Beslut om vad och hur mycket som skall produceras av olika varor och tjänster.
Resursallokering
Ekonomiskt system där resursallokering huvudsakligen sker genom utbud och efterfrågan. Utbud är summan av enskilda producenters vilja att sälja, och efterfrågan är summan av enskilda konsumenters vilja att betala.
Marknadsekonomi
Skrivna lagar och regler med tydliga påföljder för dem som bryter dem.
Formella instutitioner
Sociala normer för hur vi bör bete oss.
Informella instutioner
Engelska för nationalekonomi.
Economics
Engelska för företagsekonomi.
Business administration
Adam Smiths idé att konkurrens och egenintresse likt en osynlig hand styr resurser till de områden där de gör mest nytta.
Den osynliga handen
Systematiskt tillvägagångssätt för att besvara centrala frågor inom en vetenskap
Vetenskaplig metod
Ekonomisk analys av enskilda aktörers beteende.
Mikroekonomi
Ekonomisk analys av den samlade effekten av aktörers beteende.
Makroekonomi
Analys av vad som är önskvärt.
Normativ analys
Analys av vad som faktiskt är.
Positiv analys
Att agera systematiskt i syfte att uppnå ett mål.
Rationalitet
Vad människor strävar efter med sitt beteende.
Preferenser
Antagandet att människor föredrar mer framför mindre av det de strävar efter.
Mer-är-bättre-antagandet
Ett matematiskt sätt att beskriva antagandet om människors preferenser.
Nyttofunktion
När nyttoökningen av ytterligare konsumtion avtar, ju mer som konsumeras.
Avtagande marginalnytta
När människor utöver sin egen situation också bryr sig om andras.
Sociala preferenser
Användandet av statistiska metoder vid studier av nationalekonomiska företeelser.
Ekonometri
Frågor om hur priser uppstår och vad de beror på.
Prisbildning
Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som efterfrågas vid olika priser.
Efterfrågekurva
Kurva som beskriver hur mycket av en vara eller tjänst som bjuds ut till försäljning vid olika priser.
Utbudskurva
Det pris vid vilken efterfrågad kvantitet är lika med utbjuden kvantitet.
Jämviktspris/marknadspris
Den kvantitet som omsätts vid jämviktspriset.
Jämviktskvantitet/marknadskvantitet
En förändring som leder till åtminstone någon får det bättre utan att någon annan får det sämre.
Paretokriteriet
En situation där det är omöjligt att förbättra för någon utan att samtidigt försämra för någon annan.
Paretoeffektivitet
Överskjutande betalningsvilja, det vill säga skillnaden mellan maximal betalningsvilja och faktiskt pris.
Konsumentöverskott
Skillnaden mellan vad en vara eller tjänst kostat att tillverka och vad den kan säljas för.
Producentöverskott
Uppfattningen att andra människor går att lita på.
Allmän tillit
En institution som stadgar vem som har rätt att bestämma över resurser användning och därmed vem som har har rätt att sälja, köpa, och ingå andra avtal rörande resurser i ekonomin.
Äganderätt
Det skenbart paradoxala i att vatten är billigt, medan diamanter är dyra.
Vatten-diamant-paradoxen
Förändringar som leder till att utbudskurvan skiftar.
Utbudschock
Förändringar som leder till att efterfrågekurvan skiftar.
Efterfrågechock
Reglering som innebär att marknadspriset inte tillåts bli högre än en viss gräns.
Pristak
Reglering som innebär att marknadspriser inte tillåts bli lägre än en viss gräns.
Prisgolv
Reglering av den omsatta kvantiteten på marknaden.
Kvantitetsreglering
Ett prisgolv på arbetsmarknaden som innebär att det är olagligt att ingå avtal om anställning till lön under regleringen.
Minimilön
När en transaktion påverkar andra, via mekanismer som inte är marknadsmekanismer.
Externaliteter
Mått i procent på hur mycket en variabel påverkas av en procents förändring i en annan variabel.
Elasticitet
Mäter hur efterfrågan på en vara förändras när priset på den varan ändras.
Efterfrågans priselasticitet
När den efterfrågade kvantiteten ändras mer i procent än priset ändras i procent.
Elastisk efterfrågan
När den efterfrågade kvantiteten ändras mindre i procent än priset ändras i procent.
