diabetes Flashcards
(40 cards)
1
Q
Var kommer diabetes ifrån?
A
- Beta- celler i pankreas, från langerhanska öar
2
Q
Vad är insulins uppgift?
A
- Att öka transporten av glukos in i cellen från blodet
3
Q
Hur verkar insulin? ÖVERSIKTLIGT
A
- Insulin binder sin receptor på muskel eller fettvävnad, detta orsakar vesiklar (glukos – transportörer) att fusera med membranet och mer glukos kan transporteras in i cellen
4
Q
Vad är diabetes 2? ÖVERSIKTLIGT
A
I diabetes typ 2 skapas insulin men vävnader svarar inte på det som dem ska
5
Q
Vad är insulinresistens?
A
- Receptorn på vävnad svarar inte som det ska på insulin och glukos – transportörerna fuserar därmed inte med membranet. Detta leder till att glukos inte kommer in cellen. (vi behöver glukos för energi).
6
Q
Vilka riskfaktorer finns för diabetes 2?
A
- Fetma
- Dåligt med träning
- Hypertension
- Genetiska faktorer
7
Q
Vad är konsekvensen av insulinresistens?
A
- Kroppen producerar ännu mer insulin för att vi ska få en respons. För att detta ska ske behöver vi fler betaceller och det sker hyperplasi men även hypertrofi. Då kan vi ändå hålla blodglukos normalt pga av att mer insulin bildas.
- Betaceller producerar även islet – amyloid – polypeptide (amylin), i och med att betacellerna blir fler och större skapas även mer amylin. Efter en tid lagras och aggregerar amylin. Efter en tid blir betacellerna utmattade och klarar inte av den ökade produktionen och genomgår hypotrofi och hypoplasi. Detta resulterar i mindre insulin och glukos nivån i blodet ökar (kallas hyperglycemia).
- Mycket glukos i blodet orsakar även hyperosmolar hyperglycemic state -> plasma osmolariteten ökar från dehydrering och från koncentrationen i blodet. Glukos måste lösas upp för att passera membranet för att gå in i cellen (polär molekyl) och vatten kommer att gå från cellen till blodet. Detta resulterar i att cellen skrumpnar ihop och torkar ut, men mängden vätska i blodomloppet ökar och vi kommer då att kissa mer och vi blir uttorkade.
Vad händer om kroppen torkar ut?
- Hjärnan kommer inte få tillräckligt med blod och vår mentala status rubbas.
8
Q
Hur diagnostiserar man diabetes?
A
- faste – glukos, man får inte dricka eller äta på 8 h -> prediabetes 100 – 125 mg/dl och diabetes > 126 mg/dl
- icke – fastande glukos eller random glukos, kan göras närsomhelst -> diabetes >200 mg/dl
- oral glukos tolerans, man ger glukos och mäter nivån i blodet i intervaller -> prediabets 140 – 199 mg/dl och diabetes >200 mg/dl
- när glukos färdas runt i blodet kan det binda till protein, man kan då göra Hb A1C test. Alltså hur mkt hemoglobin i blodet som har glukos bundit till sig. -> prediabetes 5,7 – 6, 4 % och diabetes > 6,5 %.
9
Q
Vad hände om man har höga nivåer av glukos i blodet under en längre tid?
A
- I arterioler kan hyalin arterioskleros uppstå, detta gör kärlen hårda och icke - elastiska.
- I kapillärer kan basmembranet tjockna och det blir svårare för syre att transportera sig över membranet till vävander och hypoxi uppstår.
- Arteroskleros uppstår och hjärtattack och stroke kan ske.
10
Q
Vid diabetes kan något ske med ögonen vaddå?
A
- Diabetes retinopati -> ”cotton wool spots” och ”flare hemorrages” vilket leder till blindhet.
11
Q
Hur påverkas njurarna av diabetes?
A
- Glomerulus kan skadas och nefrotiskt syndrom kan uppstå, och vidare leda till dialys.
12
Q
Hur påverkar diabetes nerver?
A
- Minskad känsel i tår och fingrar
- Autonoma nervsystemet fungerar inte som det ska och man kan få svettningar och ”passing gas”
- Dålig blodförsörjning och nervskada kan leda till ulcers, och man kan behöva amputera.
13
Q
Hur kan man förhindra diabetes eller att den blir värre?
A
- Hälsosam livsstil
- Medicinering för att hålla ned insulinresistens
- Insulin terapi
14
Q
Hur klassificerar man diabetes?
