Deck1 Flashcards
(179 cards)
1
Q
Beslut om vad och hur mycket som skall produceras av olika varor och tjänster.
A
Resursallokering
2
Q
Ekonomiskt system där resursallokering huvudsakligen sker genom utbud och efterfrågan. Utbud är summan av enskilda producenters vilja att sälja, och efterfrågan är summan av enskilda konsumenters vilja att betala.
A
Marknadsekonomi
3
Q
Skrivna lagar och regler med tydliga påföljder för dem som bryter dem.
A
Formella instutitioner
4
Q
Sociala normer för hur vi bör bete oss.
A
Informella instutioner
5
Q
Engelska för nationalekonomi.
A
Economics
6
Q
Engelska för företagsekonomi.
A
Business administration
7
Q
Adam Smiths idé att konkurrens och egenintresse likt en osynlig hand styr resurser till de områden där de gör mest nytta.
A
Den osynliga handen
8
Q
Systematiskt tillvägagångssätt för att besvara centrala frågor inom en vetenskap
A
Vetenskaplig metod
9
Q
Ekonomisk analys av enskilda aktörers beteende.
A
Mikroekonomi
10
Q
Ekonomisk analys av den samlade effekten av aktörers beteende.
A
Makroekonomi
11
Q
Analys av vad som är önskvärt.
A
Normativ analys
12
Q
Analys av vad som faktiskt är.
A
Positiv analys
13
Q
Att agera systematiskt i syfte att uppnå ett mål.
A
Rationalitet
14
Q
Vad människor strävar efter med sitt beteende.
A
Preferenser
15
Q
Antagandet att människor föredrar mer framför mindre av det de strävar efter.
A
Mer-är-bättre-antagandet
16
Q
Ett matematiskt sätt att beskriva antagandet om människors preferenser.
A
Nyttofunktion
17
Q
När nyttoökningen av ytterligare konsumtion avtar, ju mer som konsumeras.
A
Avtagande marginalnytta
18
Q
När människor utöver sin egen situation också bryr sig om andras.
A
Sociala preferenser
19
Q
Användandet av statistiska metoder vid studier av nationalekonomiska företeelser.
A
Ekonometri
20
Q
Frågor om hur priser uppstår och vad de beror på.
A
Prisbildning
21
Q
Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som efterfrågas vid olika priser.
A
Efterfrågekurva
22
Q
Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som bjuds ut till försäljning vid olika priser.
A
Utbudskurva
23
Q
Det pris vid vilken efterfrågad kvantitet är lika med utbjuden kvantitet.
A
Jämviktspris/marknadspris
24
Q
Den kvantitet som omsätts vid jämviktspriset.
A
Jämviktskvantitet/marknadskvantitet
25
En förändring som leder till åtminstone någon får det bättre utan att någon annan får det sämre.
Paretokriteriet
26
En situation där det är omöjligt att förbättra för någon utan att samtidigt försämra för någon annan.
Paretoeffektivitet
27
Överskjutande betalningsvilja, det vill säga skillnaden mellan maximal betalningsvilja och faktiskt pris.
Konsumentöverskott
28
Skillnaden mellan vad en vara eller tjänst kostat att tillverka och vad den kan säljas för.
Producentöverskott
29
Uppfattningen att andra människor går att lita på.
Allmän tillit
30
En institution som stadgar vem som har rätt att bestämma över resurser användning och därmed vem som har har rätt att sälja, köpa, och ingå andra avtal rörande resurser i ekonomin.
Äganderätt
31
Det skenbart paradoxala i att vatten är billigt, medan diamanter är dyra.
Vatten-diamant-paradoxen
32
Förändringar som leder till att utbudskurvan skiftar.
Utbudschock
33
Förändringar som leder till att efterfrågekurvan skiftar.
Efterfrågechock
34
Reglering som innebär att marknadspriset inte tillåts bli högre än en viss gräns.
Pristak
35
Reglering som innebär att marknadspriser inte tillåts bli lägre än en viss gräns.
Prisgolv
36
Reglering av den omsatta kvantiteten på marknaden.
Kvantitetsreglering
37
Ett prisgolv på arbetsmarknaden som innebär att det är olagligt att ingå avtal om anställning till lön under regleringen.
Minimilön
38
När en transaktion påverkar andra, via mekanismer som inte är marknadsmekanismer.
Externaliteter
39
Mått i procent på hur mycket en variabel påverkas av en procents förändring i en annan variabel.
Elasticitet
40
Mäter hur efterfrågan på en vara förändras när priset på den varan ändras.
