär att en observation, eller en annan verifierad hypotes, motsäger hypotesen. En falsifiering innebär således att en observation eller en annan verifierad hypotes verifierar negationen till hypotesen och minskar därmed trovärdigheten för den. Så istället för att undersöka varje svan gäller ett bara att hitta en svart svan för att veta att hypotesen inte stämmer.
Redogör för innebörden i begreppet operationalisering samt ge ett exempel på en sådan. (2p) (s.78 i vetenskapsteori, 29-32, 79-80 i forskningsmetoder)
Operationalisering innebär att man försöker översätta eller operationalisera det abstrakta/konstruktet och egentligen omätbara begreppet till något konkret och mätbart. Med ett antal frågor försöker man fånga in det som man anser vara centralt för det begrepp man mäter. Ex: Vi vill undersöka graden av demokrati i en grupp länder. Vi ställer först upp en teoretisk definition: folkligt deltagande i beslutsprocesser. Vi ställer sedan upp den operationella definitionen (vi operationaliserar den teoretiska definitionen). Exempelvis kan vi mäta röstdeltagande och hur fri pressen är genom att läsa ledarsidorna i de två största tidningarna och undersöka hur kritiska dessa är mot makten, för att sedan väga dessa för att skapa ett index. Högt indexvärde motsvarar hög grad av demokrati. Mätandet av röstdeltagandet har hög reliabilitet, men mindre bra validitet. Förhållandet är det motsatta hos “fri press”-mätningen
Ett psykologiskt test kan vara reliabelt men samtidigt ha låg validitet. Redogör kortfattat för hur detta är möjligt. (2p)
För att siffror ska vara relevanta och giltiga, måste det vara tillförlitligt-dvs reliabla. Generellt sätt så kan siffrorna vara reliabla utan att ha validitet, men siffror kan inte ha validitet utan att (till någon grad) vara reliabel. Ett annat exempel är att en klocka kan vara reliabel (genom att den mäter tid på ett tillförlitligt sätt), samtidigt som den mäter tiden helt fel (t.ex. att den går för sakta-saknar validitet)
Beskriv kortfattat två s.k. deskriptiva forskningsmetoder. (2p) (103, 106-110 i forskningsmetoder)
Det gemensamma för de deskriptiva forskningsmetoderna är att de beskriver psykologiska fenomen som de naturligt förekommer i olika situationer, eller med andra ord kännetecknas dessa metoder av att variabler inte manipuleras. Ex är naturliga observationer som är observation av beteende i dess “naturliga miljö”, ex om jag är intresserad av barns lek så kan jag studera en lekplats. Deras beteende skulle fortsatt även om jag inte var där. Fördelarna med naturlig miljö är att det har hög ekologisk validitet (Likheten mellan studiesituationen och den “naturliga miljön”) samt extern validitet (generaliserbarheten av studiens resultat till andra situationer). Ett annat exempel är Deltagande observation där forskaren själv deltar i situationen som ska studeras, i vårt tidigare exempel skulle här forskaren istället lekt med barnen.
En forskare är intresserad av relationen mellan ett specifikt personlighetsdrag och graden av aggressivt beteende. Han använder en korrelationsdesign och mäter relationen mellan dessa två variabler med hjälp av självuppskattning. För att mäta det specifika personlighetsdraget har han använt ett redan välanvänt och accepterat formulär och för att mäta graden av aggressivt beteende så konstruerar han ett eget test. Han konstaterar inte tidigare forskning inom ämnet aggression utan tycker att han nog kan lista ut vad som är relevant att ha med i testet. Han undersöker sedan relationen mellan dessa två variabler i en studentgrupp där forskaren låter de som vill delta i undersökningen. Forskaren vill dock gärna uttala sig om hela Sveriges befolkning och baserat på sina resultat så menar han att dessa gäller för alla i hela Sverige. (3p)
Vilka eventuella hot finns i forskarens studie avseende:
Begreppsvaliditet (s. 87-91 i forskningsmetoder)
Konstruktvaliditet/begreppsvaliditet→ har jag mätt alla aspekter av ett visst konstrukt? Har jag mätt den mest viktiga aspekten? Är det rimligt att operationalisera X på det här sättet? I det här fallet kan man diskutera vad han menar med aggression, om han har definierat det, om det kan definieras på ett annat sätt.
