Djurfysiologi 1

Question 1

Vilka är de fyra vanligaste grundämnena i människans kropp? Varför är de så viktiga för kroppen?

Answer 1

Kol, väte, syre och kväve. De bygger upp de viktiga molekylerna våran kropp besår av, proteiner, kolhydrater och fetter.

Question 2

Vad är ett organsystem och ge ett exempel på ett sådant.

Answer 2

Alla organ varierar i djur, så man pratar istället om organsystem.
Varje organsystem existerar för att lösa djurs olika behov.
För att allting ska vara korrekt i en flercellig organism behöver organsystemen samarbeta för att organismen ska kunna existera. Även system inom organsystemen. Kommunikation är viktigast för djur. Ett exempel är nervsystemet.

Question 3

Vilka olika typer av vävnader finns det? Ge fyra exempel

Answer 3

Muskelvävnad, epitelvävnad, stödjeväv, nervvävnad.

Question 4

Vad är ett organ? Ge flera exempel på organ.

Answer 4

Olika vävnadstyper bildar tillsammans organ. Ett organsystem består av flera organ. Organ är avgränsade delar av kroppen som fyller olika funktioner.
När de första organismen började bli flercelliga behövde cellerna specialisera sig tog lång tid men med tiden utvecklade de organen vi har idag. Magsäck, hjärna, lever, njure, urinblåsa, lungor, hjärta.

Question 5

Vad innebär homoestas?

Answer 5

När organismer behöver hålla samma miljö kallas det homeostas.

Question 6

Vad är det för skillnad på jämnvarma och växelvarma djur?

Answer 6

Djur som behöver hålla en jämn kroppstemperatur är man jämnvarm.
Djur som kan reglera sin kroppstemperatur är växelvarma.
Organismer är sällan helt jämnvarma eller helt växelvarma, utan man är lite både och men kanske mer jämnvarm.
Har man som behov att öka kroppstemperaturen fort lägger sig exempelvis i solen för att värma sig eller vara i skuggan exempelvis reptiler.
Att vara jämnvarm kostar mycket energi. Jämnvarma djur behöver ibland 50 gånger mer energi än växelvarma djur, vilket innebär mat. Så om en orm hade varit lika stort som oss, hade de bara behövt äta 9 gånger så lite än oss. Detta förklarar varför ormar kan äta en gång i månaden.

Question 7

Kan du ge exempel på organ som skulle kunna tillhöra flera olika organsystem?

Answer 7

Blodet, det tillhör cirkulationssystemet och immunsystemet. Blodet innehåller vita blodkroppar som spelar en nyckelroll i försvaret mot infektioner och sjukdomar. Blodet pumpas genom hjärtat och cirkulerar genom hela kroppen för att transportera syre, näringsämnen och andra ämnen till celler och organ.

Question 8

Vad hade hänt om det inte hade funnits enzymer i kroppen?

Answer 8

Om enzymer inte hade funnits i kroppen hade många kemiska reaktioner och processer i kroppen gått för långsamt. Temperaturen i kroppen hade varit högre.

Question 9

Varför är det viktigt för celler/organ att kunna kontrollera sin inre miljö?

Answer 9

Det är viktigt för att alla processer ska gå som de ska och vara så effektiva som möjligt och inte slösa energi.

Question 10

Ge ett par exempel på hur olika nervsystem ser ut i olika djurgrupper.

Answer 10

De allra simplaste djuren har simpla nervsystem. Hos nässeldjuren har i princip enstaka nervceller som utökar sig delvis i ett nätverk, men är inte specialiserade.
Plattmaskar är lite mer komplexa, de har en klump nervceller längst fram har en “minihjärna”, ett ganglion. Kan reagera på både inre och yttre stimuli.
Leddjur och mollusker har ett centralt nervsystem som oss, en mer komplex ganglion men långt ifrån våra hjärnor. Bläckfiskar har ett nervsystem som är likt vårt eget.
Många nervsystem hos djur har en central punkt och sedan ett mindre nervsystem.

Alla ryggradsdjur har en ryggrad för att skapa en stabilisitet för att skapa muskulatur men också för att skydda det vi kallar ett nervrör. En väldigt bred och tjock nerv som vi kallar ryggmärg. Detta kan vi kalla nervsystemets motorväg eftersom det går väldigt fort i ryggmärgen när man ska kommunicera. Den skyddas av ryggraden.

