Dugga T4 Flashcards
(30 cards)
Vad är det för skillnad mellan att vara okunnig om vad man gör och att vara okunnig om att det man gör är otillåtet? Hur hanteras denna skillnad inom ramen för brottsbegreppet?
Okunnig om vad man gör (villfarelse om vad man gör – relevant villfarelse) = om man inte har haft förmåga eller tillfälle att rätta sig efter lagen. Inte vid sitt sinnes fulla bruk.
Okunnig om att det man gör är otillåtet (irrelevant villfarelse) = det spelar ingen roll för undvikande av straffansvar – alla ska kunna lagen.
Endast relevant villfarelse kan utesluta skuld (uppsåt eller oaktsamhet), genom att okunnigheten inte är klandervärd eller straffbar. Irrelevant villfarelse kan i undantagsfall innebär att gärningsmannen ursäktas genom straffrättsvillfarelse.
Ge tre exempel på ursäktande omständigheter. Vad innebär de i korthet?
- Tillfällig sinnesförvirring = ett tillstånd där gärningsmannen befinner sig i förvirring pga till exempel feber, chock eller slag mot huvudet. Gärningsmannen är i ett tillstånd där han inte är ”sig själv”. Om det är självförvållad är det inte ursäktande.
- Excess = när man går för långt i sin nödvärnshandling, kan man räddas av nödvärnsexcess. Gärningsmannen går fri från ansvar om omständigheterna var sådana att han svårligen kunnat besinna sig.
- Straffrättsvillfarelse = Okunskap om förekomsten av en straffbestämmelse eller en oriktigt uppfattning om dess innehåll leder inte till straffrättslig ansvarsfrihet. Men om den felaktiga uppfattningen var uppenbart ursäktligt kan gärningsmannen slippa straff.
Vad menas med putativt nödvärn respektive nödvärnsexcess?
- Putativt nödvärn = Subjektiv uppfattning om att det föreligger en nödvärnssituation fastän kanske så inte är fallet. Man inbillar sig att man är i en nödvärnssituation. En föreställd verklighet som inte stämmer överens med den faktiska verkligheten
- Nödvärnsexcess = När gärningsmannen använder sig av oförsvarlig nödvärnshandling, men frias från ansvar då omständigheterna varit sådana att gärningsmannen som använde sig av nödvärnsrätten svårligen kunde besinna sig (BrB 24:6).
Vad krävs för att ett samtycke enligt 24 kap. 7 § BrB ska rättfärdiga en brottsbeskrivningsenlig gärning?
För att ett samtycke ska rättfärdiga en brottsbeskrivningsenlig gärning krävs dels att ett giltig samtycke föreligger, dels att gärningen inte är oförsvarlig.
Giltig samtycke:
a) Acceptans: att den utsatte har accepterat gärningen
b) Tidpunkt: att samtycket föreligger vid tidpunkten för gärningen och genom hela gärningen.
c) Behörighet: att den samtyckande är behörig att förfoga över intresse.
d) Förmåga: att den samtycke har förmåga att förstå innebörden av gärningen
e) Frivilligt: att samtyckande har lämnats frivilligt och under insikt om de relevanta förhållandena
f) Allvarlig: att samtycket är allvarligt menat.
Inte oförsvarlig gärning:
Beakta skadans art, vilken kränkning eller fara som gärningen medför, dess syfte och övriga omständigheter.
När är medverkan till specialstraffrättsliga brott kriminaliserad?
När fängelse ingår i straffskalan och inget annat är särskilt föreskrivet (BrB 23:4 1 st)
Vad innebär ett överskjutande uppsåt? Ge minst två exempel på sådana rekvisit. Hur skiljer sig sådana uppsåtskrav från det vanliga uppsåtskravet?
Överskjutande uppsåt = att det i lagtexten står att man ska ha en viss typ av uppsåt för att rekvisitet ska vara tillämpliga.
Exempel 1) Vid stöld (BrB 8:1) ska man ha tillgängelseuppsåt.
