Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Materialteknik > Del 2 > Flashcards

Del 2 Flashcards

(65 cards)

Start Studying
1
Q

Vad är karakteristiskt för sprött brott?

A

Försumbar plastisk deformation.
Liten energiåtgång.
Snabb spricktillväxt, instabil.
Farligaste brottet, svårt att förutspå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är karakteristiskt för duktilt brott?

A 
Stor plastisk deformation.
Stor energiåtgång.
Långsam spricktillväxt, stabil.
Dislokationer rör sig mot sprickspetsen.
Dimpler - små gropar på brottytan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är karakteristiskt för utmattning?

A

Ingen för ögat synlig plastisk deformation.

  1. Sprickinitiering
  2. Spricktillväxt
  3. Restbrott då sprickan når en kritisk storlek
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv transkristallint brott

A

Brottet går genom kornen, aldrig i FCC ty relativt duktilt. Flodmönster, dvs sprickan flyttas i höjdled i nästa korn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv interkristallint brott.

A

Brottet följer korngränserna, även i FCC.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är brottseghet för egenskap?

A

En materialegenskap som anger materialets förmåga att motstå brott vid förekomst av sprickor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför beräknar man spänningsintensiteten K?

A

För att avgöra om en spricka är farlig eller inte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Om spänningsintensiteten i sprickspetsen >= materialets brottseghet?

A

Är sprickan instabil och växer till brott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är formeln för spänningsintensitet?

A

K = YSigmasqrt(pi*a)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är utmattningsgräns?

A

Den spänningsamplitud under vilken materialet klarar ett oändligt antal cykler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är utmattningshållfasthet?

A

Den spänningsamplitud materialet klarar vid ett visst antal cykler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är utmattningslivslängd?

A

Det antal cykler materialet klarar för en viss spänningsamplitud.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad händer i sprickinitiering?

A

En liten spricka bildas där spänningen lokalt är förhöjd, t ex vid repa, slagginneslutning, skarpa hålkäl..

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad händer vid spricktillväxt?

A

Sprickan växer ett litet stycke för varje belastningscykel. Lämnar små ränder efter sig på brottytan - striationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad händer vid restbrott?

A

Då sprickan når en kritisk storlek så att KI >= KIC växer den snabbt, instabilt genom resten av materialet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad behövs för att dislokationer ska glida i BCC?

A

Termisk aktivering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är eutektisk punkt?

A

Trippelpunkt med smälta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är eutektoid punkt?

A

Trippelpunkt med enbart fasta faser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Beskriv Ferrit

A

Järn med BCC-struktur, stabil upp till 912 grader Celsius för rent järn (lägre temperatur när det finns kol löst i järnet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beskriv Austenit.

A

Järn med FCC-struktur,stabil mellan 912 och 1394 grader celsius för rent järn (andra temperaturer när det finns kol löst i ämnet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Beskriv Cementit.

A

Fe3C Järnkarbid (intermedier förening)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Beskriv Perlit.

A

Bildas vid långsam svalning, alternerande skivor ferrit och cementit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad händer vid härdning och anlöpning?

A
  1. Austenitisering - värmer så att austenit bildas, lämplig temperatur beror av kolhalt
  2. Kylning (släckning) - Kyler så att Martensit bildas, hur snabbt man måste kyla beror på stålets härdbarhet.
  3. Anlöpning - värmer 1-2h vid 100C - 600C, Martensit -> ferrit+cementit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är syftet med sfäroidiserande glödgning?