Question 11

Vad har cerebrospinalvätskan för funktion?

Answer 11

Både hjärnan och ryggmärgen omges av en vätska, cerebrospinalvätska vars uppgift är att fungera som stötdämpning men också en koppling mellan blodkärlen och nervceller. ATP och många andra saker som sker i kroppen så som kontakt med blodkärlen kan transporteras bättre i den här vätskan.
Dessa anpassningar behövs för att vi får mycket information som måste flöda till hjärnan fort så bra som möjligt. Därför måste vi evolvera ryggmärg och cerebrospinalvätska för att vi ska vara så komplexa.

Question 12

På vilka två sätt kan överföring av information ske mellan och inom nervceller?

Answer 12

Överföringen mellan nervceller sker på två sätt. Kemiskt och sker oftast mellan nervceller, men kan också ske elektriskt inom nervcellen.

Question 13

Vilka delar består det centrala nervsystemet av?

Answer 13

Centrala nervsystemet (cns) som består av hjärnan och ryggmärgen. Det är här som de flesta uppgifter sker och tar hand om information och bearbetar den. CNS består även av interneuroner som är mindre och starkt förgrenade nervceller. Man kan även se CNS som “bossen” över alla nervceller.

Question 14

Vilka delar består det perifera nervsystemet av?

Answer 14

Perifera nervsystemet (PNS) som är alla övriga nerver som direkt eller indirekt är kopplat till CNS. PNS består av sensoriska som tar emot signaler från yttre världen och motoriska som skickar signaler till vår muskulatur. Det består av sensoriska nervsystemet och motoriska nervsystemet.

Question 15

Förklara hur sensoriska, motoriska och interneuroner samarbetar.

Answer 15

När man testar reflexer brukar man testa vid knäskålen eftersom vi måste ha dem för att gå. De är otroligt viktiga att skydda. Först är det en sensorisk nervcell som tar emot signalen och det här är en reflex som inte kommer till hjärnan utan ryggmärgen. I ryggmärgen finns interneuroner som tar emot signalen och tar ett beslut att knäet skadas som skickar en signal till motoriska neuroner som säger till dem att spänna eller ta bort faran. Interneuroner kan ibland inte behövas beroende på vilken typ av reflex.

Question 16

Förklara hur det perifera nervsystemet delas upp och vilka delar som hanterar vad i kroppen.

Answer 16

Perifera nervsystemet (PNS) som är alla övriga nerver som direkt eller indirekt är kopplat till CNS. PNS består av sensoriska som tar emot signaler från yttre världen och motoriska som skickar signaler till vår muskulatur.

Det sensoriska nervsystemet är en del av PNS som tar in alla intryck. Intryck kan komma från känselceller i huden eller ljusreceptorer i ögonen. Den tar även hand om intryck i våran kropp såsom koldioxidhalten i blodet eller hur spänd en muskel är. I de flesta fall skickas informationen till centrala nervsystemet för att de inte kan ta hand om informationen.

Det motoriska nervsystemet får en signal från det centrala nervsystemet som oftast handlar om att man ska röra en muskel. Dessa signaler kan vara signaler vi själva styr som kallas somatiska. Det behöver dock inte vara medvetet, det kan fungera av sig själv och detta kallar vi autonoma signaler. Reflexer är också autonoma signaler.

Det autonoma nervsystemet finns i två lägen. Antingen sympatiska eller parasympatiska nervsystemet. Det handlar om om du är i en stressad eller en lugn situation. Sympatiska nervsystemet tar hand om sådant som sker under stress, till exempel när pulsen behöver öka, andningsfrekvens och ökad blodcirkulation. Detta ska ske för att du ska kunna springa och inte dö. Det parasympatiska nervsystemet är när man vilar, så minskad puls, minskad andningsfrekvens och blodtillförsel till tarmarna för att hjälpa till vid matspjälkning.
Dessa är varandras motsatser och hamnar ibland i konflikt med varandra om man till exempel plötsligt blir rädd eller uppjagad.
Beroende på situation så påverkar parasympatiska och sympatiska vilka organ de påverkar, fysiologiska effekter. Till exempel parasympatiska, stimulera saliv, pupill, dra ihop luftrören. Sympatiska vidgar pupillen osv.

Question 17

Vad består det centrala nervsystemet av?

