Dugga

Question 1

avviker från det normala. Med ”x immunfenotyp” menas att cellerna
uttrycker markörer som skiljer sig från det normala uttrycket.

Answer 1

aberrant

Question 2

ansamling av pus (var), varböld.

Answer 2

abscess

Question 3

reversibel anpassning, kan var fysiologisk (kroppens egna signaler) eller patologisk (vid stress/ icke dödliga skadliga faktorer).

Answer 3

adaptation

Question 4

en malign (elakartad) tumör som utgår ifrån körtelvävnad.

Answer 4

adenocarcinom

Question 5

adenom

Answer 5

en benign (godartad) tumör som utgår ifrån körtelvävnad.

Question 6

agenesi

Answer 6

avsaknad av anlag.

Question 7

akantolys

Answer 7

förlust av förbindelsen mellan keratinocyter på grund av förlorad desmosom funktion.

Question 8

akantos

Answer 8

förtjockning av epidermis alla cellförande lager (stratum basalae, stratum spinosum och stratum granulosum).

Question 9

akut leukemi

Answer 9

malign tumör utgående från omogna celler (blastceller) i de olika poeserna i benmärgen, och spridning till blod, med blastceller i blod (>20%) och/eller benmärg (>20%).

Question 10

amyloid

Answer 10

aggregat av proteiner med felaktig veckning.

Question 11

amyloidos

Answer 11

sjukdomar som orsakas av inlagring av amyloid.

Question 12

anaplasi

Answer 12

utebliven differentiering.

Question 13

anemi

Answer 13

de röda blodkropparna är för få och/eller för små och/eller innehåller för liten mängd hemoglobin. Hemoglobinvärdet är sänkt från patientens normala nivå (Hb<120g/L för kvinnor och Hb<130g/L för män).

Question 14

aneurysm

Answer 14

utvidgning av kärl (oftast artärer), eller kavitära organ (ex. atrial septal x).

Question 15

angiogenes

Answer 15

kärlnybildning, kan vara fysiologisk (sårläkning, utveckling) eller patologisk (neoplasier).

Question 16

aplasi

Answer 16

avsaknad av vävnad, ex x anemi som innebär avsaknad av blodbildande märg.

Question 17

apoptos

Answer 17

programmerad celldöd, kan vara fysiologisk eller patologisk.

Question 18

arterioskleros

Answer 18

förhärdning av artärer, genom hyalininlagring (arterioloskleros), skleros av media (Mockenberg) eller ateromatösa plack (ateroskleros).

Question 19

Ateromatos plack/aterom

Answer 19

ansamling av fett, inflammatoriska celler och fibros under intima vid atheroskleros.

Question 20

atrofi

Answer 20

tillbakagång, förtvining, minskning av cellers storlek.

Question 21

atypi

Answer 21

morfologi på cellnivå som avviker från det normala, kan ses både vid reaktiva och neoplastiska tillstånd.

Question 22

autolys

Answer 22

enzymatisk nedbrytning av celler och vävnad vid frisläpp av enzymer (t ex. efter celldöd eller vid bakteriedödning).

Question 23

autofagi

Answer 23

processen där en cell ”slukar” solitt material från sin inre miljö (jmf. fagocytos).

Question 24

basofil

Answer 24

som färgas blått i eosin-hematoxylin färgning.

Question 25

basofili

Answer 25

ökat antal av basofila granulocyter i blodet.

Question 26

blastcell

Answer 26

den morfologiska beskrivningen av en ”omogen cell” dvs en ej differentierad cell.

Question 27

cancer

Answer 27

malign neoplasi.

Question 28

cancer in situ

Answer 28

förstadium till spridd cancer, oftast synonymt med höggradig dysplasi. Tillämpas för de flesta carcinom och för några enstaka icke epiteliala neoplasier (t ex melanom).

Question 29

carcinogenes

Answer 29

stegvis process som leder till utveckling av cancer.

Question 30

carcinom

Answer 30

cancer utgången från epitel.

Question 31

CD

Answer 31

cluster of differentiation”, markörer som återfinns på hematopoetiska celler och kan användas för att förstå var i differentieringen en cell befinner sig. Exempelvis uttrycker normala B-celler CD19, normala T-celler CD3 och stamceller CD34.

Question 32

chondrom

Answer 32

godartad tumör utgående från broskvävnad.

Question 33

chondrosarkom

Answer 33

malign tumör utgående från broskvävnad.

Question 34

cysta

Answer 34

vätskefylld blåsa.

Question 35

cytokin

Answer 35

signalmolekyl.

Question 36

dedifferentiering

Answer 36

tillbakabildning; differentieringsprocessen går baklänges.

Question 37

degeneration

Answer 37

funktionsnedsättning/nedbrytning av celler och vävnad/ersättning med en mindre specialiserad vävnad (t ex myxoid degeneration).

Question 38

differentiering

Answer 38

utveckling till en mer specialiserad cell/vävnad.

Question 39

dysplasi

Answer 39

förändring i vävnadsarkitektur, störning i utmognad/differentiering av en vävnad. Vanligtvis vid neoplasi (då associerad med atypi), men kan även ses utan neoplasi och utan atypi (t ex medfödd dysplastisk njure).

Question 40

ektasi

Answer 40

utvidgning av ihåliga organ (ex. blodkärl, bronk).

Question 41

ektopi

Answer 41

vävnad som finns på annat ställe än den är avsedd att finnas på

Question 42

emboli

Answer 42

(del av) blodpropp som lossnar och förflyttar sig

Question 43

eosinofil

Answer 43

som färgas rosa i eosin-hematoxyllin färgning.

Question 44

eosinofili

Answer 44

ökat antal av eosinofila granulocyter i blodet.

Question 45

epiteloidcell

Answer 45

epitelcellsliknande (suffix –oid=liknande), utgörs av aktiverade makrofager, har stor, granulär cytoplasma och stora kärnor.

Question 46

Epiteolidcellsgranulom/ granulom

Answer 46

organiserad vävnadsreaktion (rundad form, tättpackade celler) bestående av inflammatoriska celler och aktiverade, epitelioida makrofager, med eller utan jättecellsmakrofager, nekros eller fibros.

Question 47

erytrem

Answer 47

röd hud.

Question 48

erytropoes (erytrocytopoes

Answer 48

processen där erytrocyter bildas i benmärgen.

Question 49

etiologi

Answer 49

sjukdomsorsak.

Question 50

exudat

Answer 50

patologiskt extravaskulär vätska med högt proteininnehåll, uppkommen genom kärl- eller vävnadsskador.

Question 51

fagocytos

Answer 51

processen där en cell ”slukar” solitt material från sin yttre miljö, ”cellätande”.

Question 52

fibrin

Answer 52

trådliknande protein som bildas genom polymerisering av den globulära proteinet fibrinogen, viktigt i hemostas.

Question 53

fibros

Answer 53

bindvävsreaktion med patologisk inlagring av kollagen.

Question 54

fibrom

Answer 54

godartad tumör som bildas av bindvävnad.

Question 55

fibrosarkom

Answer 55

elakartad tumör som utgår från fibroblaster.

Question 56

flegmone

Answer 56

diffust avgränsad infektion i hud eller solida organ

Question 57

gangrän

Answer 57

makroskopisk vävnadsdöd.

Question 58

gliom

Answer 58

tumör utgående från gliaceller.

Question 59

glios

Answer 59

proliferation av gliaceller.

Question 60

granulationsvävnad

Answer 60

kontrollerad nybildning av vävnad som uppstår vid sårläkning, uppbyggd av inflammatoriska celler, kärl och extracellulär matrix.

Question 61

granulocytos

Answer 61

ökat antal granulocyter i blod, resulterar i högt LPK-värde.

Question 62

granulocytopeni

Answer 62

lågt antal granulocyter i blod, under normalvärdet.

Question 63

granulopoes (granulocytopoes)

Answer 63

processen där granulocyter bildas i benmärgen.

Question 64

hamartom

Answer 64

godartad tumör som består av väldifferentierade celltyper normalt förekommande in samma organ (oftast utan atypi).

Question 65

hematopoes

Answer 65

samlingsnamn för blodbildning omfattande: myelopoes (granulopoes+monocytopoes), erytropoes, trombo(cyto)poes och lymfopoes.

Question 66

hematopoetisk stamcell

Answer 66

totipotent cell som kan ge upphov till samtliga poeser.

Question 67

hereditär

Answer 67

ärftlig.

Question 68

hyalin

Answer 68

amorft eosinofilt material i eosin-hematoxylin färgning, oftast extracellulärt belägen.

Question 69

hyalinos

Answer 69

hyalindeposition i vävnad.

Question 70

hyperkeratos

Answer 70

förtjockning av hornlagret (stratum corneum).

Question 71

hyperplasi

Answer 71

ökat antal av celler i en vävnad, oförändrad cellmorfologi.

Question 72

hypoplasi

Answer 72

minskat antal celler i en vävnad.

Question 73

hypertrofi

Answer 73

ökad volym av celler i en vävnad, oförändrat antal celler.

Question 74

immunfenotyp

Answer 74

vilka olika immunhistokemiska markörer (proteiner, lektiner, andra immunogena molekyler) en cell uttrycker, studerad med hjälp av specifika antikroppar och fluorokromer. Markören kan vara i form av ytbundna CD-antigen, intracytoplasmatiska eller nukleära antigener. Immunfenotypen kan bestämmas med antingen flödescytometrisk analys av celler i suspension (vätskefas), immunfluorescens eller med immunhistokemiska färgningar av vävnadssnitt.

Question 75

immunfluorescens

Answer 75

metod att utföra immunfenotypning i vävnadsnitt/cellutstryck av olika markörer med hjälp av fluorescensmikroskopi.

Question 76

immunhistokemi

Answer 76

metod att utföra immunfenotypning i vävnadsnitt/cellutstryck av olika markörer med hjälp av ljusmikroskopi.

Question 77

flödecytometri

Answer 77

metod att utföra immunfenotypning av enskilda celler i suspension.

Question 78

infarkt

Answer 78

irreversibel vävnadsskada till följd av ischemi i vävnaden.

Question 79

infiltration

Answer 79

spridning (inflammatorisk, neoplastisk).

Question 80

inflammation

Answer 80

kroppens svar på skadliga faktorer, kan vara akut, kronisk, eller granulomatös.

Question 81

inklusion

Answer 81

intracellulär ansamling av material utan membranomslutning (t ex glykogen, lipofuscin, virus).

Question 82

inlagring

Answer 82

processen att lagra intracellulärt material (fett, proteiner, glycogen, pigment, kalk).

Question 83

invasiv växt

Answer 83

infiltrerande växt.

Question 84

involution

Answer 84

tillbakabildning av vävnad.

Question 85

ischemi

Answer 85

syrebrist i vävnad.

Question 86

jättecell

Answer 86

abnormalt stor cell, oftast med flera kärnor, ex. flerkärniga makrofager eller osteoklaster.

Question 87

karyorrhexis

Answer 87

fragmentering av cellkärnan hos en döende cell (nekros eller apoptos)

Question 88

karyolys

Answer 88

upplösning av cellkärnan.

Question 89

kemotaxi

Answer 89

celler förflyttar sig till följd av gradient av kemiska ämnen.

Question 90

koagel

Answer 90

levrat blod.

Question 91

kronisk lymfatisk leukemi

Answer 91

malignitet utgående från mogna B-celler och är ett leukemiserat lymfom.