Ekologi

Question 1

Art

Answer 1

En art kan definieras genom att två individer från samma art kan få en fertil avkomma. Det är dock en förenklad bild av begreppet då i vissa fall kan två olika arter korsas och få en fertil avkomma. De två arterna är då väldigt närbesläktade.

Question 2

Bastard/hybrid

Answer 2

Det som bildas när två olika arter skaffar en infertil avkomma.

Question 3

ATP

Answer 3

Energin man får av cellandningen.

Question 4

Autotrof

Answer 4

Kallas även producent och i autotroferna ingår alla organismer som skapar sin egen kemiskt bundna energi, exempelvis genom fotosyntesen

Question 5

Cellandning

Answer 5

Alla levande organismer utför cellandningen för att få energi. Glykos + syre –> energi, koldioxid och vatten.

Question 6

Fotoautotrof

Answer 6

De autotrofer som skapar sin energi genom att använda solenergin från solljuset. Alltså genom att använda sig av fotosyntesen. Genom vattnet som används får de också tillgång till lösta mineraler och andra ämnen. I fotoautotroferna ingår de gröna växterna och alger. Det är i kloroplasterna i dessa som fotosyntesen sker.

Question 7

Fotosyntes

Answer 7

Den process som fotoautotroferna använder sig av för att skapa kemisk bunden energi och byggstenar. Koldioxid + vatten + solenergi –> syre +glykos

Question 8

Heterotrof

Answer 8

Heterotrofer till skillnad från autotroferna kan inte skapa sin egen energi och byggnadmaterial. Utan de får sin energi och byggstenar genom att konsumera en autotrof eller en annan heterotrof som har konsumerat en autotrof. Alltså genom att konsumera organiskt material som autotroferna skapat. Därför kan dessa även kallas för konsumenter.

Question 9

Kemoautotrof

Answer 9

En autotrof som skapar sin energi genom oorganiska kemiska reaktioner där de omvandlar koldioxid till socker. Hit hör främst bakterier.

Question 10

Organiska ämnen

Answer 10

Ämnen som innehåller kol kallas för organiska ämnen. Dessa ämnen finns i levande repektive före detta levande organismer. Det finns fyra olika grupper: Proteiner, nukleinsyror, lipider(fetter) och kolhydrater.

Question 11

Destruent och nedbrytare

Answer 11

Bryter ned dött organiskt material så att ämnena bundna i materialet frigörs till jorden och kan återigen tas upp. Svampar och bakterier mm.

Question 12

Herbivor

Answer 12

Växtätare

Question 13

Karnivor

Answer 13

Köttätare

Question 14

Omnivor

Answer 14

Allätare

Question 15

Ekosystem

Answer 15

Alla biotiska (levande) faktorer och abiotiska (icke levande) faktorer inom ett specifikt område. Exempelvis en strand eller hela jorden.

Question 16

Biosfären

Answer 16

Den del av jorden som innehåller allt liv.

Question 17

Biotop

Answer 17

En typ av omgivning med speciella egenskaper där specifika växt- och djursamhällen hör hemma. Ett mindre område oftast med naturliga avgränsningar där biotopens egenskaper påverkar de levande organismerna. Exempelvis en sötvattensjö.

Question 18

Habitat

Answer 18

Ett habitat utgår oftast från där arten trivs. Skiljer sig från biotop eftersom exempelvis laxens habitat både kan vara sötvatten och saltvatten trots att de är två olika biotoper.

Question 19

Biom

Answer 19

Ett stort område på jorden där livet fungerar ungefär på samma sätt och det finns ungefär samma förutsättningar oavsett var man befinner sig. Exempel på en biom är barrskogsbältet.

Question 20

Population

Answer 20

Alla individer av en art inom ett ekosystem

Question 21

Näringskedja

Answer 21

En kedja som visar hur näring vandrar genom olika organismer i ett ekosystem. Från producenten till konsumenterna och till sist till toppkonsumenten.