A

Göra stålet mjukt och duktilt så att det blir lätt att forma plastiskt eller att bearbeta med skärande bearbetning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vad har kolhalten för betydelse för ett koltståls egenskaper?
Ju mer kol det är i stålet desto högre sträckgräns och e-modul (styvhet) har det, men det blir mindre duktilt.
26
Förklara händelseförloppet vid fasomvandling för underektoidiskt stål.
Vid 1000*C - Enbart Austenit, (gamma). Allt kol i fast lösning. Vid 770*C - Ferrit (alpha) har bildats vid austenitens (gamma) korngränser. Ferritens kolhalt: 0,02%, Austenitens kolhalt: 0,6%. Kolet diffunderar från områden där det bildas ferrit till områden där austeniten är kvar. Vid 727*C - har det bildats mer ferrit och austeniten innehåller nu 0,76%C - eutektoidisk sammansättning. Den kvarvarande austeniten omvandlas nu till växelvis ferrit och cementit i skivor - perlit bildas. Slutlig struktur vid rumstemperatur - Proeutektoid ferrit + perlit. Perlit = ferrit + cementit varvat i skivor, bildas ur austenit med eutektoidisk sammansättning.
27
Fasomvandling sker genom:
1. kärnbildning - stor underkylning -> snabb kärnbildning -> många kärnor -> tunna lameller 2. tillväxt av de nya faserna - hög temperatur -> hög diffusionshastighet -> snabb tillväxt -> tjocka lameller
28
Vad är fas?
* Ett homogent område av ett material. * Mikrostruktur * Samma typ av atomer men olika sammansatt -> olika faser
29
Vad beskriver ett fasdiagram?
I vilken fas ett eller en blandning av ämnen befinner sig vid ett visst tryck och temperatur.
30
Vad är syftet med Normalisering?
Erhålla små korn och en jämn kornstorlek. Små korn ger både hög hållfasthet och hög slagseghet.
31
Vad är utskiljningshärdning?
Värmebehandling som utnyttjar härdningsmekanismen flerfashärdning/partikelhärdning för att öka hållfastheten. Kan användas på andra metaller än stål, t ex på härdbara aluminiumlegeringar.
32
Vad är förutsättningarna för att utskiljningshärdning ska kunna genomföras?
* Tvåfasig vid rumstemperatur, enfasig vid högre temperatur | * Den sekundära fasen (ofta en intermetallisk fas) kan bilda koherenta partiklar.
33
Beskriv processen vid utskiljningshärdning.
1. Upplösningsbehandling - Värmer så att den sekundära fasen löses upp. Alla legeringsämnen i fast lösning. 2. Kylning - Kyler snabbt för att tvinga kvar legeringsämnen i fast lösning. 3. Åldring - Värmebehandlar vid låg temperatur under flera timmar för att små, koherenta partiklar av den sekundära fasen ska skiljas ut. (Åldring kan i vissa legeringar ske vid rumstemperatur)
34
Vad är korrosion?
Nedbrytning av ett material genom reaktion med omgivningen. Det vill tillbaka till sitt ursprung (jämvikt)
35
Beskriv passiv metall?
Bildar ett tunt skyddande skikt på ytan, ofta oxid. Skiktet är tätt, har god vidhäftning och kan självläka om det skadas - passiv film
36
Beskriv aktiv metall.
Ingen skyddande passivfilm. Lågt pH, Högt pH, Cl-joner kan bryta ned eller försvåra bildandet av passivfilm.
37
Vad är torr korrosion?
Oxidtillväxt på ytan i torra gaser vid hög temperatur. För tillväxt krävs diffusion av metalljoner genom skiktet samt transport av elektroner. Hög temperatur - hög diffusionshastighet - snabbare tillväxt.
38
Vad är våt korrosion?
Elektrokemisk korrosion. * Sker i små korrosionsceller på metallytan. * En korrosionscell består av anod, katod och en elektrolyt. * Det måste finnas elektrisk kontakt mellan anod och katod så att elektroner kan vandra i metallen från anod till katod. * I elektrolyten vandrar joner.
39
Beskriv anod.
Här sker en reaktion som avger elektroner - oxidationsreaktion. Här korroderar metallen - metalljoner går i lösning i elektrolyten.
40
Beskriv katod.