Answer 17

Centrala nervsystemet består av hjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen. Det kan kännas som att vi bestämmer över vad vår kropp gör men de flesta processer är autonoma.
CnS har olika hinnor som skydd. Det finns tre hinnor, den yttre hårda hjärnhinnan, en mellanliggande spindelvävshinna samt en inre mjuk hjärnhinna. Dessa finns för att det är känsliga organ som inte får skadas. Dessa hinnor är lager av fetter och vatten. Ser också till att cerebrospinalvätskan inte flyter ut. Stora blodkärl löper genom vätskan som förser hjärncellerna med näring och syre. Majoriteten av ATP går till hjärnan.

Question 18

Hur kan hjärnan delas in?

Answer 18

Hjärnan kan delas in i hjärnstammen, mellanhjärnan, lillhjärnan och storhjärnan.

Question 19

Vad består hjärnstammen av och vad har de olika delarna för funktion?

Answer 19

Hjärnstammen sitter förgrenad med ryggmärgen. Hjärnstammen evolverade först och kallas ibland reptilhjärnan för att den har basala funktioner. Den består i sin tur av egentligen en del av ryggmärgen. Som en port från ryggmärgen in till hjärnan, förlängda märgen.
Längre upp finns bryggan som egentligen är en koppling mellan stor och lillhjärnan och den hanterar balans.
Sedan finns mitthjärnan är kopplingen mellan olika sinnesintryck och resten av hjärnan. Den sorterar bort oviktig information och behåller viktig. Om den inte hade funnits hade storhjärnan fått för mycket information.

Question 20

Vad består mellanhjärnan av och vad har de för olika delarna för funktion?

Answer 20

Mellan hjärnan är en ganska gammal del rent evolutionärt och sitter i mitten. Den hanterar många basala intryck och känslor. I princip alla ryggradsdjur har denna delen.
Thalamus är som en sorteringsstation för alla signaler mellan storhjärnan och resten av kroppen. Den hanterar många känslor.
Hyperthalamus hanterar drifter såsom sexualitet, aggression, rädsla, hunger men även delvis kroppstemperatur.
De basala ganglierna som är diffus del av mellanhjärnan. Hjälper till vid koordination av skelettmusklerna men också hur vi upplever omvärlden.
Detta är väldigt bra eftersom om en del skadas så kan andra delar av hjärnan ta hand om samma saker.
Limbiska systemet är en äldre benämning som innebär flera delar som hanterar känslor och allmänna överlevnadsförmågor (homeostasis)
Luktloben tar hand om doftsignaler och sitter direkt kopplad till storhjärnan.

Question 21

Vad har lillhjärnan för funktion?

Answer 21

Den hanterar framförallt koordination av muskelrörelser samt muskelminne såsom att cykla och spela piano.
Vissa droger kan slå ut vissa kemiska system i kroppen. Om man dricker alkohol så påverkas lillhjärnan negativt. Organismer som behöver bra koordination har större lillhjärna.

Question 22

Vad består storhjärnan av och vad har de olika delarna för funktion?

Answer 22

Storhjärnan är den yngsta delen av hjärnan och har utvecklats senast evolutionärt sätt. Storhjärnan består mestadels av grå och vit substans som sitter ytterst på hjärnan. Kan delas in i två halvor, höger och vänster hemisfär som sitter ihop med en hjärnbalk.
Hemisfärerna kan i sin tur delas in i olika lober, pannloben, tinningloben, hjässloben och lackloben.
I lobena finns det specifika egenskaper, i pannloben finns det talcentra, associationscentra men även konsekvenstänk, abstrakttänk och logiskt tänkande sitter här. Den utvecklas även sist.
Hjässloben har talcentra, vissa sensoriska signaler som inte är syn och hörsel. Nackloben har synen och tinningloben har lukt och hörselcentra.
Om man skadar en del av hjärnan som exempelvis hanterar synen, kan de cellerna istället arbeta någon annanstans, så en person som är blind kan ha bättre hörsel då de cellerna arbetar med hörsel istället.

Question 23

Varför har vi människor en sådan stor storhjärna medan andra organismer inte har det?

Answer 23

Storleken på hjärnan är en av faktorerna som påverkar vår överlevnad. Såsom att vi kan planera bättre för att skydda sig från faror, problemlösning och att kunna kommunicera effektivt.

Question 24

Vad har ryggmärgen för funktion?