Efterfrågans priselasticitet
41
När den efterfrågade kvantiteten ändras mer i procent än priset ändras i procent.
Elastisk efterfrågan
42
När den efterfrågade kvantiteten ändras mindre i procent än priset ändras i procent.
Oelastisk efterfrågan
43
Varor med positiv inkomstelasticitet, det vill säga varor för vilka den efterfrågade kvantiteten ökar när inkomsten ökar.
Normala varor
44
Varor med negativ inkomstelasticitet, det vill säga varor för vilka den efterfrågade kvantiteten minskar när inkomsten ökar.
Inferiora varor
45
Varor med inkomstelasticitet större än ett.
Lyxvaror
46
Varor med inkomstelasticitet mellan ett och noll.
Basvaror
47
Anger hur efterfrågan eller utbud av en viss vara påverkas av prisförändringar på en annan vara.
Korspriselasticitet
48
Varor med negativ korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till minskad efterfrågad kvantitet av den andra.
Komplementvaror
49
Varor med positiv korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till ökad efterfrågad kvantitet av den andra.
Substitutvaror
50
Pris satt i kronor per producerad eller konsumerad enhet.
Styckskatt
51
Skatt satt i procent av kostnad eller pris.
Mervärdesskatt
52
Vem som faktiskt betalar skatten, oberoende av vem som formellt sett betalar den.
Skatteincidens
53
Den samhällsekonomiska förlust som orsakas av beteendeförändringar när människor försöker undvika tt betala skatten.
Skatters extrakostnad
54
En skatt i kronor lika för alla vars uttag inte är betingat av någon påverkbar egenskap. Eftersom det inte går att undvika skatten orsakar den inga extrakostnader
Klumpsummeskatt
55
Ett teoretiskt verktyg för att analysera människors beteende i situationer när de strategiskt interagerar med andra människor.
Spelteori
56
En strategi i ett spel som är bäst, oavsett vad andra aktörer gör.
Dominant strategi
57
Situation när två eller fler aktörer befinner sig i en strategisk situation där det individuellt rationella leder till utfall som alla vill undvika. När antalet aktörer är stort används ofta termen: det kollektiva handlandets problem.
Samarbetsproblem
58
Situation där ingen av aktörerna skulle haft det bättre om de agerat annorlunda, givet hur övriga aktörer agerar.
Nashjämvikt
59
Om n är antalet personer i en grupp som vinner på att samarbeta, blir vinsten per person av samarbete ytterst liten när n är ett stort tal.
1/n-problemet
60
Insikten att alla tänkbara strategier mellan fullständigt samarbete och inget samarbete alls kan vara jämvikter i upprepade samarbetsspel.
Folkteoremet
61
En minimal stat som genom sitt våldsmonopol upprätthåller endast äganderätter och avtalsrätt.
Nattväktarstat
62
Resultatet att under vissa givna förutsättningar kommer beslutsfattande att ge utfall som föredras av medianväljaren: den väljare var uppfattning i frågan delar de röstande i två lika stora delar.
Medianväljarteoremet
63
Ett vetenskapligt påstående eller en sats som kan bevisas.
Teorem
64
De medel som behövs för att producera varor och tjänster, exempelvis arbete, kapital och material som råvaror och naturresurser.
Produktionsfaktorer/insatsvaror/inputs
65
Den tid under vilken åtminstone någon produktionsfaktor är konstant.
Kort sikt
66
En tidshorisont så lång att alla produktionsfaktorer kan varieras.
Lång sikt
67
Den produktionsökning som en extra enhet av en produktionsfaktor skapar när övriga produktionsfaktorer hålls konstanta.
Marginalprodukt
68
Allt annat lika - uttryck.
Ceteris paribus
69
Den genomsnittliga produktionen per enhet av produktionsfaktorn.
Genomsnittsprodukt
70
Kurvor som visar kombinationer av produktionsfaktorer som leder till lika hög producerad kvantitet.
Isokvanter
71
Lutningen på isokvanten. Anger i vilket förhållande en produktionsfaktor kan bytas ut mot en annan, givet att lika mycket skall produceras.
Marginell teknisk substitutionskvot
72
När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med x procent.
Konstant skalavkastning
73
När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mer än x procent.
Tilltagande skalavkastning
74
När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mindre än x procent.
Avtagande skalavkastning
75
En kostnad som inte går att få tillbaka i efterhand.
Irreversibel kostnad (eng. sunk cost)
76
Värdet av det näst bästa alternativet, det andra alternativet som försakas.
Alternativkostnad.
77
Kostnader som varierar med produktionen.
Rörliga produktionskostnader
78
Kostnader som inte varierar med produktionen.
Fasta produktionskostnader.
79
Kostnaden för att producera ytterligare en enhet.
Marginalkostnad
80
Produktionsökning när arbetskraften ökas med en enhet, allt annat lika.
Arbetskraftens marginalprodukt
81
Marknad där produktionsfaktorer såsom arbete och kapital handlas.
Faktormarknad
82
De priser som uppstår på faktormarknader, exempelvis lön eller kapitalränta.
Faktorpriser
83
Linje som binder ihop alla tänkbara kombinationer av produktionsfaktorer som ger en viss totalkostnad.
Isokostnadslinje
84
En kvot mellan två priser. Om en enhet arbete kostar w, och en enhet kapital kostar r, är relativpriset w/r, och lutningen på isokostnadslinjen -w/r
Relativpris
85
Produktionsteknik som främjar specialisering genom att flytta det som produceras snarare än de människor som arbetar med produktionen.
Löpande band
86
Kurva som visar vilka olika kvantiteter av varor som ett företag eller ett samhälle kan producera med givna produktionsresurser.
Produktionsmöjlighetskurva
87
Intäkter minus kostnader.
Vinst
88
När ett företag har makt att påverka det pris som råder på marknaden.
Marknadsmakt
89
Någon som måste acceptera det pris som råder på marknaden. Dvs. saknar marknadsmakt.
Pristagare
90
En hypotetisk marknadsform med ett stort antal producenter som alla är pristagare och producerar en homogen vara. Det råder fritt inträde på marknaden, transaktionskostnaderna är noll och konsumenterna har fullständig information om produkten.
Fullständig konkurrens
91
En marknad där det enbart finns en säljare.
Monopol
92
Konkurrens med fritt marknadsinträde och produktdifferentiering.
Monopolistisk konkurrens
93
Marknadsform med några säljare som är strategiskt beroende av varandras agerande.
Oligopol
94
Det pris som precis täcker de genomsnittliga rörliga kostnaderna.
Shut-down-pris
95
Det pris som precis täcker de genomsnittliga totala kostnaderna.
Break-even-pris
96
När företag med likartad verksamhet lägger sig i geografisk närhet till varandra.
Agglomeration
97
När antalet företag på en marknad är så stort att deras samlade utbud leder till ett jämviktspris som ligger under ett eller flera företags break-even-pris. När något företag har lagts ner stiger priset så att kvarvarande företag kan gå runt.
Överetablering
98
Förmåga att lära sig av marknadsprocessen.
Entreprenörsskap
99
När ett politiskt system används för personlig vinnings skull.
Rent seeking
100
En industri där en enda producent kan tillfredsställa efterfrågan till lägre kostnad än om produktionen delas upp på flera producenter.
Naturligt monopol
101
Lagstadgad rätt att vara monopolist under begränsad tid genom rättslig skydd av uppfinning.
Patent
102
När säljaren separerar konsumenter för att kunna ta ett högre pris från konsumenter med särskilt hög betalningsvilja.
Prisdiskriminering
103
Ett mått på marknadsmakt, beräknat som kvoten (P-MC)/P.
Lernerindex
104
En grupp företag som samarbetar för att agera som en monopolist och på så sätt maximera den totala vinsten.
Kartell
105
När företag konkurrerar med varandra i prisdimensionen genom att bjuda under varandras priser tills jämvikt uppstår.
Bertrandkonkurrens eller priskonkurrens
106
När företag konkurrerar genom att välja den kvantitet som maximerar vinsten, givet hur mycket andra företag producerar.
Cournotkonkurrens eller kvantitetskonkurrens
107
Preferenser som är kompletta och transitiva.
Rationella preferenser
108
Preferenser som gör det möjligt att parvis jämföra alla tillgängliga alternativ.
Kompletta preferenser
109
Preferenser där parvisa jämförelser följer en logisk struktur, så att en individ som föredrar alternativ A framför B, och B framför C också föredrar A framför C.
Transitiva preferenser
110
Används om rationalitet i den formella bemärkelsen som kan uppfyllas, oavsett vad det är preferenserna syftar till.
Tunn rationalitet
111
När rationella preferenser modelleras med explicita antaganden om vad individen strävar efter.
Tjock rationalitet
112
Spel med multipla Nashjämvikter.
Koordinationsspel
113
En gemensam förväntning om vilken jämvikt som kommer att råda i ett koordinationsspel.