Här sker en reaktion som tar upp elektroner - reduktionsreaktion. Elektronerna som kommer från anoden tas upp i en reduktionsreaktion med elektrolyten.
41
Beskriv elektrolyt.
Vätska, i kontakt med metallytan, som leder ström genom jontransport.
42
Hur uppkommer en korrosionscell?
järnjoner går i lösning och lämnar ett överskott av elektroner i metallen. Reaktionen är reversibel och så småningom uppnås jämnvikt. Om överskottselektronerna försvinner från området så rubbas jämnvikten och järnjoner fortsätter att gå i lösning.
43
Vad är gropfrätning?
Lokalt angrepp där genombrott av passivfilmen skett.
44
Vad är spaltkorrosion?
Angrepp inuti trånga spalter där fukt samlats och syrehalten blir låg.
45
Vad är spänningskorrosion?
Kombination av dragspänning och viss miljö leder till sprickbildning.
46
Vad är erosionskorrosion?
Kombination av nötning på grund av en strömmande vätska och korrosion.
47
Hur kan man förhindra korrosion?
* Undvik spaltbildning * Undvik vattenansamling * Undvik olämpliga materialkombinationer * Minska luftfuktigheten * Minska syrehalten i elektrolyten * Tillsätta ämnen i elektrolyten som förhindrar elektrodreaktionerna - inhibitorer
48
Vad är bimetallkorrosion?
Två metaller med olika ädelhet i kontakt med varandra och omgivna av en elektrolyt. Faktorer som påverkar är: * Skillnaden i normalpotential mellan metallerna * Skillnad i ytarea mellan anod och katod * Elektrolytens ledningsförmåga
49
Vad är allmän korrosion?
Jämn avfrätning av ytan - ingen skyddande passivfilm
50
Vad är korngränskorrosion?
Lokalt angrepp längs korngränserna där passivfilmen blivit försvagad.
51
Vilka tre grupper delar man in järn-baserade legeringar i?
Konstruktionsstål, Verktygsstål, Rostfritt stål.
52
Vilka är de tre vanligaste lättmetallerna?
Titan, Magnesium, Aluminium
53
Vad har Aluminium för egenskaper?
* God ledningsförmåga för el och värme * FCC - lätt att forma * Bra korrosionsbeständighet pga passivskikt * Kan kallbearbetas till högre hållfasthet
54
Vad har Magnesium för egenskaper?
* Lättare än Aluminium * HCP - svår att kallforma * Mycket god skärbarhet * Måttlig korrosionsbeständighet * Används framförallt för sin låga vikt
55
Vad har Titan för egenskaper?
* Tyngst av lättmetallerna * HCP/BCC * Svår att svetsa * Svår att gjuta * Dyr
56
Vad har Koppar för egenskaper?
* FCC - mjuk och formbar * Kan kallbearbetas * Mycket god ledningsförmåga * Bra korrosionsbeständighet
57
Vad är typiska egenskaper för keramer?
* Hårda * Styva * Kemiskt stabila * Spröda * Lätta
58
kan keramer plastiskt deformeras?
Ja vid höga temperaturer.
59
Beskriv brott för keramer.
Brott erhålls vanligtvis utan att föregås av plastisk deformation.
60
Beskriv termoplaster.
Linjära eller förgrenade kedjemolekyler. Amorfa eller delkristallina. Mjuknar vid hög temperatur. Kan omformas flera gånger.
61
Beskriv härdplaster.
Tredimensionell nätverksmolekyl med tätt tvärbundna kedjor. Vanligtvis amorfa. Kan inte omformas. Sönderdelas vid hög temperatur. Ofta styvare, starkare och mer formstabila än termoplaster.
62
Beskriv Elaster.
Nätverksmolekyl med glest tvärbundna kedjor (Tvärelaster saknar tvärbindningar). Vanligtvis amorfa. Kan inte värmas och omformas (undantag termoplaster). Extremt elastiska.
63
Vad är typiska egenskaper för polymerer?
* Låg densitet * Dålig ledningsförmåga för el och värme * Hög korrosionsbeständighet * Låg styvhet * Hög värmeutvidgning * Klarar inte höga temperaturer * Viskoelastiska
64
Vad har polymer material för bindningar?
Kovalenta bindningar mellan atomerna i en molekyl. Enkel-, dubbel- och tvärbindningar. Van der Waals bindningar mellan molekylerna.
65
Nämn några tillsatser i plast.
* Stabilisatorer * Mjukgörare * Färgämnen * Brandskyddsmedel * Jäsmedel * Fyllmedel * Armering

Materialteknik (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions