Dugga T5 Flashcards
- När inträder bokföringsskyldighet?
När bokföringsskyldighet inträder regleras i 2 kap. BFL, merparten av de juridiska och fysiska personerna som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldiga (se 2:1–6 BFL). Vissa juridiska personer är dock undantagna från bokföringsskyldigheten under förutsättning att de inte har tillgångar till ett värde som överstiger 1,5 mkr eller bedriver näringsverksamhet.
En affärshändelse är alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, som in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt ägarnas egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor och annat (1:2 BFL).
- Vad ingår i balansräkningen och vad kan utläsas ur den?
I balansräkningen redovisas företagets tillgångar (T), eget kapital (EK), obeskattade reserver, avsättningar och skulder (S).
En balansräkning ger en ögonblicksbild av ett företags förmögenheter per balansdag. På balansräkningens aktivsida visas en sammanställning av företagets tillgångar, balansräkningens pasivsida innehåller eget kapital, obeskattade reserver, avsättningar och skulder, och brukat benämnas passivsidan. I en balansräkning utformad som ett T-konto redovisas tillgångarna på debetsidan.
- Vad ingår i resultaträkningen och vad kan utläsas ur den?
I resultaträkningen redovisas årets intäkter och kostnader. Ur resultaträkningen kan årets resultat läsas genom skillnaden mellan intäkter och kostnader.
Utöver intäkter och kostnader ska även orealiserade värdeförändringar ingå i resultaträkningen.
- Vilka olika sätt finns det att avsluta den löpande bokföringen på? Förklara översiktligt vad som skiljer mellan de olika alternativen.
Den löpande bokföringen kan avslutas på tre olika sätt: årsredovisning (6:1 BFL), årsbokslut (6:3 BFL) och förenklat årsbokslut (6:3 st. 2 BFL).
En årsredovisning ska upprättas och offentliggöras enligt reglerna i ÅRL (6:2. BFL). Detta innebär bl.a., enligt 2:1 ÅRL, att en årsredovisning ska bestå av:
a. en balansräkning,
b. en resultaträkning,
c. noter, och
d. en förvaltningsberättelse.
e. I årsredovisningen för ett större företag ska det även ingå en kassaflödesanalys.
Ett årsbokslut ska bestå av en resultat- och en balansräkning (6:4 BFL), vid upprättandet ska flertal bestämmelser i ÅRL beaktas. I årsbokslutet ska ytterligare uppgifter lämnas, t.ex. vilka principer som använts för värderingen av tillgångar, avsättningar och skulder som har tillämpats (6:5 BFL).
Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultat- och en balansräkning. Det ska upprättas enligt god redovisningssed.
- Förklara begreppen ”anläggningstillgång” och ”omsättningstillgång”.
Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång (negativt definierad) (4:1 st. 1 ÅRL).
Som tumregel brukar det anges att tillgångar som är avsedda att innehas längre tid än ett år efter räkenskapsårets utgång är en anläggningstillgång.
Om tillgången inte är avsedd att innehas och brukas i verksamheten, utan att säljas, ska den som utgångspunkt alltid redovisas som en omsättningstillgång.
- Förklara begreppen ”grundbokföring”, ”huvudbokföring” och ”verifikation”.
Grundbokföring innebär att varje affärshändelse ska redovisas i registreringsordning (5:1 BFL). Det främsta syftet med grundbokföringen är att den ska möjliggöra att stämma av bokförda poster mot verifikationer som ingår i ett företags redovisning.
Huvudbokföringen ska bestå av en systematiserad sammanställning av företagets affärshändelser (5:1 BFL). Den huvudsakliga avsikten med huvudbokföringen är att det ska vara möjligt att göra avstämning under en period av företagets resultat och ställning.
En verifikation utgör underlag för en eller i vissa fall flera affärshändelser. Den består normalt sett av en mottagen uppgift som vanligtvis är manifesterad i någon form av handling, t.ex. en faktura eller kvitto. För att verifikationen ska vara komplett måste den fungera som bevis om affärshändelsen. Verifikationers innehåll regleras i 5:6–9 BFL.
- Förklara dubbel bokföring och hur detta appliceras på T-konton.
Dubbel bokföring innebär att alla affärshändelser ska redovisas med samma belopp både i debet och kredit. Debiteringen och krediteringen görs alltid i minst två konton. I ett T-konto utgör vänstersidan alltid debet och högersidan alltid kredit.
- På T5 använder vi fyra kontoklasser. Beskriv hur de olika kontoklasserna ökar, respektive minskar, i debet och kredit.
Det finns fyra kontoklasser: tillgångskonton, eget kapital-/skuldkonton, kostnads-/utgiftskonton och intäkts-/inkomstkonton.
- Tillgångskonton – ökar i debet och minskar i kredit (+/-).
- Eget kapital-/skuldkonton – ökar i kredit och minskar i debet (-/+).
- Kostnads-/utgiftskonton – ökar i debet och minskar i kredit (+/-).
- Inkomst-/intäktskonton – ökar i kredit och minskar i debet (-/+).
- Förklara begreppet ”god redovisningssed”.