Exempel 2) Vid människorrov (BrB 4:1) ska man ha uppsåt att skada någon, tvinga eller öva utpressning
Skillnaden är att överskjutande uppsåt ingår i A1-bedömningen, behöver ej prövas i B1 och innebär då undantag från täckningsprincipen!
Vilka uppsåtsformer tillämpas i svensk rätt och vad skiljer dem åt?
- Avsiktsuppsåt = när poängen och syftet med handlingen var att den skulle leda till den inträffade följden
- Insiktsuppsåt = man har praktiskt visshet, dvs nästan 100% säker på att gärningen kommer att leda till följden
- Likgiltighetsuppsåt = gärningsmannen har misstanke om risken samt är likgiltig inför följden.
Vad innebär det att någon är i garantställning och i vilka situationer kan det aktualiseras? Ge minst två exempel.
Innebär att man har en plikt/skyldighet att skydda någon från utomstående risker (skyddsgaranter) eller omgivningen från en särskild risk (övervakningsgarant).
Garantställningen är relevant att undersöka vid underlåtenhetsbrott, då underlåtenhet inte kan leda till ansvar om gärningsmannen inte befann sig i garanställning.
Exempel: Hundägare är övervakningsgaranter för sina hundar och föräldrar är skyddsgaranter för sina barn.
Vad avses med begreppen ”straffrättens allmänna del”, ”straffrättens speciella del” samt ”specialstraffrätt”?
- Straffrättens allmänna del = omfattar regler om brott och straff som är gemensamma för de olika brotten, allmänna regler och läror som är tillämpliga i förhållanden till alla eller de flesta brottsbeskrivningar, t ex reglerna om uppsåt (BrB 1:2)
- Straffrättens speciella del = regler som avser specifika brottstyper.
- Specialstraffrätt = strafflagar utanför brottsbalken, t ex trafikbrottslagen.
Vad innebär konkret fara? Ge ett exempel på en situation där det krävs konkret fara för
brottsbeskrivningsenlighet
Konkret fara =Innebär att det är existentiellt möjligt att en viss gärning leder till en viss följd och att det är plausibelt dvs sannolikt att gärningen kommer leda till fara.
Ett exempel finns i 13:1 BrB (mordbrand). Om man anlägger en brand (Gärning) är det existentiellt möjligt att människor skadas eller dör (Följd), och det är dessutom sannolikt (plausibelt) att den följden inträffar. Det är konkret fara.
Vad menas med medverkansobjekt? Vad menas med medverkansgärning?
Medverkansobjekt = medverkansobjekt är något till vilket man kan medverka till, alltså själva brottet som gärningsmannen begår.
Medverkansgärning: = det otillåtna gärningen som en medhjälpare utfört.
Vilka är nödvärnssituationerna?
- Angrepp: = ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom
- Hindra återtagande av egendom: = den som med våld eller hot hindrar att egendom återtas på bar gärning.
- Olaga intrång = den som olovligen trängs in eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg
- Vägra lämna bostad = den som vägrar att lämna ett bostad efter tillsägelse.
Ge två exempel på situationer där laga befogenhet kan rättfärdiga en annars brottslig handling.
- Polisman ska avvisa eller avlägsna någon från område
- Polisman ska avvärja en straffbelagd handling, tex någon springer iväg med stöldgods
Vad kan inrymmas under termen abstrakt fara? Ge exempel på hur denna typ av fara kommer till uttryck i lagtext.
Abstrakt fara föreligger vid situationer där det inte är helt klart att fara existerar, men gärningen tenderar att innebära fara för en viss följd (ideell fara).
Exempelvis – BrB 4:5 olaga hot: ska vara ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla = någon som utsätts för ett olaga hot behöver inte faktiskt bli rädd.
Vilka typer av gärningar kan bestraffas som förberedelse?
- Tar emot/lämnar pengar eller annan betalning för ett brott
- Införskaffar sig, tillverkar, lämnar, tar emot etc, något som är särskilt ägnat att användas som hjälpmedel vid ett brott
Vilka former av personlig oaktsamhet finns i svensk rätt och vad skiljer dem åt?
- Medveten oaktsamhet = misstanke om risk samt likgiltighet inför den risken (risken men inte följden)
- Omedveten oaktsamhet = man borde ha misstänkt att risken fanns.