Answer 24

Samlar de nervceller som utgår från hjärnan och de som skickas in till hjärnan. Ryggmärgen är belägen inuti kotpelaren i ryggraden och fungerar som en motorväg i kroppen för nervcellerna. Ryggmärgen hanterar även basala processer som t.ex. reflexer då dessa inte oftast behöver gå via hjärnan. Det är därför de sker så fort.
Ryggmärgen har också vissa funktioner för att filtrera och hantera sensorisk information som uppfattas av kroppen.

Question 25

Vilka delar består en nervcell av?

Answer 25

Det finns två delar av nervcellen, dendrit och axon. Dendrit är oftast den som tar emot en signal och axon skickar ut nervsignal. Dendriten i presentationen är väldigt förgrenad och kan då sitta ihop med många olika axon. Axon sitter förgrenad med andra dendrit.
Mellan dendrit och axon sitter schwannceller. De fungerar som isolering men också effektivisering av signaler, om de inte hade funnits hade man inte kunnat ha reflexer som 120 m/s. Schwannceller innehåller myelinskidor som är ett protein.
Myelinskidorna är uppdelad i många lager och det finns olika typer av myelin.

Question 26

På vilka sätt kan nervceller vara förgrenade?

Answer 26

Nervceller kan vara bipolära, vilket innebär att det bara finns ett dendrit och en axon.
Man kan också vara multipolär, vilket innebär att de är kraftigt förgrenade med många kontakter. Dessa finns i CNS i hjärnan.
De kan också vara unipolära som helt saknar förgreningar exempelvis reflexceller då det ska endast gå åt ett håll. Dessa finns i ryggraden och längs med skelettmusklerna. Alltså främst som sensoriska neuroner.

Question 27

Hur uppstår en nervsignal? Förklara utförligt vad som sker vid en vilopotential och aktionspotential.

Answer 27

Schwanncellerna är egentligen en typ av cell som kallas gliaceller som är ungefär som följeceller. Eftersom nervceller behöver otroligt mycket ATP så då behövs det celler som kan hjälpa till med ATP. Myelinskida, det elektriskt isolerande skiktet i schwannceller runt nervcellens axon som gör att den elektriska signalen kan hoppa mellan noderna mer effektivt och färdas snabbare.
Mellan varje schwanncell finns det en öppning där det inte finns något myelin, man kallar det node of ranvier. Hållen är det som gör att vi kan skicka signaler mellan nervcellerna. De har membranproteiner som kortfattat transporterar joner fram och tillbaka och det är det som faktiskt är nervsignaler. I en nervcell är den elektriska signalen joner.
När man flyttar joner så bildas en elektrisk potentialskillnad som beror på andelen positiva och negativa joner skiljer sig åt inom och utanför nervcellen.
Potentialskillnaden kan finnas i två lägen. Vilopotential eller aktionspotential.
Vid vilopotential är det mer negativa joner insidan än utsidan. Så standardläget för nervceller är att vara negativa på insidan. Detta upprätthålls genom att det finns membranproteiner som pumpar positiva natriumjoner ut ur cellen, men samtidigt pumpar positiva kaliumjoner in. Detta kräver energi för att detta är aktiva proteinpumpar (alltså går emot diffusion). När nervceller är i viloläge krävs det fortfarande energi för att de inte ska aktiveras. I detalj säger man att tre natriumjoner förs ut och två kaliumjoner in och då uppstår den negativt laddade insidan på cellen. Vilopotentialen ligger på -70 mikrovolt.

När nervcellen får en signal, en retning skapas då en aktionspotential. För att en retning ska ske måste ett visst tröskelvärde uppstå och då depolariseras membranet. Proteinmembranet som är aktivt stängs och då öppnas jonkanalerna och natriumjonerna forsar in i cellen. Följden blir då att insidan av cellen går från vilopotentialen till aktionpotentialens 35 mV. För att signalen ska gå igenom cellen, så är det noderna som depolariseras och nästa nod känner av det och depolariseras också.
När cellen försöker kompensera så flödar för många joner in och man blir istället positiv och detta kallas hyperpolarisering. Det är detta som är 30-40 mV.
När den har överkompenserat börjar den att gå in i en “refractory period” där de negativa jonerna kommer in och man kompenseras negativt tills man kommer tillbaka till en vilopotential. När man går in i refractory period så är det ännu lägre potentialskillnad. När cellen är i refractory period så kan cellen inte stimuleras eller reagera på en retning.

Question 28

Hur fungerar synapser? Förklara utförligt.