Oelastisk efterfrågan
Varor med positiv inkomstelasticitet, det vill säga varor för vilka den efterfrågade kvantiteten ökar när inkomsten ökar.
Normala varor
Varor med negativ inkomstelasticitet, det vill säga varor för vilka den efterfrågade kvantiteten minskar när inkomsten ökar.
Inferiora varor
Varor med inkomstelasticitet större än ett.
Lyxvaror
Varor med inkomstelasticitet mellan ett och noll.
Basvaror
Anger hur efterfrågan eller utbud av en viss vara påverkas av prisförändringar på en annan vara.
Korspriselasticitet
Varor med negativ korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till minskad efterfrågad kvantitet av den andra.
Komplementvaror
Varor med positiv korspriselasticitet: en prisökning på den ena leder till ökad efterfrågad kvantitet av den andra.
Substitutvaror
Pris satt i kronor per producerad eller konsumerad enhet.
Styckskatt
Skatt satt i procent av kostnad eller pris.
Mervärdesskatt
Vem som faktiskt betalar skatten, oberoende av vem som formellt sett betalar den.
Skatteincidens
Den samhällsekonomiska förlust som orsakas av beteendeförändringar när människor försöker undvika tt betala skatten.
Skatters extrakostnad
En skatt i kronor lika för alla vars uttag inte är betingat av någon påverkbar egenskap. Eftersom det inte går att undvika skatten orsakar den inga extrakostnader
Klumpsummeskatt
Ett teoretiskt verktyg för att analysera människors beteende i situationer när de strategiskt interagerar med andra människor.
Spelteori
En strategi i ett spel som är bäst, oavsett vad andra aktörer gör.
Dominant strategi
Situation när två eller fler aktörer befinner sig i en strategisk situation där det individuellt rationella leder till utfall som alla vill undvika. När antalet aktörer är stort används ofta termen: det kollektiva handlandets problem.
Samarbetsproblem
Situation där ingen av aktörerna skulle haft det bättre om de agerat annorlunda, givet hur övriga aktörer agerar.
Nashjämvikt
Om n är antalet personer i en grupp som vinner på att samarbeta, blir vinsten per person av samarbete ytterst liten när n är ett stort tal.
1/n-problemet
Insikten att alla tänkbara strategier mellan fullständigt samarbete och inget samarbete alls kan vara jämvikter i upprepade samarbetsspel.
Folkteoremet
En minimal stat som genom sitt våldsmonopol upprätthåller endast äganderätter och avtalsrätt.
Nattväktarstat
Resultatet att under vissa givna förutsättningar kommer beslutsfattande att ge utfall som föredras av medianväljaren: den väljare var uppfattning i frågan delar de röstande i två lika stora delar.
Medianväljarteoremet
Ett vetenskapligt påstående eller en sats som kan bevisas.
Teorem
De medel som behövs för att producera varor och tjänster, exempelvis arbete, kapital och material som råvaror och naturresurser.
Produktionsfaktorer/insatsvaror/inputs
Den tid under vilken åtminstone någon produktionsfaktor är konstant.
Kort sikt
En tidshorisont så lång att alla produktionsfaktorer kan varieras.
Lång sikt
Den produktionsökning som en extra enhet av en produktionsfaktor skapar när övriga produktionsfaktorer hålls konstanta.
Marginalprodukt
Allt annat lika - uttryck.
Ceteris paribus
Den genomsnittliga produktionen per enhet av produktionsfaktorn.
Genomsnittsprodukt
Kurvor som visar kombinationer av produktionsfaktorer som leder till lika hög producerad kvantitet.
Isokvanter
Lutningen på isokvanten. Anger i vilket förhållande en produktionsfaktor kan bytas ut mot en annan, givet att lika mycket skall produceras.
Marginell teknisk substitutionskvot
När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med x procent.
Konstant skalavkastning
När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mer än x procent.
Tilltagande skalavkastning
När en ökning av samtliga produktionsfaktorer med x procent leder till att produktionen ökar med mindre än x procent.
Avtagande skalavkastning
En kostnad som inte går att få tillbaka i efterhand.
Irreversibel kostnad (eng. sunk cost)
Värdet av det näst bästa alternativet, det andra alternativet som försakas.
Alternativkostnad.
Kostnader som varierar med produktionen.
Rörliga produktionskostnader
Kostnader som inte varierar med produktionen.