Question 22

Ekologisk nisch

Answer 22

En arts roll i ekosystemet. Dens behov av mat, resurser, område och revir. Dessutom vad den har för uppdrag i ekosystemet. Kan inte finnas för många arter (2-3) på en och samma nisch eftersom det leder till konkurrens.

Question 23

Biologisk mångfald/Biodiversitet

Answer 23

När det finns en biologisk mångfald innebär det att det finns många olika arter i ekosystemet. Detta är viktigt eftersom ifall någon art utrotas kan en annan snarlik art med ungefär samma nisch kliva in och ta dennas plats. På så sätt rädda ekosystemet från en kollaps. Oftast är ekosystemen stabilare om det finns en stor biologisk mångfald. Dock inte alltid eftersom ifall det finns för många arter på en nisch riskerar de arterna att inte kunna få en stark population.

Question 24

Invasiva arter

Answer 24

En art som förts in omedvetet eller medvetet i ett nytt område och är mycket konkurrenskraftigare än de inhemska arterna. Bland annat eftersom de inte har några naturliga fiender. Detta innebär att arten konkurrerar ut de inhemska arterna och det kan bildas en monokultur. Alltså kan ett helt ekosystem förstöras av en invasiv art då det helt plötsligt inte finns någon biologisk mångfald. Ekosystemet blir icke resilient.

Question 25

Resiliens (Resistent)

Answer 25

Hur mycket förändring ett ekosystem klarar av utan att det förändras helt kallas för resiliens. Om ett icke-resilient ekosystem utsätts för en liten förändring i t.ex miljön kan det flippa och bli något helt annat. Om däremot ett resilient ekosystem utsätts för en liten förändring kan det förändras lite men sedan komma tillbaka till sin ursprungliga form. Det som avgör om ett ekosystem är resilient eller inte är om det finns en stor biologisk mångfald eller inte. Om en art försvinner på grund av en förändring kan en annan art ta över dess plats. Dock är det inte stabilt att ha för många arter på en nisch heller. Detta för att det då finns väldigt få individer av en art. Naturligt urval kommer dock rensa bort de minst anpassade arterna så att de bäst anpassade kan växa sig starkare. En annan sak som avgör om ett ekosystem är resilient eller inte är om de arter som lever där befinner sig i sitt optimum. Om de inte gör det riskerar de att dö ut om en liten förändring sker och på så sätt kan hela ekosystemet förändras. Människan kan göra så att ekosystem blir mindre resilienta genom att släppa ut miljögifter som kan döda olika arter. Ett ekosystem som utsätts för mindre påverkningsfaktorer är också mer resilient. Resilienta ekosystem kan dock också flippa men då måste de utsättas för en väldigt stor förändring som exempelvis en skogsbrand.

Question 26

Fördelar med att leva i vatten

Answer 26

Behövs ingen stödjevävnad (skelett) som kräver energi för att bygga upp. Miljöförutsättningar exempelvis temperatur ändras inte så mycket och om de gör det går det långsamt vilket ger ett mer stabilt ekosystem. I havet är mängden ämnen lösta i organismernas celler ungefär samma som den i vattnet vilket leder till att det är lättare för organismerna att reglera vattenbalansen.

Question 27

Nackdelar med att leva i vatten

Answer 27

Det finns inte en stor tillgång till ljus och därför är det svårt att utföra fotosyntesen. Därmed finns det även inte så mycket syre att utföra cellandningen med. I sötvatten är inte mängden lösta ämnen i cellerna lika stor som den utanför och därför är det svårare att reglera vattenbalansen.

Question 28

Avrinningsområde

Answer 28

Det område som ligger intill ett vattendrag kallas för avrinningsområde. Om t.ex en åker ligger i avrinningsområdet kan sjön få problem med övergödning från gödningsmedlet och miljögifterna som används. Om det istället ligger nära ett industriområde kan det drabbas av tungmetaller istället. Även berggrunden i avrinningsområdet påverkar vattendraget.