A
- Typ 1 diabetes
- Typ 2 diabetes
- Sekundär diabetes
o Pankreasskada
o Annan hormonell sjukdom (överskott HG, kortisol etc) - Graviditetsdiabetes
o Uppträder under gravidtet
o Samma dag som barnet föds upphör diabetesen - LADA -> latent autoimmun diabetes hos vuxna, typ 1 diabetes med sen debut (35 år är gränsen) man har ak mot sina betaceller.
- MODY -> maturity onset diabetes in the young, typ 2 diabetes, med sen debut.
o Genetisk kartläggning -> det finns mody 3: HNF – 1 alfa är muterad. Då ger man SU, man blir insulinfri.
o MODY 2 – glucokinase (enzym) defekt i betacller behöver knappast LM. Fosforyleringsproteiner fungerar inte, betaceller kan inte längre mäta det fosforylerade glukoset (då enzymet inte fungerar) och man får en annan set– point. Det går åt högre sockervärden i blodet för att betacellen ska reagera. Istället för att ha 6 i faste - socker när man ung har man nu ist 7, det är sensomekanismen som påverkas. Man ligger någon enhet över bara och det händer ingenting.
15
Q
Vilka skillnader är det mellan typ 1 och typ 2 diabetes?
A
- Typ 1 o Insulinborst o Autoimmun sjukdom o Ofta normal vikt o Ca 10% o Oftast < 35 år
- Typ 2
o Insulinresistens och relativ insulinbrist
♣ Höga värden i början men räcker inte till då man är så okänslig för sitt insulin
♣ Metabolt syndrom – hypertoni och taskiga blodfetter
o Kopplad till metabolt syndrom
o Ofta övervikt
o Cirka 85 – 90%
o Ökar med ålder
♣ Betacellerna blir trötta och man blir mindre insulinkänslig
16
Q
Hur ser patogenesen ut vid typ 1 diabetes?
A
- Cellulär immunitet och cirkulerande antikroppar: GAD – ak, IA2, Zn T8
- Genetiska faktorer
o Vissa genuppsättningar ger ökad risk och även skyddande gener finns
o Cirka 3 - 4 % risk vid förstagradssläkting med typ 1 diabetes - Miljöfaktorer
o Amning(skyddar), infektioner (kan vara ett virus för tio år sedan som ger diabetes men man har inte kommit så långt här), komjölk, kroppsvikt mm
17
Q
Hur botar vi typ 1 diabetes?
A
- Bevara endogen insulinproduktion före eller vid insjuknandet
o GAD – vaccin – kan gå, men verkar inte kunna bli någon klinisk behandling än. - Tillföra insulinproducerande celler
o Öcellstransplantation, pankreastransplantation
♣ Svårt, man får mkt bukspott som ska levras bort.
o Stamceller
♣ Har ännu inte fungerat. - Closed loop
o Insulinpump + kontinuerlig glukosmätare dvs ”artificiell pankreas”
18
Q
Vilka är dem underliggande orsakerna av typ 2 diabetes?
A
- Fetma kan leda till insulinresistens och försämrad glukos tolerans och insulinresistens kan i sig leda till försämrad glukos tolerans. Man har hyperinsulinaemia -> tidig diabetes med betacells defekt. Man har minskad insulinsekretion -> sen diabetes. Betacellerna fungerar inte som dem ska.
19
Q
Vilka komplikationer kan man få av diabetes?
A
- Man får skador i sina stora kärl, bildas mycket kalk här -> makrovaskulära förändringar (metabolt syndrom, diabetes typ 2)
o Man får även perifer kärlsjukdom – i fötterna. Man ser i blodkärlen bredvid tårna att det är kalk
o Ökad risk för stroke
o Koronar hjärtsjukdom – hjärtinfarkt, vilken är det vanligaste dödsorsaken.
o Man får ofta inte retinopati, pga att man diabetes typ 2 uppkommer senare i livet och mikrovaskulära skador hinner inte uppkomma… - Vid typ 1 diabetes är det sockret som skadar
o Neuropati
♣ Kärlen till nerverna skadas
♣ Man har symtom från fötterna
o Retinopati
♣ Ögonbottenförändringar
♣ Små kärl som skadas
♣ Områden har dött – små aneurysm
o Nefropati
♣ Glomeruluskärl skadas
20
Q
Typ 2 diabetes behandling av hyperglykemi
A
- Livsstil o Kost o Fysisk aktivitet o Sluta röka ♣ Slippa hjärtinfarkt vilken är den vanligaste dödsorsaken. ♣ Det är inte för att man får bättre socker, utan man får sämre socker. (se punkt ovan) - Tabletter, GLP – 1 agonister - Insulin
21
Q
Vilket läkemedel ger man först till alla som har diabetes?