Fasta produktionskostnader.
Kostnaden för att producera ytterligare en enhet.
Marginalkostnad
Produktionsökning när arbetskraften ökas med en enhet, allt annat lika.
Arbetskraftens marginalprodukt
Marknad där produktionsfaktorer såsom arbete och kapital handlas.
Faktormarknad
De priser som uppstår på faktormarknader, exempelvis lön eller kapitalränta.
Faktorpriser
Linje som binder ihop alla tänkbara kombinationer av produktionsfaktorer som ger en viss totalkostnad.
Isokostnadslinje
En kvot mellan två priser. Om en enhet arbete kostar w, och en enhet kapital kostar r, är relativpriset w/r, och lutningen på isokostnadslinjen -w/r
Relativpris
Produktionsteknik som främjar specialisering genom att flytta det som produceras snarare än de människor som arbetar med produktionen.
Löpande band
Kurva som visar vilka olika kvantiteter av varor som ett företag eller ett samhälle kan producera med givna produktionsresurser.
Produktionsmöjlighetskurva
Intäkter minus kostnader.
Vinst
När ett företag har makt att påverka det pris som råder på marknaden.
Marknadsmakt
Någon som måste acceptera det pris som råder på marknaden. Dvs. saknar marknadsmakt.
Pristagare
En hypotetisk marknadsform med ett stort antal producenter som alla är pristagare och producerar en homogen vara. Det råder fritt inträde på marknaden, transaktionskostnaderna är noll och konsumenterna har fullständig information om produkten.
Fullständig konkurrens
En marknad där det enbart finns en säljare.
Monopol
Konkurrens med fritt marknadsinträde och produktdifferentiering.
Monopolistisk konkurrens
Marknadsform med några säljare som är strategiskt beroende av varandras agerande.
Oligopol
Det pris som precis täcker de genomsnittliga rörliga kostnaderna.
Shut-down-pris
Det pris som precis täcker de genomsnittliga totala kostnaderna.
Break-even-pris
När företag med likartad verksamhet lägger sig i geografisk närhet till varandra.
Agglomeration
När antalet företag på en marknad är så stort att deras samlade utbud leder till ett jämviktspris som ligger under ett eller flera företags break-even-pris. När något företag har lagts ner stiger priset så att kvarvarande företag kan gå runt.
Överetablering
Förmåga att lära sig av marknadsprocessen.
Entreprenörsskap
När ett politiskt system används för personlig vinnings skull.
Rent seeking
En industri där en enda producent kan tillfredsställa efterfrågan till lägre kostnad än om produktionen delas upp på flera producenter.
Naturligt monopol
Lagstadgad rätt att vara monopolist under begränsad tid genom rättslig skydd av uppfinning.
Patent
När säljaren separerar konsumenter för att kunna ta ett högre pris från konsumenter med särskilt hög betalningsvilja.
Prisdiskriminering
Ett mått på marknadsmakt, beräknat som kvoten (P-MC)/P.
Lernerindex
En grupp företag som samarbetar för att agera som en monopolist och på så sätt maximera den totala vinsten.
Kartell
När företag konkurrerar med varandra i prisdimensionen genom att bjuda under varandras priser tills jämvikt uppstår.
Bertrandkonkurrens eller priskonkurrens
När företag konkurrerar genom att välja den kvantitet som maximerar vinsten, givet hur mycket andra företag producerar.
Cournotkonkurrens eller kvantitetskonkurrens
Preferenser som är kompletta och transitiva.
Rationella preferenser
Preferenser som gör det möjligt att parvis jämföra alla tillgängliga alternativ.
Kompletta preferenser
Preferenser där parvisa jämförelser följer en logisk struktur, så att en individ som föredrar alternativ A framför B, och B framför C också föredrar A framför C.
Transitiva preferenser
Används om rationalitet i den formella bemärkelsen som kan uppfyllas, oavsett vad det är preferenserna syftar till.
Tunn rationalitet
När rationella preferenser modelleras med explicita antaganden om vad individen strävar efter.
Tjock rationalitet
Spel med multipla Nashjämvikter.
Koordinationsspel
En gemensam förväntning om vilken jämvikt som kommer att råda i ett koordinationsspel.
Fokalpunkt
Linje som skiljer de varukombinationer som konsumenten har råd med från dem hon inte har råd med.