Answer 28

Nerver kommunicerar genom kemiska och elektriska synapser. Kontakten mellan nervceller. Elektriska synapser är snabba men kan inte varieras eller modifieras. Ibland vill man säga något lite grann eller under en period, då är det de kemiska synapserna som fungerar bättre.
Elektriska synapser är bra vid reflexer men sämre vid behov av mer graderade signaler.

Kemiska synapser sker lite långsammare och är väldigt vanliga i människan. Här översätts oftast en elektrisk signal till en kemisk signal i nervcellens ändknopp (axonände).
Fördelen med kemiska synapser är att de går att variera och modifiera.
Oftast leder en kemisk signal till en ny aktionspotential i en annan nervcell.
Det som transporterar mellan nervceller varierar, majoriteten är acetylkolin (ACh) som används som signalämne mellan nerver och muskler.
En stor nackdel är att vissa signalämnen påminner varandra och receptorerna blir förvirrande, ett annat ämne kan blockera receptorerna så att de kemiska signalerna inte kan fungera såsom av droger och alkohol. Vissa läkemedel också som blockerar receptorerna och de kemiska synapserna funkar inte som de ska.

Question 29

Hur tror man att minnet fungerar?

Answer 29

Idag vet man att mycket av våra minnen är i storhjärnan. Det sitter även i hippocampus och hjärnbarken.
Man har även sett att minnet varierar mycket av vilken typ av minnet. Kortvarigt sensoriskt minne, det vi uppfattar nu och suddas ut ganska snabbt. Korttidsminne är saker vi kommer ihåg i några sekunder/minuter. Långtidsminne såsom inlärda bankkontonummer eller liknande.
Minnen skapas genom att antalet aktiva synapser ökar vid händelsen och synapserna blir känsligare. Samma nervceller sätts igång när en händelse sker igen.

Question 30

Hur tror man att sömn fungerar?

Answer 30

De olika minnen sitter kvar på olika ställen för att det måste kommas ihåg eller inte. Man har även sett att minnet påverkas av sömn, långtidsminnet lagras när man sover.

Question 31

Ge ett par exempel på sjukdomar som påverkas nervsystemet.

Answer 31

MS, multipel skleros bryter ned det skyddande lagret, myelinlagret, runt nerverna som gör att signaler inte kan skickas lika lätt. Man tror att det orsakas av att immunförsvaret tror att det är farligt och bryter ned det.
Detta leder till att rörelser blir mer okontrollerande.
Man tror att det är ärftligt.

Parkinson sjukdom är att musklerna drar ihop sig okoordinerat eller att blir stel. Det är framförallt den kemiska signalen som inte fungerar.
Sjukdomen beror på brist av signalsubstansen dopamin.
Äldre personer påverkas oftare.
Vissa virus och kemikalier kan orsaka parkinsonliknande symptom.
Man tror att det är ärftligt,

Alzheimers sjukdom påverkar minnet, man kallar det även demens.
Hjärnceller i hjärnbarken oftast börjar brytas ned.
Sker med åldern och verkar kunna påskyndas av för hög exponering av olika tungmetaller.

Question 32

Vilka typer av receptorer finns det och vad kan de uppfatta?

Answer 32

Termoreceptorer registrerar ändringar av temperaturen. Detta har vi egentligen överallt utanpå kroppen, men även inuti för att hantera homeostas. Det finns även olika mycket termoreceptorer på kroppen. Man kan känna temperatur väl med fingret, men dåligare med armbågen.
Kemoreceptorer registrerar molekyler i en lösning, t.ex. luktsinnet.
Mekanoreceptorer registrerar mekanisk deformering såsom örats ljudregistrering eller beröring.
Fotoreceptorer registrerar elektromagnetisk strålning. t.ex. ögats ljusreceptorer. Uppfattar fotoner.

Question 33

Andra organismer kan uppfatta sådant som vi inte kan, ge ett par exempel.

