Del 2 Flashcards
(12 cards)
Vad var en agrar revolution?
= stora förändringar inom jordbruk och boskapsskötsel
- ny teknik, bättre redskap, mekanisering, 3 jordbruksreformer (skiften)
Vart och när startade denna revolution?
Startade i mitten av 1700-talet i Storbritannien, spreds sedan till Sverige
Vad innebar den agrara revolutionen för Sverige?
- Åkerarealen fördubblades mellan 1750 och 1859
(sjöar sänktes, sankmarker dikades ut och gamla ängar blev åkar för spannmål) - En produktionsökning av spannmål (råg, havre, korn)
med 75% mellan 1720-1815
med 100% mellan 1815-1860 - En ökad potatistillgång
(stor skörd/hektar jord, mycket kalorier/näringsämnen, enkelt att odla) - Byarna upplöstes
- Sveriges befolkning växte
(mellan 1800-1870 fördubblades Sveriges folkmängd från 2,3 miljoner till 4,2 miljoner
1900-talet - Stadsbyggandet ökade - allt fler människor flyttar in till städerna
På vilket vis förbättrades jordbruksredskapen under 1700-talet?
Den tidigare plogen (årdret) hade ingen vändskiva och var delvis av trä.
Den nya var i järn och möjliggjorde djupare plöjning samt bättre jordbearbetning.
Mekanisering ökar produktionen
Fler hästdragna maskiner tillverkades av järn, bland annat harven, välten och tröskverket
Nu blev man tvungen att rensa åkrarna från sten för att skydda redskapens skärpa - stengärdsgårdarna växte fram
Från träda till växelbruk
Men det största problemet var jordens näringsbrist
Tiden då jorden fick vila, ligga i träda, minskade när man odlade intensivt
Jordens näringsämnen sögs då ut
Vad innebar växelbruk?
Lösning var växelbruk - att man varierade de grödor som man odlade
- T.ex. korn år 1 - potatis år 2 - rovor år 3 - ärter år 4
- Produkterna sög upp olika näringsämnen och förbättrade dessutom jorden
- Vid mitten av 1800-talet hade växelbruket slagit igenom i Sverige
- Användningen av konstgödning med t.ex. benmjöl, guano, salpeter och kalk blev också standard
- För första gången ökade produktionen av livsmedel snabbare än befolkningen
Hur har fördelningen av jord sett ut sedan medeltiden?
Sedan medeltiden hade det sett likadant ut:
- Varje gård hade en del (teg) av varje åker som byn ägde
- Varje bonde odlade på en massa små områden (upp till 20-30 olika)
- I vissa delar av Sverige gjorde arvsregler att de små områdena ökade för varje generation
- Alla var tvungna att hjälpa varandra gemensamt med samma aktivitet och på samma sätt
Vad var problemet och vad var lösningen?
Problem: Byatraditionerna hindrade utvecklingen av nya metoder
Lösningen: Tre stora jordfördelningsreformer på 1700- och 1800-talen
Berätta om 1 storskiftet.
- År 1749 utfärdade riksdagen en första stadga om storskiftet
- Alla små tegar skulle först slås ihop till större åkrar och sedan fördelas ut till respektive gårdar igen (högst 4)
- Skiftet skulle genomföras om så bara en (1) av bönderna ville det
Berätta om 2 Enskiftet.
- Friherre Rutger Macklean i Skåne var först med att dela upp sin mark i 73 lika stora lotter med ladugård och boningshus i mitten
- Varje område arrenderades sedan ut till en bonde som skötte sitt eget
- Syftet var att “upplösa de gamla bygemenskaperna” för att kunna genomföra förändringar
- År 1807 utfärdades en stadga för enskiftet i hela Sverige
- Fungerade bättre i söder än i norr där de flesta bönderna ägde sin egen jordplätt
Berätta om 3 Laga skiftet.
- År 1827 beslutade riksdagen om en tredje reform
- Varje bonde fick ha tre åkrar, men var tvungen att bo på sina ägor
- Syftet var att upplösa de gamla byarna för att kunna utveckla ny odlingsteknik
Hur såg Kosta by ut före och efter laga skiftet?
Kosta by - före laga skiftet
“Kosta by i Vingåkers socken i Södermanlands län på 1700-talet före laga skifte. Elva gårdar hade då i snitt 22 tegar var”
Kosta by - efter laga skiftet
“Då hade 13 gårdar högst 3 skiften vardera. Det är därför som gårdarna nu för tiden ligger spridda ute på landet och de flesta byar är upplösta.”
Laga skiftet fick en genomgripande betydelse för jordbrukets utveckling och en förändrad landsbygd
När också bönderna kunde sköta sin jord oberoende av varandra blev de också mera intresserade av att förbättra och utöka
Hur många arbetade med jordbruk då jämfört med nu?
Då arbetade ca. 95% av en befolkning på mellan 1-2 miljoner med jordbruk men de lyckades ändå inte undvika hungersnöd
Idag arbetar bara ca. 2% av en befolkning på 10 miljoner med jordbruk och kan ofta producera ett överskott
