Dag 11

Question 1

Vad får vi i oss för fett i dieten?

Answer 1

Det vanligaste fettet vi äter (90 %) kallas TAG (triacylglycerol) och resterande dietlipider är främst kolesterol, kolesterylestrar, phospholipider och fria fettsyror.

Question 2

Fettcell

Answer 2

Adipocyt

Question 3

Fettuppbyggnad

Answer 3

Fettsyrorna kan antingen vara mättade, omättade eller fleromättade och detta beror på om de har dubbelbindningar eller inte. En mättad fettsyra har bara enkelbindningar i sin kolkedja medan en omättad har en och en fleromättad har flera dubbelbindningar.

Question 4

Mättad, enkelomättad och fleromättad

Answer 4

På mättade fetter blir fettsyrorna helt raka och symmetriska och många sådana kan därför packas väldigt tätt ihop och bli kompakta och fasta (tänk smör). Omättade fettsyror däremot har en dubbelbindning någonstans i fettsyran och blir därför osymmetriska och går inte att packa lika hårt och blir därför i flytande form (tänk olja).

Question 5

Energi per macromolekyl

Answer 5

Fett 9 kcal/g
Kolhydrater 4 kcal/g
Protein 4 kcal/g
Alkohol 7 kcal/g

Question 6

Fettnedbrytning i munnen

Answer 6

Fettdiegstionen börjar i munnen när maten tuggas mekaniskt och blandas med saliv. I salivet finns det lingual lipas som börjar att bryta ner TAG till korta fettsyror. Lingual lipas fortsätter att vara aktivt i magen med.

Question 7

Fettnedbrytning i magen

Answer 7

När maten sväljs kommer det att åka ner i den sura magmiljön där gastriskt lipas också finns verksamt.

Question 8

Gallans väg från gallblåsan och ut i duodenum

Answer 8

Vesica biliaris -> ductus choleducus -> papilla duodeni major

Question 9

Amfifil

Answer 9

Hydrofob och hydrofil egenskap

Question 10

Miceller och dess funktion

Answer 10

Miceller (hydrofobt inuti och hydrofilt utanpå) hjälper till att transportera fetter närmare enterocyten där absorptionen sker.

Question 11

Pankreatiskt enzym

Answer 11

Det pankreatiska enzymet frigörs i duodeunum och fungerar tillsammans med colipas som har aktiverats av trypsin. Esteras (pankreatisk lipas) hydrolyserar kvarvarande TAGs till 2-MAGs (2-monoacylglycerol, fettsyran på kol 1 och 3 är borta) och 2 fria fettsyror.

Question 12

Regelring gall- och enzymutsöndring

Answer 12

Utsöndringen av lipas och galla styrd hormonellt av CCK som produceras i I-celler i duodenums och jejunums mukosa. När I-cellerna kommer i kontakt med fettceller och proteiner signalerar de pankreas och gallan att sekretera.

Question 13

Var i tarmen sker upptaget av fett?

Answer 13

Upptaget av micellerna sker i jejunum främst och dom gallsalter som inte tagits upp tas upp i ileum kan sedan återanvändas.

Question 14

Vad händer med fettet i enterocyterna?

Answer 14

Väl inne i enterocyten kommer TAG att återbildas då de tar sig fram till ER där de fria fettsyrorna blir konverterade sin aktiva form av fatty acyl CoAsynthetase. Dessa används sedan för att syntetisera nya TAGs av 2-MAG sen i enterocyternas cytosol.
De nya TAGsen är väldigt hydrofoba och packas därför i små fettdroppar med ett skal av fosfolipider, kolesterol och ett protein, apoliprotein. Det som bildas heter chylomikroner och är ett sorts lipoprotein. Dessa exocyteras i lactealerna, lymfkärl från villi, för att sedan kunna transporteras vidare i kroppen.

Question 15

Vad händer med chylomikronerna i blodet?

Answer 15

TAG i chylomikronerna bryts främst ner till glycerol och fria fettsyror av lipoproteinlipas i kapillärerna, främst i skelettmuskulaturen och i adipös vävnad (även andra vävnader). De fria fettsyrorna från TAG kan antingen gå direkt in i adipocyterna (där de kan lagras) eller muskelcellerna (blir till energi genom beta-ox), eller så transporteras de med blodet (bundet till serumalbumin) till andra celler för att användas som energi där. Glycerol från TAG används nästan enbart av levern då det hydrolyseras till dihydroxyacetonefosfat (DHAP som antingen går till glykoneogenesen eller glykolysen.

Question 16

Vad måste ske innan betaoxidationen kan börja?