Answer 33

Vi har fem sinnen, men andra organismer kan uppfatta omvärlden på andra sätt. Vissa kan uppfatta elektriska signaler, vi kan uppfatta elektriska signaler inuti kroppen, men vissa kan även uppfatta elektriska signaler utanför kroppen. Såsom i vatten, vattenlevande djur har oftast detta sinnet. Med detta kan fiskar uppfatta en annan organism i totalt mörker genom detta.
Ekolokalisering är typ som hörsel men är modifierad. Man skickar själv ut ett ljud och det studsar på föremål och som skickar tillbaka ljudvågorna som sedan kan tolkas. Detta har vi använt med ubåtar med ekolod. Fladdermöss gör detta. Detta gör att de kan skapa en bild av deras omgivning med ljud. En del av hjärnan som kan uppfatta en 3D bild av dessa ljudvågor har dessa djur då, men detta kommer med att de har sämre syn.
Vissa organismer kan även uppfatta magnetism genom att små magnetiska kristaller i kroppen påverkas av jordens magnetfält. Detta används av bland annat flyttfåglar.

Question 34

Beskriv hur känselsinnet fungerar. Vad kan uppfattas och vilka delar består vår hud av?

Answer 34

Känsel har vi tekniskt sett på insidan och utsidan. Om du känner en smärta i ett organ kan hjärnan uppfatta detta, men annars känner vi inte av våra organ. Neuronerna i huden är oftast myelinlindande och kan uppfatta beröring, tryck, vibrationer och temperatur för att våra reflexer ska gå så snabbt som möjligt.
VI har olika neuroner som uppfattar olika saker och de har olika namn exempelvis merkels disk, något som kan uppfatta ett konstant tryck. Vi behöver inte kunna dessa namn då det är överkurs. Man brukar dela upp huden i tre distinkta lager, överhud, dermis, underhud. På överhuden/epidermis finns det enstaka nervceller såsom smärta, det är döda celler här. Dermis har levande celler och har fler nervceller som känselceller och temperatur. Det finns stamceller ovanpå dermis som puttas upp och sedan när de kommer nära epidermis börjar de förlora sina organeller och dör och det är det epidermis består av. I underhuden finns mycket fett vilket är bra för isolering och stötdämpning men som kan hålla våran kroppstemperatur.

Question 35

Hur kan ögat skilja sig i olika organismer?

Answer 35

Att uppfatta ljus har evolverat jätte mycket inom djurriket beroende på ens behov. De simplaste ögon som man kan kalla ögon är de ögon som plattmaskar har, klump celler. De kan registrera närvaro och från var av ljus och vinkeln det faller in från om man har två ögon. De kan inte se färg och detaljrikt.
Fasettögon är ögon som har flera tusen delögon som ger en liten del av bilden och de kan ha svårt att se helheten, med detta får de god uppfattning av rörelse. Leddjur har oftast fasettögon, men vissa leddjur har mer komplex syn och kan se fler färger än oss.
Kameraöga är ögon som vi har. När vi har skapat en kamera har vi härmat ögonen som spindlar, bläckfiskar och ryggradsdjur har. De har evolverats flera gånger. Våra ögon har en lins som kan bli större och mindre, medan hos ett blötdjur så flyttas istället linsen bak och fram såsom kameror gör.

Question 36

Beskriv hur ögat fungerar hos människor. Vilka delar ingår och vad gör de olika delarna? Förklara utförligt.

