Del 4 - Luftfuktighet

Question 1

1. Hur många % vatten täcker jordytan?
2. Vatten har hög värme kapacitet, vad resulterar det till?
3. Vattnet är det enda ämnet som kan..

Answer 1

1. 70%
2. Vattnets höga värme kapacitet stabiliserar temperaturerna på vår planet.
3. Förekomma i tre olika faser i vår atmosfär vid samma temperatur.

Question 2

Hur många procent vatten i vårt system?
Oceaner
Grundvatten
flod, sjöar
atmosfär

Answer 2

96%
0,6%
0,02%
0,001%

Question 3

1. Vad är evaporation?
2. Vad är kondensation?

Answer 3

1. Vattenmolekyler lämnar den fria vattenytan.
2. Process där vattenmolekyler i gas-fas övergås till vätska.

Question 4

Vad är mättad luft?

Answer 4

Evaporation och kondensation är i dynamisk jämvikt!
(vätska omvandlas i samma takt till ånga som vattenånga övergår till vätska)

Luften innehåller den maximalt möjliga mängden vattenånga vid dess specifika temperatur.

Question 5

Vad kan påverka hur snabbt evaporation fortgår?

Answer 5

Temperatur

Question 6

Vad är luftfuktighet?

Answer 6

Mått på mängd vattenånga i luften.

Question 7

Ge exempel på mått på luftfuktighet och dess enhet. 5 stycken.

Answer 7

1. Absolut fuktighet (g vatten/m3)
   = massa vattenånga/volym luft
2. Relativ fuktighet (%)
   = Hur mycket vattenånga som finns i luften jämfört med den maximala mängd vattenånga som luften kan innehålla vid en viss temp.
3. Daggpunkt (C)
   = Daggpunkten är den temperatur vid vilken luftens vattenånga börjar kondensera till vätska, vilket betyder att luften är mättad (relativ fuktighet = 100 %).
4. Specifik fuktighet (g vatten/Kg fuktig luft)
   = massa vattenånga/totala massan fuktig luft
5. Blandningsförhållande (g vatten/Kg torr luft)
   massa vattenånga/massa torr luft
6. Ångtryck

Question 8

Vilken luft kan hålla mer vattenånga mellan varm och kall luft?

Answer 8

Varm luft kan hålla mer vattenånga

Question 9

Vid vilken breddgrad uppnår den specifika luftfuktigheten ett maximum?

Answer 9

Vid ekvatorn och avtar mot högre breddgrad.

Question 10

Hur är relationen med vattenånga i ökenområden och polarområden i hänsyn till luft?

Answer 10

Den varma luften innehåller dubbelt så mycket vattenånga som den kalla luften över polarområden.

Question 11

Vad beror ångtrycket på? 2 saker

Answer 11

1. Luftens temperatur
2. Mängden vattenånga

Question 12

Varför är ångtryck ett bra mått på den totala mängd vattenånga i luften?

Answer 12

För att ju fler vattenmolekyler i ett luft-paket desto högre ångtryck.

Question 13

Vad innebär mättnadsångtryck?

Answer 13

Maximala tryck som vattenångan kan utöva i en luftmassa vid en given temperatur, när luften är mättad med vattenånga.

Question 14

Vad är mättnads ångtrycket beroende av och varför?

Answer 14

Beroende av temperaturen.

För varje given temperatur finns en gräns för hur mycket vattenånga som kan hållas av luften. (=mättnads ångtrycket)

Mättnads ångtrycket ökar logaritmiskt.
Ju varmare desto mer vattenånga kan luften innehålla.

Question 15

Om ångtrycket är:

1. Mindre än mättnads ångtryck för given temp är luften:
2. Större än mättnads ångtryck för given temp är luften:

Answer 15

1. Luften är under mättad
2. Luften är över mättad

Question 16

Varför är mättnads ångtrycket högre över en plan yta med vatten än över is?

Answer 16

Krävs fler vattenmolekyler att mätta luften över en vattenyta jämfört med en isyta.

Det är svårare för vattenmolekyler att fly en isyta jämfört med en vattenyta ➜ färre molekyler flyr isytan vid en given
temperatur. Vid dynamisk jämvikt krävs alltså färre
vattenmolekyler i gas-fas över en isyta jämfört med en
vattenyta.

Question 17

Nämn 4 saker om daggpunkts temperaturen:

Answer 17

1. Daggpunkts temp. är ett mått på luftens absoluta fuktighet och inte temperatur.
2. Är alltid samma som eller mindre än den faktiska luft temperaturen.
3. Vid mättad luft är dagg-punkt temp = aktuella luft temp.
   Vid omättad luft är dagg-punkt temp mindre än aktuella luft temp.
4. Högre daggpunktstemperatur = luften innehåller
   mer fukt (fuktig luft behöver en mindre avkylning
   än torr luft för att utfällning ska ske)

Om daggpunkten är 15 °C och den aktuella lufttemperaturen är 20 °C, behöver temperaturen bara sjunka 5 °C för att kondensation ska ske. Detta indikerar en fuktig luftmassa.

Om daggpunkten är 5 °C och lufttemperaturen är 20 °C, måste temperaturen sjunka hela 15 °C för att kondensation ska ske. Detta tyder på att luften är relativt torr.

Question 18

Vad anger egentligen den relativa fuktigheten? och hur kan man minska och öka den?

Answer 18

1. RF anger inte den faktiska mängden vattenånga i luften utan hur nära luften är att bli mättad.

För att öka RF måste man antingen öka mängden vattenånga i behållaren eller sänka luftens temperatur.

För att sänka RF måste man antingen minska mängden vattenånga i behållaren eller höja luftens temperatur.