Vad menas med att vissa brott är nationellt begränsande? Förklara kopplingen mellan detta och 2 kap. BrB.
Att ett brott är nationellt begränsat innebär att man bara kan dömas för gärningen i Sverige om det är olagligt i Sverige och har skett i Sverige.
BrB 2 kap reglerar svenska domstolens behörighet, för att kunna straffas enligt svensk lag måste den svenska domstolen ha behörighet där brottet skedde.
Vad skiljer en anstiftare från en medhjälpare?
Man kan bli dömd för anstiftan ifall man uppmanar någon att utföra brottet och man kan bli dömd för medhjälp om man med råd eller dåd förmått annan att utföra brottet (BrB 23:4 1 och 2 st).
Ge tre exempel på rättfärdigande omständigheter. Vad innebär de i korthet?
- Nödvärn (BrB 24:1) = det är rättfärdigat att försvara sig mot ett brottslig angrepp
- Nöd (BrB 24:4) = en gärning som begår i en nöd är rättfärdigat
- Samtycke (BrB 24:7) = gärning som begås med samtycke är rättfärdigat.
- Social adekvans = oskriven regel som innebär att något är rättfärdigat om det är social accepterad av samhället.
Vad innebär försöksbrottets krav på ”påbörjat utförandet av visst brott”? Ge minst ett exempel var på när detta krav är uppfyllt respektive inte uppfyllt.
Ett påbörjat utförande av visst brott krävs för att definiera gärningen som ett försök till brott. Gärningsmannen ska vara i en situation där denne är redo att uppfylla sitt uppsåt och det ska i princip vara omständigheter bortom ens kontroll som gör att brottet inte fullbordas.
Uppfyllt = om man riktar en pistol mot någon med uppsåt att döda, trycker ner avtryckaren på vapnet, som man tror är laddat, men som inte är det och därmed fullbords inte brottet.
Inte uppfyllt = om man följer efter någon med uppsåt att mörda, men sedan tappar bort personen man följde efter och därmed inte kunde fullborda brottet.
Var går gränsen mellan skuldformerna uppsåt och oaktsamhet? Förklara skillnaden.
Gränsen går mellan likgiltighetsuppsåt och medveten oaktsamhet. I båda fallen ska man ha en misstanke för följden men för att vara uppsåtlig krävs det att man är likgiltig inför följden. Om man endast är likgiltig inför risken, är man endast oaktsam.
Vad menas med äkta och oäkta underlåtenhetsbrott?
Äkta underlåtenhetsbrott (omissivdelikt) = Begås genom brott mot straffbud som uttryckligen förbjuder underlåtenhet. (brottstyper som uttryckligen kriminaliserar underlåtenhet)
Oäkta underlåtenhetsbrott (kommissivdelikt) = Begås genom underlåtenhet utan att det finns ett uttryckligt rekvisit om det i lagen. Ansvar föreligger endast om den underlåtna befinner sig i garantställning. (brottstyper som kan begås med handling men även av underlåtenhet.)
Vilka krav ställs på försvarlighetsbedömningen för nödvärn respektive nöd? I vilken situation (nödvärn eller nöd) har du störst möjlighet att agera? Varför är det skillnad?
- Nödvärn = gärningen ska inte vara uppenbart oförsvarlig
- Nöd = gärningen ska inte vara oförsvarlig
Det är en högre tröskel för nödvärn, kanske för att det är skyddsvärt att kunna försvara sig mot brottsliga handlingar och föratt nödvärnssituationer kan vara mer påfrestande än nödsituationer.
Handlingsutrymmet för att verka rationellt är mindre vid nödvärn än vad det är i nöd, varför tröskeln för vad som är okej att göra måste ställas ganska högt.
Vad innebär täckningsprincipen? Vad/Vilka delar av brottsbegreppet ska vara ”täckta”?
Att gärningsmannens uppsåt/oaktsamhet ska täcka hela den rättsstridiga gärningen. Gärningsmannen föreställning och uppfattning om händelseförloppet ska överensstämma med det faktiska händelseförloppet.