Budgetlinjen
Området som avgränsas av budgetlinjen och axlarna.
Budgetområdet
Kurvor som binder samman kombinationer som konsumenten är indifferent mellan.
Indifferenskurvor
Nyttofunktion som endast beskriver hur en individ rangordnar olika alternativ.
Ordinal nyttofunktion
Nyttofunktion som inte bara rangordnar olika alternativ, utan också ger information om hur stor nyttoskillnaden är mellan de olika alternativen.
Kardinal nyttofunktion
Nyttofunktion som inte bara rangordnar alternativ, utan också ger nyttonivåer som är jämförbara mellan olika personer. Denna typ av nyttofunktion gör det möjligt att jämföra intensiteten i preferenserna hos olika individer.
Kardinal och interpersonellt jämförbar nyttofunktion
Lutningen på indifferenskurvan. Tolkas som ett mått på hur många enheter av varan på y-axeln konsumenten som mest kan tänka sig att offra för att få ytterligare en enhet av varan på x-axeln.
Marginell substitutionskvot (MRS)
När konsumenten väljer det bästa alternativet bland dem hon har råd med.
Nyttomaximering
Ändrat konsumptionsmönster som har orsakats av att inkomsten ändras.
Inkomsteffekt
Ändrat konsumptionsmönster som har orsakats av ändrade relativpriser.
Substitutionseffekt
Inkomsten i kronor, delad med ett genomsnitt av priserna på de varor inkomsten används till. Visar vad konsumenten faktiskt kan konsumera för sin inkomst.
Köpkraft (eller real inkomst)
Statistiska centralbyråns mått på den allmänna prisnivån.
Konsumentprisindex
Prisökningstakt. Beräknas i Sverige som en årlig procentuell ökning av konsumentprisindex.
Inflation
Analys av jämvikt på flera relaterade marknader samtidigt.
Allmän jämviktsanalys
Teoretisk modell för analys av prisbestämning, frivilliga byten och effektivitet. Den består av två uppsättningar indifferenskurvor ritade i samma diagram som samtidigt illustrerar allokeringen av en fix mängd varor.
Bytesboxen
Allokering där det inte finns utrymme för Paretoförbättringar. Det är således omöjligt att hitta en annan allokering som åtminstone någon tycker är bättre utan att någon annan tycker det är sämre.
Paretoeffektiv allokering
Lutningen på produktionsmöjlighetskurvan.
Marginell transformationskvot (MRT från engelskans margin rate of transformation)
En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Hållbarutveckling
Term för samarbetsproblem som vanligen används när det är flera personer inblandade.
Det kollektiva handlandets problem (eng. collective action problem)
Term för samarbetsproblem som vanligen används när det är två personer inblandade.
Fångarnas dilemma
Miljöskatt som gör att den privata marginalkostnaden för en producent blir lika hög som den totala marginalkostnaden inklusive samhällskostnaden för externaliteter.
Pigouskatt
Ett system för effektiva utsläppsminskningar som bygger på att ett politiskt beslut fastställer en högsta tolerabla utsläppsnivå, som delas upp i ett antal delar som kan handlas mellan parter.
Handlingsbara utsläppsrätter
Ett teoretiskt resultat som säger att om äganderätter kan upprätthållas och transaktionskostnaderna är tillräckligt låga, kommer handel att göra att resurserna används där de gör störst, oavsett hur den initiala fördelningen av äganderätter ser ut.
Coaseteoremet
Engelsk förkortning för företags samhällsansvar.
CSR
En vara som betecknas av konsumtionsrivalitet och exkluderbarhet.
Privat vara
När en persons konsumtion av en vara minskar andras möjligheter att konsumera varan. Annorlunda uttryckt: marginalkostnaden för ytterligare en användare är positiv.
Konsumtionsrivalitet
Konsumtionen av en vara kännetecknas av detta, om det är möjligt att förhindra vissa från att konsumera varan.
Exkluderbarhet
Vara som saknar både konsumtionsrivalitet och exkluderbarhet.
Kollektiv vara
Att konsumera en kollektiv vara utan att ha bidragit till dess betalning.
Gratisåkande (eng. free riding)
Det pris en individ betalar för en offentligt finansierad vara genom skattsedeln.
Skattpris
Oegennyttigt beteende.
Altruism
När någon får nytta av att ge.