När temperaturen stiger, ökar den maximala mängden vattenånga som luften kan hålla, men om mängden vattenånga förblir densamma, minskar den relativa fuktigheten. ( kommer längre ifrån att bli mättad)

Question 19

Vad styrs relativ fuktighet av?

Answer 19

Temperatur

Question 20

Vad är relationen mellan daggpunkts temperatur och torr/fuktig luft?

Answer 20

> Daggpunkts temp. är högre för fuktig luft än torr luft eftersom det krävs mindre avkylning av fuktig luft än torr luft.

Question 21

Hur kan man öka daggpunkts temperaturen?

Answer 21

För att öka daggpunkts temperaturen behöver du öka mängden vattenånga i luften. Daggpunkten är direkt kopplad till hur mycket vattenånga luften innehåller: ju mer vattenånga, desto högre daggpunkts temperatur.

Question 22

Hur kan luft bli mättad med vattenånga?

Answer 22

1. Tillsätt mer vattenånga till luften. (ökar ångtrycket)
2. minska luft temperaturen.
3. Blanda kall, torr luft med varm och fuktig luft.

Question 23

Hur kan man ändra luft temperaturen?

Answer 23

1. Absorption av energi
2. konvektion (omblandning av varm och kall luft)
3. Fasförändring av vatten (vid kondensation frigörs latent värme)
   ==Diabatisk process, energi tillsätts eller tas bort från ett system.
4. Adiabatisk process = inget energi byte, temperatur ändras till följd av volym ändring.

Question 24

1. En luftvolym som komprimeras:
2. En luftvolym som expanderas:

Answer 24

1. Värms upp
2. Kyls av

Question 25

4 Olika typer av kondensation:

Answer 25

Dagg Frost Dimma Moln

Question 26

Hur bildas dagg, frost och rimfrost?

Answer 26

Vid avkylning av ytor ner till daggpunkt temperaturen leder till att fukt kondenserar på dessa kalla ytor. Om fuktigheten avsätts i form av vattendroppar kallas det dagg och om det fryser kallas det frost. Bildas oftast innan soluppgång vid minimum temperatur eller strålnings avkylning.

Question 27

Fuktdis & Dimma Vad är det? 4 saker.

Answer 27

Finns ingen fysikalisk skillnad mellan dis och dimma. Finns flera olika typer av dimma! Dimma når ner till markytan medan moln återfinns på höjden.

Question 28

Vad är strålnings dimma och hur uppstår det?

Answer 28

Uppstår då markytan förlorar värme genom långvågig värmeutstrålning, leder till att markytan kyls av varpå vattenånga kondenserar. Bildas främst under molnfria kvällar med svaga vindar. Uppstår där värmeutstrålningen är som störst t.ex över öppna fält där markytans temperatur sjunker snabbare än inne i skogen.

Question 29

Vad är advektionsdimma och hur bildas det?

Answer 29

Bildas då varm och fuktig luft blåser in (=advektion) över ett kallare underlag och kyls av underifrån. Vanligt över hav Täcker stora områden och ligga kvar i flera dygn.

Question 30

Vad är orografisk dimma och hur bildas det?

Answer 30

Uppstår när luft tvingas över ett terränghinder t.ex ett berg --> tryck och temperatur sjunker och att RF ökar --> vattendroppar fälls ut. När luften sjunker på läsidan komprimeras luften och dess temperatur ökar --> dimman löses upp.

Question 31

Vad är blandnings-dimma och hur bildas det?

Answer 31

Uppstår då en kall och omättad luftmassa blandas med en varm och omättad luftmassa. Leder till att RF i den blandade luften kan nå mättnad och vattenånga kan kondensera.

Question 32

Vad är moln? Nämn 4 olika typer av moln

Answer 32

Vattenånga är en osynlig gas, det är först vid kondensation och bildning av molndroppar, dis eller dimma som vattnet blir synligt. Moln består av moln, vattendroppar och iskristaller. Olika typer av moln: cirrus, stratus, cumulus, nimbus > Cirrus = är tunna moln som nästan endast består av iskristaller. Molnet har trådigt, fjäderliknande utseende. > Stratus (dimmoln) = kan beskrivas som dinna som inte når jordytan. Jämngrått lågt molntäcke. > Cumulus = Fristående, vitt moln med tydliga konturer. Blomkåls formade med plan. (typiskt moln) > Nimbus = våldsamt regn

Question 33

Vilka typer av klassifikationer på moln finns? Hur högt finns dem?

Answer 33

Höga moln (12km) = Cirrus Medelhöga (6km) = Altostratus Låga moln (2km) = Stratus (dimmoln) Moln med stor vertikal utsträckning = Nimbostratus (regnmoln)

Question 34

Vad är molnens inverkan på jordens energibalans? 2saker.

Answer 34

1. Moln reflekterar 20% av den inkommande kortvågiga strålningen. Tjocka moln reflekterar mer och har större albedo. 2. Moln absorberar även utgående värmestrålning från markytan. Hur mycket strålning som absorberas beror på molnets höjd.

Question 35

Egenskaper hos höga moln 3 saker

Answer 35

1. Tunna och genomskinliga moln beter sig som vatten ånga. 2. Är i stort sett transparanta för den inkommande kortvågiga solstrålningen. 3. Men absorberar effektivt utgående strålning från markytan och emitterar IR strålning tillbaka till jorden och ut i rymden. Nettoeffekt: Uppvärmning av markyta och atmosfär

Question 36

Egenskaper hos låga moln 3 saker

Answer 36

1. Låga moln är tjockare än höga moln och inte lika transparanta för den inkommande kortvågiga strålningen. 2. Har högt Albedo (50-70%) stor andel av den inkommande strålningen reflekteras tillbaka ut i rymden. 3. Emitterar även strålning ner mot markytan och värmer den. Nettoeffekt: Avkylning av markyta