Innehållsvaliditet (s. 133 i forskningsmetoder)
Ett test har innehållsvaliditet om det täcker alla viktiga sidor av det fenomen som det är avsett att mäta. I det här fallet har han använt ett test som redan är färdigt men det kan vara så att det mäter något som inte är intressant för honom.
Extern validitet (s. 270 i forskningsmetoder) Extern validitet handlar om generaliserbarheten av studiens resultat till andra situationer. I detta fall kan det bli svårt eftersom alla är vi olika.
Urvalet
Har valt ett icke sannolikhets val (bekvämlighetsurval) vilket innebär att att han inte kan veta att om urvalet är representativt för hela populationen, vilket var hans avsikt. (sid 103 Svartdal)
Redogör och för en kritisk diskussion kring de grundläggande principerna inom socialkonstruktionismen. (4p)
Socialkonstruktionism är en utveckling av Berger och Luckmann. Grundtanken är att vår förståelse för de fenomen vi ser som självklara och av naturen givna, är i själva verket skapade och definierade i en social process. Fokus är att titta på vad som är en social konstruktion och hur man kan förändra det. Olika kategorier, tex kön, har skapats och befästs genom roller och handlingsmönster, och sedan kommit att ses som givna. Är allt konstruerat? Nja, ontologiska frågor om tingens existens oftast mindre intressant, fokus istället på föreställningar som påverkar vetenskap och samhälle tex frisk sjukt. Fokus på att synliggöra och problematisera konstruktionerna. Kritik som riktas handlar bla om att man vill ifrågasätta normalitet, genom att belysa att det är en konstruktion, men vad ska vi ersätta den med? Om man menar att en konstruktion är mer värd än en annan behöver man ett sätt att avgöra detta (på ett sätt som inte är en konstruktion)
Redogör för två olika typer av reliabilitet. (1p) (s.134, 117 i forskningsmetoder)
Test-retest reliabilitet→ får jag samma resultat 2 gånger på raken?
Interbedömarreliabilitet→ Får 2 bedömare samma resultat?
Intern reliabilitet→ Får jag liknande resultat när jag ställer liknande frågor?
En typ av deskriptiv forskningsmetod utgörs av surveyundersökningar. Vid tillämpningen av denna metod kan urvalet till en studie (sampling) utföras på två övergripande sätt. Beskriv kortfattat vad dessa båda sätt innebär samt namnge och redogör för ett exempel på en specifik insamlingsteknik inom vardera av dessa båda sätt. (4p) (s. 123-126 i forskningsmetoder)
Surveyundersökningar använder färdigformulerade frågor eller intervjuer för att undersöka ett större antal personers uppfattning om ett sakförhållande. Sampling kan i princip genomföras på 2 sätt. Vid sannolikhetsurval väljer man ut varje individ utifrån en viss sannolikhet. Inom sannolikhetsurvalet finns det flera sätt. Vid obundet slumpmässigt urval har man tillgång till alla individer av den valda populationen och sedan tar man slumpmässigt ut folk. Vid systematiskt urval är utgångspunkten en lista över hela populationen, där var n-te person väljs ut ex. att man knackar på vart 5:e dörr i ett kvarter. Vid proportionellt stratifierat urval rekryteras deltagarna i andelar utifrån viktiga subgrupper i populationen ex. vi vet att 40% elever går i lågstadiet, 30% i mellanstadiet och 30% i högstadiet och då vill vi också att det ska representeras. Slutligen har vi klusterurval som inte handlar lika mycket om individerna utan snarare om grupper som exempelvis att jämföra skolelever utifrån regioner.