Answer 36

Om någon del av ögonen skadas ser vi antingen sämre eller inte alls.
Ögat består generellt av olika lager. Det yttre lagret som är relativt tunt kallas hornhinnan och skyddar ögat. Fotoner kan passera men ingenting annat. Detta kan skadas om man får ett slag eller om det rivs.
Regnbågshinnan eller iris kan variera i färg beroende på pigmentet i ögat. Detta spelar ingen roll vilken färg man har, vissa menar att det är för kroppspråk eller för att uppfatta saker. Det kan vara
Pupillen som egentligen är ett hål sitter förankrad i muskulatur beroende på om man vill släppa in mycket ljus eller lite ljus för att den ska ta in så mycket ljus som möjligt så att man kan se. Vissa känslor kan påverka pupillens storlek, attraktion påverkar också pupillens storlek. Regnbågshinnan är som en kontrast för pupillen. Pupillen är egentligen ett hål precis framför linsen.
Linsen bryter ljuset beroende på hur man har dragit i linsen. Det bryts för att träffa i längst bak i ögat på en ansamling celler. Här hittar man våra fotoreceptorer. De ligger ansamlat i ett lager vi kallar näthinnan.
Vid näthinnan är här vi faktiskt ser och det sker en kemisk reaktion när fotonerna träffar näthinnan. Man kallar delen framför näthinnan kallar vi glaskroppen som är en ansamling av vatten och proteiner, vita blodkroppar allt möjligt.
Glaskroppen ger ögats form men också proteiner som hjälper till för att allting ska fungera.
Det finns strålkroppen även som hjälper till att dra i linsen.
Utanför näthinnan finns åderhinnan där majoriteten av blodkärlen finns och muskulatur finns här.
Senhinnan skapar ögats form och är som ett skydd för ögat och fungerar nästan som hud. På senhinnan finns det även muskler som vi enkelt kallar ögonmuskler men som hjälper till att röra ögat och de drar i senhinnan.
Ljuset träffar som sagt näthinnan, men det finns två specifika ställen på näthinnan. Det finns en liten inbuktning eller grop på näthinnan som vi kallar gula fläcken. Alexander tror att det kallas gula fläcken eftersom att det finns två typer av receptorer som uppfattar ljus generellt och den andra som uppfattar våglängder. Majoriteten av receptorerna som kan uppfatta färg är i gula fläcken. Majoriteten av fotoreceptorerna sitter på gula fläcken. För att titta på någonting och fokusera på det är vid gula fläcken och allt annat studsar på resten av näthinnan och blir suddigt.
Det finns en till fläck som vi kallas blinda fläcken där vi inte har fotoreceptorer då det är vid synnerven. Vi kan alltså inte se något där.
Synnerven skickar signaler vidare till centrala nervsystemet specifikt nackloben. Tekniskt sett tar inte ögat om information utan endast ljus.
Vi människor kan endast uppfatta ljus med våglängd mellan 400 nm till 750 nm.
I vätskan i glaskroppen finns även fagocyter, vita blodkroppar som hjälper till att bryta ner främmande bakterier och döda celldelar som hamnar i ögat. Ibland kan man se skräp när man inte fokuserar ögat och det kan se ut som små prickar eller krumelurer.
När man kollar på ljus och ser det fortfarande även om man inte kollar på det är det för att nervcellerna fortsätter att skicka den nervsignalen även fast man kollar bort.

Question 37

Hur uppfattar vi färg?

Answer 37

Tappar den andra varianten är inte lika ljuskänsligt, men här kan vi uppfatta våglängderna. Det finns 7 miljoner tappar och de flesta finns i den gula fläcken.
I dessa fotoreceptorer måste ljus översättas till en nervsignal. Det sker med en kemisk reaktion. Tappar och stavar fungerar på ungefär samma sätt, det finns ett antal diskar med två ljusabsorberande protein opsin och retinal. Tappar finns i tre varianter där varje typ har olika opsin molekyler för att absorbera olika våglängder, färgseende.
Retinal finns som cis och transform. Cisformen kan binda till opsin och bildar då rodopsin. När en foton träffar rodopsin övergår den till transform och aktiveras vilket sedan kan aktivera nervceller i näthinnan.

Question 38

Vad innebär den blinda fläcken?

Answer 38

Blinda fläcken där synnerven binder till näthinnan. Varför ser vi inte den? Hjärnan lurar och stoppar dit en prick. Det finns inga fotoreceptorer där.

Question 39

Vad innebär det att vi har ett stereoskopiskt seende?

Answer 39

Vi har två ögon, det ger oss stereoskopiskt seende. Båda ögonen har var sin bild av synfältet och dessa bilder sammansmälter till en enda bild.

Question 40

Beskriv hur örat fungerar hos människor. Vilka delar ingår och vad gör de olika delarna? Förklara utförligt.

Answer 40

Både balansen och hörseln uppfattas av innerörats delar.
Det påminner mycket om ögat, det är något fysikalisk fenomen som översätts till en nervsignal. Det vi hör är hjärnan som översätter ljudvågor. Vi kan uppfatta ljudvågor med frekvenser mellan 20 och 20 000 hz. Ljud är vågor som uppstår i ett medium, t.ex. luft. När något orsaker ett ljus så är det mediumet som sätts i rörelse som vår trumhinna kan uppfatta.
Ytterörats enda funktion är att ta emot ljudvågor och sedan en hörselgång där ljudvågorna ska träffa gränsen mellan utsidan och insidan örat, trumhinnan för att ljudvågorna trummar bokstavligen talat på hinnan så att den vibrerar. Vibrationen fortplantar sig hela vägen i örat. Trumhinnan sitter kopplat till tre fina benbitar hammare, städ och stigbygel. Dessa sätts i rörelse för att förstärka och precisera vibrationerna. Stigbygeln sitter på hörselsnäckan. I hörselsnäckan finns det kortiska organet, det finns ett överliggande membran som vibrerar och hårcellerna…????(alexander pratar för fort)
Beroende på vilka frekvenser av ljud åker de olika långt i hörselsnäckan. Låga åker långt, medel åker inte lika långt och korta frekvenser åker kort.