Fokalpunkt
114
Linje som skiljer de varukombinationer som konsumenten har råd med från dem hon inte har råd med.
Budgetlinjen
115
Området som avgränsas av budgetlinjen och axlarna.
Budgetområdet
116
Kurvor som binder samman kombinationer som konsumenten är indifferent mellan.
Indifferenskurvor
117
Nyttofunktion som endast beskriver hur en individ rangordnar olika alternativ.
Ordinal nyttofunktion
118
Nyttofunktion som inte bara rangordnar olika alternativ, utan också ger information om hur stor nyttoskillnaden är mellan de olika alternativen.
Kardinal nyttofunktion
119
Nyttofunktion som inte bara rangordnar alternativ, utan också ger nyttonivåer som är jämförbara mellan olika personer. Denna typ av nyttofunktion gör det möjligt att jämföra intensiteten i preferenserna hos olika individer.
Kardinal och interpersonellt jämförbar nyttofunktion
120
Lutningen på indifferenskurvan. Tolkas som ett mått på hur många enheter av varan på y-axeln konsumenten som mest kan tänka sig att offra för att få ytterligare en enhet av varan på x-axeln.
Marginell substitutionskvot (MRS)
121
När konsumenten väljer det bästa alternativet bland dem hon har råd med.
Nyttomaximering
122
Ändrat konsumptionsmönster som har orsakats av att inkomsten ändras.
Inkomsteffekt
123
Ändrat konsumptionsmönster som har orsakats av ändrade relativpriser.
Substitutionseffekt
124
Inkomsten i kronor, delad med ett genomsnitt av priserna på de varor inkomsten används till. Visar vad konsumenten faktiskt kan konsumera för sin inkomst.
Köpkraft (eller real inkomst)
125
Statistiska centralbyråns mått på den allmänna prisnivån.
Konsumentprisindex
126
Prisökningstakt. Beräknas i Sverige som en årlig procentuell ökning av konsumentprisindex.
Inflation
127
Analys av jämvikt på flera relaterade marknader samtidigt.
Allmän jämviktsanalys
128
Teoretisk modell för analys av prisbestämning, frivilliga byten och effektivitet. Den består av två uppsättningar indifferenskurvor ritade i samma diagram som samtidigt illustrerar allokeringen av en fix mängd varor.
Bytesboxen
129
Allokering där det inte finns utrymme för Paretoförbättringar. Det är således omöjligt att hitta en annan allokering som åtminstone någon tycker är bättre utan att någon annan tycker det är sämre.
Paretoeffektiv allokering
130
Lutningen på produktionsmöjlighetskurvan.
Marginell transformationskvot (MRT från engelskans margin rate of transformation)
131
En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Hållbarutveckling
132
Term för samarbetsproblem som vanligen används när det är flera personer inblandade.
Det kollektiva handlandets problem (eng. collective action problem)
133
Term för samarbetsproblem som vanligen används när det är två personer inblandade.
Fångarnas dilemma
134
Miljöskatt som gör att den privata marginalkostnaden för en producent blir lika hög som den totala marginalkostnaden inklusive samhällskostnaden för externaliteter.
Pigouskatt
135
Ett system för effektiva utsläppsminskningar som bygger på att ett politiskt beslut fastställer en högsta tolerabla utsläppsnivå, som delas upp i ett antal delar som kan handlas mellan parter.
Handlingsbara utsläppsrätter
136
Ett teoretiskt resultat som säger att om äganderätter kan upprätthållas och transaktionskostnaderna är tillräckligt låga, kommer handel att göra att resurserna används där de gör störst, oavsett hur den initiala fördelningen av äganderätter ser ut.
Coaseteoremet
137
Engelsk förkortning för företags samhällsansvar.
CSR
138
En vara som betecknas av konsumtionsrivalitet och exkluderbarhet.
Privat vara
139
När en persons konsumtion av en vara minskar andras möjligheter att konsumera varan. Annorlunda uttryckt: marginalkostnaden för ytterligare en användare är positiv.
Konsumtionsrivalitet
140
Konsumtionen av en vara kännetecknas av detta, om det är möjligt att förhindra vissa från att konsumera varan.
Exkluderbarhet
141
Vara som saknar både konsumtionsrivalitet och exkluderbarhet.
Kollektiv vara
142
Att konsumera en kollektiv vara utan att ha bidragit till dess betalning.
Gratisåkande (eng. free riding)
143
Det pris en individ betalar för en offentligt finansierad vara genom skattsedeln.
Skattpris
144
Oegennyttigt beteende.