Question 29

Strandzonen (litoralen)

Answer 29

Så långt ut i sjön som ljuset når botten. Här finns det mesta livet med växtlighet, insektslarver, snäckor, kräftdjur, yngel för olika fiskarter och sländors larver. Fågelarter förekommer också. Landstranden är den del av strandzonen som ligger ovanför vattenhytan. Här är det dock fortfarande fuktigt. Längs intill stranden finns det vassväxter som sticker upp ur vattnet. Lite längre ut finns flytbladsväxterna exempelvis näckrosor. Dessa har sina blad på ytan och utför därför fotosyntesen bra. Därefter kommer undervattensväxter som vattenpest. Dessa når sällan upp till ytan. Skickar ibland upp blommor för att lättare utföra fotosyntesen.

Question 30

Det fria vattnet

Answer 30

Den del av vattenmassan som inte tillhör strandzonen och ligger ovanför kompensationsnivån. Här finns det mycket växtplankton som utför fotosyntesen och syresätter sjön. Dessutom finns det djurplankton som inte utför fotosyntesen. Arter som är specialiserade på plankton lever därför här. Exempel på dessa är vissa fiskar som siklöja och mört. Fåglar vistas därför också här för att äta fisken.

Question 31

Bottenzonen

Answer 31

Den del av vattenmassan som ligger under kompensationsnivån. Här finns nedbrytare i form av olika bakterier och insekter. Ofta röda till utseendet eftersom syrenivån är låg och ju mer hemoglobin de har desto bättre är de på att ta upp syre. Dessa bryter ner allt organiskt material och ger näring till sjön.

Question 32

Kompensationsnivån

Answer 32

Där är cellandningen och fotosyntesen lika förekommande. Under kompensationsnivån är cellandningen mycket större än fotosyntesen och tvärtom över kompensationsnivån.

Question 33

Algblomning

Answer 33

Den tid på (våren och hösten) när det finns mycket näring även på ytan så att algerna kan producera mycket syre och bli fler.

Question 34

Eutrofa sjöar

Answer 34

En eutrof sjö är en näringsrik sjö. Dessa har ofta ett högt pH-värde då de omgivs av antingen lövskog eller åkermark. Därför kan dessa sjöar även få problem med övergödning. De omgivs dessutom av en kalkrik berggrund som också bidrar till att pH-värdet stiger. I strandzonen finns det en rik växtlighet p.g.a den stora mängden näring. Kaveldun, vass, gullris och andmat är vanligt förekommande. Det förekommer även gyttjebildning på botten av dessa sjöar. Det är ett litet siktdjup då det finns en stor mängd plankton i vattnet. Dessutom har dessa sjöar ett rikt fågelliv eftersom det finns så många smådjur som fåglarna kan äta.

Question 34

Oligotrofa sjöar

Answer 34

Näringsfattiga sjöar kallas för oligotrofa sjöar. Dessa sjöar omgivs ofta av barrskog och får därmed ett lågt pH-värde. Detta eftersom barren är sura och försurar marken omkring och i sjön. Dessutom innebär det att det är en kalkfattig berggrund som också medför att pH-värdet är surt. Växtligheten i strandzonen för oligotrofa sjöar är mycket mindre än den i eutrofa sjöar. De växter som är vanligt förekommande är notblomster och näckrosor. En oligotrof sjö har även ett stort siktdjup då det inte finns så mycket plankton eftersom näringen inte är så hög. Dessutom sker det dybildning på botten av alla humusämnen som hamnar där.

Question 35

Uppvällning

Answer 35

Uppvällning sker i så kallade uppvällningsområden som finns på västkusten av våra kontinenter. Detta eftersom strömmarna går från väst till öst. När vatten strömmar bort måste nytt vatten komma upp och det gör det från botten. Detta vatten innehåller mycket näring och gör så att det kan bildas plankton som kan fotosyntisera. Detta sker också där kallt och varmt vatten möts.