Warm glow
Situation eller mekanism där de privata incitamenten leder till det samhällsekonomiskt önskvärda beteendet.
Incitamentsriktigt
Används i samband med kollektiva varor för att beskriva fenomenet att ökat offentligt tillhandahållande av en kollektiv vara kan göra att den privata sektorn tillhandahåller mindre.
Crowding out
När människor vet olika mycket om det som är relevant för en transaktion.
Asymmetrisk information
När informationsasymmetrier gör att aktörer med viss kunskap har särskilt stort intresse av att en viss transaktion äger rum.
Adverse selection (negativt urval)
Aktivitet som syftar till att informera andra om något som är svårt eller omöjligt att observera. Ibland understryks att signalen måste vara kostsam, så att den är svår att imitera för den som saknar den svårobserverbara egenskapen.
Signalering
Sannolikheten för en händelse är kvoten mellan antalet tillfällen den inträffar och antalet tillfällen då den skulle kunna inträffa.
Objektiv sannolikhet
Någons personliga bedömning av en viss händelses sannolikhet.
Subjektiv sannolikhet
Sannolikheten för varje utfall multiplicerat med värdet av det utfallet.
Väntevärde
Att varken gilla eller ogilla att ta risker.
Riskneutral
Att vara villig att betala för att slippa risk.
Riskavert
Att ha positiv betalningsvilja för risk.
Riskökande
Nyttan av alla tänkbara utfall multiplicerat med sannolikheten för respektive utfall.
Förväntad nytta
Den förändring av arbetsutbudet som beror på ändrad inkomst.
Inkomsteffekt på arbetsutbudet
Den förändring av arbetsutbudet som beror på förändrat relativpris på arbete och fritid.
Substitutionseffekt på arbetsutbudet
Situation när det bara finns en köpare på en marknad.
Monopson
När individer med viss grupptillhörighet behandlas annorlunda på grund av förväntningar om genomsnittliga egenskaper hos gruppen.
Statistisk diskrimininering
Särbehandling på grund av motvilja mot individer som tillhör vissa grupper.
Preferensbaserad diskriminering
Situationer där marknaden inte leder till en effektiv resursallokering.
Marknadsmisslyckanden
Den minsta lön som krävs för att någon ska söka sig ut på arbetsmarknaden.
Reservationslönen
Inkomst som inte kräver någon arbetsinsats från individen, exempelvis ett arv eller en ersättning från välfärdsstaten.
Arbetsfri inkomst
Inkomstöverföring (ofta genom välfärdsstaten).
Transferering
Lära om vad som är gott och ont.
Moralfilosofi
Moralfilosofi som ut på att den totala nyttan i samhället skall maximeras.
Utilitarism
Funktion som anger den totala nyttan i samhället som en funktion av individuella nyttor.
Social välfärdsfunktion
Idén att en rättvis fördelning är en fördelning där alla har det lika bra.
Egalitarism
Idén att samhället bör arrangeras så att de sämst ställda har det så bra som möjligt.
Rawls maximin-princip
Idén att rättvisan i en viss fördelning beror på hur fördelningen uppstått, inte på hur fördelningen ser ut.
Procedurrättvisa
Skola inom nationalekonomin där politik och förvaltning analyseras på basis av antagandet att väljare, politiker och byråkrater framför allt styrs av sitt egenintresse.
Public choice
Idén att individen har ett antal okränkbara rättigheter, inklusive äganderätten, vilket gör att skatteuttag i princip är att betrakta som stöld.
Libertarianism
En metafor för de kostnader det innebär att omfördela från rik till fattig.
Okuns läckande hink
Modell för att beskriva nyttofördelning mellan två personer under olika tänkbara resursallokeringar.
Nyttomöjlighetskurvan
Kurvor som representerar fördelningar av nytta mellan Anna och Bengt som är lika bra enligt en viss idé om rättvisa.
Sociala indifferenskurvor
Det teoretiska resultatet att jämvikten i en marknadsekonomi utan marknadsmisslyckanden är Paretoeffektiv.
Välfärdsteorins första huvudsats eller det första välfärdsteoremet
En förändring med både vinnare och förlorare uppfyller detta kriteriet om det är möjligt för vinnarna att kompensera förlorarna och ändå ha det bättre.
Kaldor-Hicks-kriteriet