Answer 16

Dom fria fettsyrorna finns i cytosolen och betaoxidationen sker i mitokondiren. Fettsyran måste gå genom carnitin-shuttlen för att komma in. Detta sker så här: En fettsyra reagerar med en CoA och bildar en Acyl-CoA. Carnitin kopplas på och bildar en Acyl-carnitin. Denna diffunderar över det första membranet och tar sig över det andra membranet m.h.a Acyl-Carnitin translocas. Inne i mitkondiren reagerar den med en CoA-grupp igen och bildas tillbaka till Acyl-CoA som kan gå in i β-oxidationen.

Question 17

Betaoxidationen

Answer 17

1. Fettsyran reagerar med CoA -> Acyl-CoA
2. Bindningen mellan β- och α-kolet oxiderar. FAD -> FADH2. (OXIDERING)
3. Sekundär alkohol adderas. (HYDRERING)
4. Alkoholet blir till en keton. NAD -> NADH+. (OXIDERING)
5. En reaktion med CoA gör att 2 kol spjälkas bort (Acetyl CoA) och en kolkedjan-2 bildas. (KLYVNING)

Question 18

När och var sker ketogenesen?

Answer 18

Ketogenesen sker i hepatocyternas mitokondrer när oxaloacetatet är slut och glukoneogenesen inte kan ske eller när det finns för mycket AcetylCoA att ta hand om för CSC.

Question 19

Vilket är det reglerande steget i ketogenesen?

Answer 19

Steg 2 när AcetoacetylCoa hydrolyseras till HMG-CoA av HMG-CoA syntas. Detta steget är hastighetskontrollerande.

Question 20

Ketogenesen

Answer 20

1. 2 st (eller flera, kan ses som sista steget i betaoxidationen baklänges) ActeylCoA bildar AcetoacetylCoA m.h.a thiolase. (KONDENSATION)
2. AcetoacetylCoa hydrolyseras till HMG-CoA av HMG-CoA syntas. Detta steget är hastighetskontrollerande då HMG-CoA kan gå till kolesterolsyntesen istället.
3. HMG-CoA klyvs till acetoacetat av enzymet HMG-CoA lyase.
4. Om inte acetoacetaten används kan den bli till:
   a. Acetoacetat kan spontant karboxylera sig själv till aceton -> andas ut.
   b. Acetoacetat kan reduceras till D-3-gydroxybutarat.

Question 21

Vilka 3 ketonkroppar produceras i ketogenesen?

Answer 21

Acetoacetat, aceton och D-3-hydroxybutarat

Question 22

Vilka processer är involverade när malonyl-CoA adderas till kolkedjan för att bilda palmatinsyra?

Answer 22

KONDENSATION
REDUKTION
DEHYDRERING
REDUKTION

Question 23

Var sker fettsyrasyntesen och varför?

Answer 23

Fettsyrasyntesen sker i cytosolen av intermediärer i citronsyracykeln. Tillgången av citrat styr fettsyrasyntesen, om cellen har mycket energi kommer citronsyracykeln att hämmas och en ackumulering av citrat sker.

Question 24

Fettsyrasyntesen

Answer 24

1. Citrat transporteras ut ur cellen där det omvandlas till Acetyl-CoA och oxaloacetat igen.
2. Acetyl-CoA karboxyleras till Malonyl-CoA. Detta steget är reglerande och irreversibelt.
3. Malonyl-CoA blir till en 2 längre kolkedja m-h-a fettsyrasyntas för att till slut bilda palmatinsyra. Denna process sker i 4 steg; KONDENSATION, REDUKTION, DEHYDRERING, REDUKTION

Question 25

Uppbyggnad aminosyra

Answer 25

Aminosyror består av amingrupp, karboxylgrupp ett väte och en funktionell sidogrupp som skiljeraminosyrorna åt och dessa kan antingen vara hydrofoba eller hydrofila, samt ha antingen vara basiska eller sura.

Question 26

Primärstruktur

Answer 26

Den primära strukturen består av aminosyrorna och dess ordning. Aminosyrorna binder med peptidbindningar till varandra.

Question 27

Sekundärstruktur

Answer 27

Olika aminosyrors inverkan på varandra utgör sekundärstrukturen. Peptidkedjan veckas på olika sätt, vanligaste kallas α-helix och β-flak.

Question 28

Teriärstruktur

Answer 28

Utgör hela peptidkedjans 3D struktur. Det är denna chaperonerna ändrar vid fel.

Question 29

Kvartärstruktur

Answer 29

Kvartärstrukturen är hur proteinet samverkar med andra protein och ofta bildar komplex.

Question 30

Zymogen

Answer 30

Proenzym.