Vid icke-sannolikhetsurval är urval där deltagandet i urvalet bestäms av andra förhållanden än sannolikhet. Även här finns det flera sätt. Dels genom bekvämlighetsurval där man använder de individer som står till buds ex. annonserar man ut och de som vill kommer, sedan har vi kvoturval där deltagarna rekryteras i andelar efter givna kriterier i populationen. Slutligen har vi snöbollsurval som ofta används när forskaren inte har någon bra överblick över den population som undersöks ex kanske man frågar en person, som frågar nästa osv.
Redogör för innebörden i begreppet ”kvasiexperimentell design” samt ge två exempel på situationer när en sådan design måste användas. (2p) (s. 213 i forskningsmetoder)
En kvasiexperimentell design är design som eftersträvar den experimentella designens krav men som inte helt och hållet uppfyller dessa ex. att man saknar kontrollgrupp eller att man inte har en deltagarrandomisering. Ibland kan det vara så att man vill mäta något som uppkommer plötsligt ex. 9/11 och då har man ex. inte tillgång till en kontrollgrupp, det kan också vara så att man vill undersöka något från barndomen
Redogör för innebörden i en s.k. ABAB-design. (2p) (s. 209 i forskningsmetoder)
En ABAB design är en av de vanligaste typerna av N=1 designer. Forskaren observerar ett beteende (beroende variabel) växelvis utan (A) och med (B) manipulation. Ex ökad aggressivitet hos barn som ett resultat av föräldraruppmärksamhet?
A: observation av normaltillstånd (baseline)
B: intruera föräldrar att inte uppmärksamma aggressivt beteende
A: återgå till baseline
B: upprepa åtgärd
Vad är en oberoende variabel och hur skiljer sig en sådan från en beroende variabel? (2p) (s. 163 i forskningsmetoder)
Detta ingår i manipulation. Den variabeln som manipuleras i experimentet, och som vi tänker är orsaken till effekten kallas för den oberoende variabeln. Den variabel som observeras, den tänkta effekten av orsaken kallas för den beroende variabeln.
Designa en fiktiv korrelationsstudie (m.a.o. du hittar på den själv) där två olika variabler mäts vid samma tillfälle. Vilka eventuella problem ser du med din studie ur ett kausalitets-perspektiv? (2p)
Jag vill mäta hur träning påverkar sömnen, problem jag ser handlar vad det är som orsakar vad.
Beskriv den huvudsakliga skillnaden mellan enkla och komplexa designer vid utförande av ett psykologiskt experiment. (1p) (s. 192 i forskningsmetoder)
Med enkla typer av design avses generellt design som manipulerar en oberoende variabel medan en komplex/faktoriell design är en design där 2 eller fler oberoende variabler manipuleras.
Ange två skäl till varför man kan ifrågasätta fallstudien som en metod för att nå generell kunskap. (2p) (s. 111 i forskningsmetoder)
I fallstudier försöker forskaren kartlägga specifika psykologiska processer, egenskaper eller drag hos enskilda individer/grupperingar. Man kan ifrågasätta om fallstudien är en bra metod att nå generell kunskap då den är svår att generalisera eftersom individer som ingår i en fallstudie sällan valts ut därför att de är representativa för en population. Följaktligen är det ofta svårt att generalisera kunskap från fallstudier. Förklaringar som presenteras i fallstudier är av ex post facto karaktär, alltså presenterar de kunskap som redan har hänt. Alltså ger fallstudierna sällan bra förklaringar eftersom en bra förklaring kräver dokumentation som fallstudien inte kan ge. Sedan är förhållandet mellan observatör och fall problematiskt och det finns större chans för både experimentledarfel och demand characteristics (ändrar sitt beteende för att hjälpa eller stjälpa).