A
- Metformin
o En blodsockersänkande tablett
o Minskar hjärtinfarktrisken och viktnedgång (enligt en gammal studie)
22
Q
Hur ser behandlingstrappan ut?
A
- Livsstilförändringar (kost, fysisk aktivitet, sluta röka)
- Metformin
- Kombination av flera tabletter, + ev GLP – 1 agonist (injektioner innan man får insulin vilket är nästa steg)
- Basinsulin + tabl + GLP – 1 ev
- Flerdos insulin + tabl. + GLP – 1 ev
23
Q
Kan bota diabetes med gastric bypass?
A
- Ja!
- Skyddar mot total död.
- Man får dock andra problem med magen eller blir deprimerad osv…
- Diabetesen försvinner när man ligger inne, och det har inte med viktnedgången att göra utan man får mer GLP – 1 produktionen när man flyttar om tarmarna.
24
Q
Vilka läkemedel kan man ta vid typ 2 diabetes utom insulin?
A
- Metformin
- Sulfonylurea
- Glinider
- Glitazoner
- Alfaglukosidas hämmare
- DPP – 4 hämmare
- GLP – 1 receptoragonister
- SGLT2 hämmare
25
Vad är metformin?
- Det ökar aktiviteten av det AMP- aktiverade proteinkinaset, som normalt känner av att det bildas AMP. Egentligen liknar det mekanismen av fysisk aktivitet.
- Minskar glukosproduktion i lever och ökar glukosupptag i skelettmuskel
- Ger viktnedgång
- Ger inte hypoglykemi
- I (gamla) UKPDS – studien minskad risk för hjärtinfarkt och lägre mortalitet.
26
Vad är dåligt med metformin?
- Inte bra om man har en dålig lever -> leverinsufficiens
- Njurinsufficiens
- Alkoholism (får inte metofrmin pga dålig lever), malnutrition, svår hjärtkärlsjukdom med risk för hypoxemi
- Kontraströntgen
o Försiktig här pga kontrast ger en temporär njurfunktionsförsämring
- Risk för laktatacidos!
o Man kan samla på sig för mkt laktat och man dör.
27
Vad är SU?
- SU hämmar en kalium utsöndring.
- Intracellulärt kalium startar frisättning från insulin. Om man hindrar utflöde av kalium kommer man ganska snabbt kontinuerligt frisätta mer insulin -> stimulerar GLU4 att ta sig till membran och man får mer glukos in i cell eller stimuleras MAPK och man får tillväxt.
- SU är effektiv i början men det ger hyperglykemi då det inte är en finjusterad mekanism. När betacellen har fått SU under längre tid så blir dem trötta och det blir ändå inte bra.
28
Glitazoner då? (Actos)
- PPARy agonister – stimulerar receptor i fettväven så att fettet omfördelas/går ned
- Minskar insulinresistens
o Sänker blodsocker
o Sänker triglycerider och ökar HDL – kolesterol
o Sänker blodtryck
- Stimulerar inte insulinfrisättning
- Sänker CRP
- Biverkning: ger ofta vätskeretention(hjärtsvikt), ökad fetma(subcutan), frakturer, makulaödem
29
Varför använder vi inte akarbos?
- Den kompetitivt hämmar intestinal enzymatisk hydrolys av oligosackarider
- Används inte för att man hindrar upptaget av poly till monosackarider till tarmen och det går vidare till tjocktarmen och man får mkt gas i magen. Inte så kul.
30
Vad är GLP – 1?
- Utsöndras från tarmen i samband med måltid och har följande glukosreglerande egenskaper:
o Hjärnan – ökar mättnadskänsla
o Bukspottskörteln – hämmar glukagonsekretionen från alfaceller efter måltid och ökar glukosberonde insulinsekretionen från betacellerna.
o Levern – hämmar glukosproduktion
o Ventrikeln – fördröjer tömning
- Mat -> magsäck -> man ger GLP – 1 -> glukagon frisättning hämmas, som annars håller upp sockret hos typ 2 -> faste sockret sänks. Maten hålls kvar i magsäcken under en längre period och vikten går ned, man är alltså mätt längre (man kräks om man äter för mkt)
- Om man gör gastric – bypass stiger GLP -1
31
Varför är inkretineffekten sänkt vid typ 2 diabetes?
- Man tillför iv glukos eller i dryck, samma mängd socker tillförs. Man får en stor skillnad i insulinfrisättning och störst får man när man har druckit. Man har kommit fram till att det är hormoner i tarmen som känner av glukos -> betaceller producerar mer insulin
- GLP – 1 eller GIP (hormoner)
- Patienter med diabetes 2 har en lägre halt GLP – 1, tappat bort dem, mindre spegling hos dem. Sämre sprutt på insulinstimulerad inkretin frisättning.