Altruism
145
När någon får nytta av att ge.
Warm glow
146
Situation eller mekanism där de privata incitamenten leder till det samhällsekonomiskt önskvärda beteendet.
Incitamentsriktigt
147
Används i samband med kollektiva varor för att beskriva fenomenet att ökat offentligt tillhandahållande av en kollektiv vara kan göra att den privata sektorn tillhandahåller mindre.
Crowding out
148
När människor vet olika mycket om det som är relevant för en transaktion.
Asymmetrisk information
149
När informationsasymmetrier gör att aktörer med viss kunskap har särskilt stort intresse av att en viss transaktion äger rum.
Adverse selection (negativt urval)
150
Aktivitet som syftar till att informera andra om något som är svårt eller omöjligt att observera. Ibland understryks att signalen måste vara kostsam, så att den är svår att imitera för den som saknar den svårobserverbara egenskapen.
Signalering
151
Sannolikheten för en händelse är kvoten mellan antalet tillfällen den inträffar och antalet tillfällen då den skulle kunna inträffa.
Objektiv sannolikhet
152
Någons personliga bedömning av en viss händelses sannolikhet.
Subjektiv sannolikhet
153
Sannolikheten för varje utfall multiplicerat med värdet av det utfallet.
Väntevärde
154
Att varken gilla eller ogilla att ta risker.
Riskneutral
155
Att vara villig att betala för att slippa risk.
Riskavert
156
Att ha positiv betalningsvilja för risk.
Riskökande
157
Nyttan av alla tänkbara utfall multiplicerat med sannolikheten för respektive utfall.
Förväntad nytta
158
Den förändring av arbetsutbudet som beror på ändrad inkomst.
Inkomsteffekt på arbetsutbudet
159
Den förändring av arbetsutbudet som beror på förändrat relativpris på arbete och fritid.
Substitutionseffekt på arbetsutbudet
160
Situation när det bara finns en köpare på en marknad.
Monopson
161
När individer med viss grupptillhörighet behandlas annorlunda på grund av förväntningar om genomsnittliga egenskaper hos gruppen.
Statistisk diskrimininering
162
Särbehandling på grund av motvilja mot individer som tillhör vissa grupper.
Preferensbaserad diskriminering
163
Situationer där marknaden inte leder till en effektiv resursallokering.
Marknadsmisslyckanden
164
Den minsta lön som krävs för att någon ska söka sig ut på arbetsmarknaden.
Reservationslönen
165
Inkomst som inte kräver någon arbetsinsats från individen, exempelvis ett arv eller en ersättning från välfärdsstaten.
Arbetsfri inkomst
166
Inkomstöverföring (ofta genom välfärdsstaten).
Transferering
167
Lära om vad som är gott och ont.
Moralfilosofi
168
Moralfilosofi som ut på att den totala nyttan i samhället skall maximeras.
Utilitarism
169
Funktion som anger den totala nyttan i samhället som en funktion av individuella nyttor.
Social välfärdsfunktion
170
Idén att en rättvis fördelning är en fördelning där alla har det lika bra.
Egalitarism
171
Idén att samhället bör arrangeras så att de sämst ställda har det så bra som möjligt.
Rawls maximin-princip
172
Idén att rättvisan i en viss fördelning beror på hur fördelningen uppstått, inte på hur fördelningen ser ut.
Procedurrättvisa
173
Skola inom nationalekonomin där politik och förvaltning analyseras på basis av antagandet att väljare, politiker och byråkrater framför allt styrs av sitt egenintresse.
Public choice
174
Idén att individen har ett antal okränkbara rättigheter, inklusive äganderätten, vilket gör att skatteuttag i princip är att betrakta som stöld.
Libertarianism
175
En metafor för de kostnader det innebär att omfördela från rik till fattig.
Okuns läckande hink
176
Modell för att beskriva nyttofördelning mellan två personer under olika tänkbara resursallokeringar.
Nyttomöjlighetskurvan
177
Kurvor som representerar fördelningar av nytta mellan Anna och Bengt som är lika bra enligt en viss idé om rättvisa.
Sociala indifferenskurvor
178
Det teoretiska resultatet att jämvikten i en marknadsekonomi utan marknadsmisslyckanden är Paretoeffektiv.
Välfärdsteorins första huvudsats eller det första välfärdsteoremet
179
En förändring med både vinnare och förlorare uppfyller detta kriteriet om det är möjligt för vinnarna att kompensera förlorarna och ändå ha det bättre.
Kaldor-Hicks-kriteriet