Question 41

Hur kan vi människor hålla balansen? Förklara utförligt.

Answer 41

Örat hjälper också till att uppfatta och upprätthålla vår balans. Dessa sinnesceller sitter i båggångarna i inneörat. Båggångarna sitter i rummets tre dimensioner, x, y, z. Det finns två beniga hålrum, utricle och saccule. Båggångarna och hålrummen är vätskefyllda (endolymph) med liknande hårceller som i hörselsnäckan. Men här sitter hårcellerna inbäddade i ett geleliknande material (cupula) på väggarna i hålrummet.
När huvudet rör på sig, kommer cupulan att röra på sig. Den påverkas alltså av gravitationen och då finns det små sinnesceller med hår som följer gelemassans rörelse som sedan sitter kopplade till nervceller som skickar signaler till hjärnan för att uppfatta våra rörelser. Det hjälper till tillsammans med lillhjärnan så att man inte ramlar. Riktning och acceleration uppfattas av de håliga gångarna utricle och saccule som innehåller kalciumkarbonater som rör sig över ett annat geleliknande membran otholith membrane. Detta kan vi se hos växter också. Synen hjälper också till med balansen för att säga till hjärnan vad som är upp och ner. När man blir åksjuk så innebär det att synen och de andra balansinnena ger olika signaler. Balanssinnena säger att vi åker och att vi gungar medan synen säger att det är rakt och att vi inte gungar. Detta kan göra en illamående.

Question 42

Beskriv hur vi människor uppfattar smak. Förklara utförligt.

Answer 42

Lukt och smaksinnet fungerar på ungefär samma sätt, i näshålan och på tungan har vi kemoreceptorer. Celler som kan reagera på olika molekyler. Det är membranproteinerna som gör detta, sedan skickar de en signal. Kemoreceptorerna måste ha molekyler som löser sig i näsans slemhinnor respektive tungans saliv.
Förmågan att uppfatta smak är egentligen väldigt simpelt. På tungan finns det smaklökar, en boll av kemoreceptorer. Högst upp finns små hål eller porer där molekyler kan fastna. På ytan finns det membranproteiner som har någon slags bindningsyta för en specifik molekyl. Vi har olika smaklökar för olika kemoreceptorer. Membranproteinerna kommer sedan flytta joner (aktionspotential)och skicka en elektrisk nervsignal. Den hamnar hos nervcellerna som sedan skickar en kemisk signal. Desto mer kemiska signaler som skickas ut desto mer smakar något. Exempelvis något kan smaka väldigt sött eller lite sött.
Man trodde att man kunde uppfatta olika smaker på olika specifika platser på tungan, men detta har visats fel. Vi har alla typer av kemoreceptorer överallt på tungan.

Question 43

Beskriv hur vi människor uppfattar lukt. Förklara utförligt.

Answer 43

När vi luktar saker så finns det i näsan längst bak nässlemhinnan, där luktreceptorer sitter som fungerar i princip på samma sätt som kemoreceptorerna som känner smak, de har membranproteiner som reagerar på molekyler. Skillnaden är att det finns fler olika typer av luktreceptorer. När vi känner en doft är det ofta en ansamling av flera kemoreceptorer, en doftkod som tolkas av hjärnan sedan. Doftkoden bildas genom att flera luktreceptorer triggas av olika molekyler som sedan skickar signalen vidare till luktbulben.
I luktbulben som är ett organ som sitter innanför näsan, skalbenet. Luktbulben tar emot signaler från kemoreceptorerna, aktionspotential från proteinmembranen skickas till en serie av nervsignaler som vi kallar glomeruli. Glomeruli kopplar ihop flera signaler till en doftkod och säger en specifik lukt. De skickar sedan vidare det till mitralceller som skickar doftkoden till hjärnan.

Question 44

Varför har vi så få smaker vi kan uppfatta men så många olika dofter?

Answer 44

Eftersom att vi har så många olika luktreceptorer som skapar doftkoder.

Question 45

Var på tungan kan vi uppfatta smaken sött?

Answer 45

Över hela tungan egentligen, man trodde innan att smakerna satt på olika ställen, men detta är falskt.