Question 31

Proteinnedbrytning i ventrikeln

Answer 31

Första steget av digestionen sker i magen där chief cells utsöndrar pepsinogen som i den sura miljön aktiveras till pepsin. Pepsin börjar smått att hydrolysera peptidbindningarna i magen.

Question 32

Viktigaste pankreatiska enzymet för proteinnedbrytning

Answer 32

Viktigaste enzymet är trypsinogen som aktiveras till trypsin av brush border enzymer i jejunum (enteropeptidaser), trypsin kommer sedan aktivera resten av zymogenerna till sin aktiva form.

Question 33

Hur sker absorptionen av aminosyrorna?

Answer 33

Efter att proteinet har hydrolyserats till kortare peptidkedjor kommer brush border-enzym på enterocyterna ta över. AMINOPOLYPEPTIDASER OCH DIPEPTIDASER bryter ner till di-, tri- och aminosyror som kan transporteras in i enterocyterna i tunntarmen (största delen i duodenum och jejunum). Så stora som oligopeptider med 3 aminosyror kan tas upp av enterocyterna. Dessa bryts då ner i cellen av tripeptidas och oligopeptider med 2 aminosyror bryts ner av dipeptidas. Aminosyrorna absorberas på samma sätt som glukos. Tack vare en gradient av natrium inuti cellen som skapats genom natrium-kaliumpump basolateralt vill natrium in i cellen. Aminosyran fäster sig på ett transportprotein (symport) som vill ha en cotransport (Na+) för att transportera. (Aminosyran kan även ta sig in genom faciliterad diffusion som inte kräver cotransport.)

Question 34

Vad krävs för att kroppen ska kunna utvinna energin från aminosyra?

Answer 34

För att kunna utvinna energi från en aminosyra är det första essentiella steget att ta bort dess aminogrupp (NH3). Detta är ett obligatoriskt steg för alla katabolism av aminosyror och det som är kvar av aminosyran (kolskelettet) kan metaboliseras och aminogruppen sätts oftast på någonting annat. Beroende på vilken aminosyra det blir kan det kvarvarande kolskelettet bilda olika intermediärer i citronsyracykeln, till exempel kan det bildas pyruvat, oxaloacetat, alfa- ketoglutarat, fumarat. Denna borttagning av aminogruppen sker oftast med enzymet aminotransferase som alltid sätter över amingruppen på en alfa-ketoglutarate som då blir en glutamate, samtidigt som aminosyra blir en ketonsyra. Aminotransferase behöver också alltid coenzymet pyroxidal phosphate (som är ett derivat av vitamin B6).

Question 35

Transaminering

Answer 35

För att kunna utvinna energi från en aminosyra är det första essentiella steget att ta bort dess aminogrupp (NH3). Detta är ett obligatoriskt steg för all katabolism av aminosyror och heter transaminering. Det som är kvar av aminosyran (kolskelettet) kan metaboliseras och aminogruppen sätts en ketosyra. Beroende på vilken aminosyra det blir kan det kvarvarande kolskelettet bilda olika intermediärer i citronsyracykeln, till exempel kan det bildas pyruvat, oxaloacetat, alfa- ketoglutarat, fumarat. Denna borttagning av aminogruppen sker oftast med enzymet aminotransferase som alltid sätter över amingruppen på en alfa-ketoglutarate som då blir en glutamate, samtidigt som aminosyra blir en ketonsyra. Aminotransferase behöver också alltid coenzymet pyroxidal phosphate (som är ett derivat av vitamin B6).

Question 36

Deaminering

Answer 36

Om det finns ett överskott av glutaminsyra leder det till att glutaminsyran deamineras och en ammonia kommer att utvinnas. Detta kallas deaminering. Kroppen vill göra sig av med ammonian då den är giftig och det gör den via alanin-cykeln. Detta görs i de flesta celltyper oftast genom att binda ammonia till glutamate och bilda glutamine (i en reaktion katalyserad av glutamine syntethase). Glutamine kan sedan färdas med blodet till levern där glutaminase bryter bort en ammonia som kan skickas till ureacykeln.

Question 37

Alanincykeln

Answer 37

Ammonia kan färdas på ett sätt som används främst av muskler där en amingrupp adderas på en pyruvate med hjälp av alanin aminotransferase). Alaninet skickas sedan till levern där den överför amingruppen till en alfa-ketoglutarat och bildar glutamat. Den kan lämna en fri ammonia genom att återbilda alfa-ketoglutarat i reaktionen med enzymet glutamat dehydrogenase. När alanine lämnar av sin amingrupp återbildas pyruvate som i levern kan gå in i gluconeogesen och syntetisera glukos som kan åka tillbaka genom blodet till muskeln.