32
Vad är DDP4 – hämmare?
- GIP och GLP – 1 som visar sig komma från tunntarmen bryts ned av DPP4 enzym. Då kan man ge ett enzym hämmare för att få motsatt effekt.
- Oral behandling
- Viktneutrala
- Få biverkningar
- Kan användas vid nedsatt njurfunktion
- Mindre kostnad än GLP – 1 receptoragonoster (men betydligt dyrare än sulfonylurea)
33
Vad är SGLT2?
- Vätska reabsorberas från njuren via SGLT2 - receptor. Tar även med sig natrium och glukos flödar tillbaka. SGLT1 städar upp dem resterande 10% så man blir fri från socker i urinen.
- Man kan hämma SGLT2 och då skickar man ut socker i primärurinen. Man förlorar glukos och det leder till glukosutsöndring och osmotisk diures. (man förlorar energi, natrium och glukos -> bra att sänka människors blodsocker).
34
Vad händer om man sätter in empagliflozin?
- HbA1c sänks, men det är små skillnader mellan Empaglifozin 10 mg, placebo och empagliflozin 25 mg.
- Hjärtinfarkt + stroke + död minskar.
35
I vilken ordning ska man ge LM vid behandling av hyperglykemi, typ 2 diabetes?
- Metformin
- SGLT2 – hämmare
- DPP – 4 hämmare
- GLP – 1 analog
- Nattinsulin, 4 dos insulin
Man kan kombinera 1, 2, 3 innan man ger insulin. Vilka kombinationer som är bäst vet man inte riktigt.
Insulin ger man främst vid diabetes 1. (se diabetes 1). Kan kombinera dessa på olika sätt. Är direkt eller långvarande.
36
Hur ska man äta vid diabetes?
- Hjälper inte med bantning, motionera och lågfettkost.
- man ger råd om medelhavskost, utan att banta och motionera.
o Dödligheten sjönk med 30%
o Stroke halverades
37
Om man äter mer fett då?
- Man åt mer fett, mer mättat fett -> man går ned i vikt i samma utsträckning smo vi medelhavskost, men sjönk bättre i HIA1c
- Inflammation sjönk
- Mindre intraabdominellt fett
38
Hur sker insulinsekretion från beta – celler?
- Glukos går in genom Glut 1 eller 3 -> glukos – P genom glukoskinase (hastighetsbegränade steget)-> CTA -> ATP -> kalium – kanalen hämmas och spänningen ökar -> depolarisering -> spänningskänsliga calciumkanaler induceras -> inducerar vesiklarna att fusera med membranet och släppa ut granulae.
39
Hur verkar insulin i vägen när tillväxt sker (i detalj)?
- Insulin fäster sin receptor -> Behöver mer insulin för att få samma effekt, om man har diabetes. Insulin receptorn fosforyleras och blir en domän -> då blir även IRS 1 fosforylerad på tyrosin -> kommer fästa en domän som heter SRO2 på ett protein som heter PI3K -> domänen kommer sätta på en fosfat grupp på PIP2(membranlipid) -> PIP3 (membranlipid) -> ett kinas som heter PDK1 aktiveras -> denna fosforylerar PKB -> PKB - P (denna aktiveras)
o PKB - P aktiverar Glu4 som fuserar med cellmembranet och glukos kan komma in.
o PKB - P fosforylerar mTOR -> mTOR-P och denna hämmar autofagi. Den aktiverar istället lipid syntes, protein syntes och nukleotid syntes.
o PKB styr även glykogen syntesen
♣ GSK3 + P (från PKB – P) -> GSK3 - P blir inaktiv
♣ Genom att inhibera det inaktiva kinaset, stimulerar insulin glykogen syntes -> GSK3 gör så att GS blir GS – P och blir därmed inaktivt.
♣ UDP - glukos blir glykogen via GS.
o FOXO blir FOXO – P (inaktiv form) via PKB – P
♣ FOXO går in i kärnan och reglerar transkriptionsprogram som har att göra med katabolism (vi svälter)
40
Hur ser MAPK / ERK – vägen ut ?
- P- tyr - IRS-> bildar domän med sh2 och Grb2. Domän kommer vara i komplex med SOS. Denna pratar med Ras (aktiveras om GTP på sig) -> Raf aktiveras -> Mek blir Mek – P -> erk blir erk – p -> erk – P går in i kärnan
- Erk signalering är inte specifik.
- Har en mitogen effekt och saker som har med cellcykeln att göra kommer att aktiveras