God redovisningssed fungerar som en rättslig standard i både BFL och i ÅRL. Funktionen av en rättslig standard är att den ligger till grund för inhämtandet av material för utfyllnad av lagens regler. Bakgrunden till behovet av en rättslig standard är att ÅRL och BFL är utformade som ramlagar.
- Vad är syftet med att upprätta en årsredovisning? Vad måste den enligt lag innehålla?
Syftet med att upprätta en årsredovisning är att till godo se intressenter (Skatteverket, investerare m.m.) med framför allt ekonomisk information.
En årsredovisning ska bestå av:
• en balansräkning,
• en resultaträkning,
• noter och
• en förvaltningsberättelse samt,
• för större företag, även en kassaflödesanalys (2:1 ÅRL).
Större företag ska dessutom lämna information om bl.a. hållbarhetsarbete (6:10 ÅRL).
- Förklara ”balansekvationen”.
Balansekvationen visar förhållandet mellan balansräkningens aktiv- och passivsida. Ekvationerna visar hur stor del av tillgångs-/aktivsidan som är finansierad med eget respektive främmande kapital (dvs. skulder).
Tillgångar (T) = Eget kapital (EK) + Skulder (S)
EK = T - S
S = T- EK
- Förklara nyckeltalen ”likviditeten” och ”soliditet”. Förklara dem både i generella termer och hur de används.
Soliditet är ett mått på ett företags betalningsförmågas på lång sikt, dvs. hur väl rustat ett företag är att klara av motgångar (förluster) på lite längre sikt utan att hamna i ekonomiska problem.
Soliditet=(Eget kapital+egetkapitaldelen av obeskattade reserver)/(Totalt kapital)
Genom ekvationen ser man förhållandet mellan det egna kapitalet och totala skulder.
Om det egna kapitalet ökar, ökar ett företags soliditet, medan om skulderna ökar så minskar ett företags soliditet.
Likviditet är ett mått på ett företags betalningsförmåga på kort sikt, dvs. hur företaget klarar sina löpande utbetalningar.
Balanslikviditet=omsättningstillgångar/(kortfristiga skulder)
Kassalikviditet=(omsättningstillgångar-lager)/(kortfristiga skulder)
Genom ekvationen ser man förhållandet mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
Om omsättningstillgångarna (eller täljaren i ekvationen) ökar, ökar kvoten, dvs. företagets likviditet ökar.
Om de kortfristiga skulderna (nämnaren i ekvationen) ökar, minskar kvoten, dvs. företagets likviditet minskar.
- Förklara skillnaderna mellan en skuld och en avsättning. Beakta både definitioner och funktion.
En skuld är i vid, allmänspråklig mening en skyldighet eller, annorlunda uttryckt, en förpliktelse, för ett subjekt att prestera i någon form till förmån för ett annat subjekt.
K3 p. 2.13 – en skuld är en (1) befintlig förpliktelse för företaget till följd av (2) inträffade händelser och (3) som förväntas ge upphov till ett utflöde av resurser som innefattar ekonomiska fördelar.
En avsättning är – precis som en skuld – en skyldighet att prestera, men som är förknippad med osäkerhet, t.ex. avseende när prestationen ska utföras.
3:9 ÅRL – en avsättning är en förpliktelse som är hänförlig till det aktuella räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säker eller sannolik till sin förekomst, men oviss till belopp eller till den tidpunkt när den ska infrias.
Exempel – när ett företag är belastat med ett skadeståndsanspråk, ifall det råder osäkerhet, avseende tidpunkt eller belopp ska företaget redovisa en avsättning.
- Förklara innebörden av ”realisationsprincipen” både i generella termer och genom att använda ett exempel.
Realisationsprincipen kommer från försiktighetsprincipen och är viktig för frågan om när en intäkt ska tas upp i resultaträkningen. I 2:4 st. 1 p. 3 a ÅRL definieras principen som att endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen.
Exempel – när ett stålverk förädlar järnmalm till stål, ökar marknadsvärdet på varan. Stålverket får dock inte redovisa denna värdeökning som en intäkt direkt efter anrikandet, utan får först redovisa en intäkt när företaget avyttrar stålet, dvs. då företaget realiserar det högre värdet.
- Förklara innebörden av ”försiktighetsprincipen” både i generella termer och genom att använda ett exempel.
Försiktighetsprincipen framgår av 2:4 st. 1 p. 3 ÅRL och innebär att värderingen ska göras med iakttagande av rimlig försiktighet. Detta innebär att tillgångar inte medvetet får undervärderas och skulder inte medvetet får övervärderas.
Försiktighetsprincipens betydelse är främst kopplad till borgenärsskyddsintresset, men också till sambandet mellan redovisning och beskattning. Både från ett borgenärs- och beskattningsperspektiv anses det fördelaktigt att redovisa utgifter som kostnader i resultaträkningen i stället för som tillgångar i balansräkningen.
Exempel – ett företag som innehar en immateriell tillgång som värderas mellan 1–2 mkr. Då ska den i redovisningen värderas till 1 mkr (se lägsta värdets princip), enligt försiktighetsprincipen får inte tillgången värderas under 1 mkr, så att inte tillgången undervärderas.
