Ekonomi Flashcards
(33 cards)
Ekonomi
betyder hushållning och handlar om att hushålla med de resurser man har.
Budget
Hur mycket får vi in? Hur mycket behöver vi lägga ut? Hur ska vi få det att gå runt? Regeringen lägger statsbudgeten.
Det ekonomiska Kretsloppet
pengar, varor och tjänster går runt i vårt samhälle*
Marknad
Där köpare och säljare möts. Det kan vara till exempel arbetsmarknaden, skomarknaden eller valutamarknaden.
Marknadsekonomi
Ett ekonomiskt system där man låter marknaden styra med hjälp av (fri) konkurrens. Utbud, närhet och efterfrågan, samt marknadsföring* styr vart priset (prisbildning) hamnar. I ett marknadsekonomiskt system förekommer valutaspekulationer och börsproblematik (aktier), vilket kan leda till ökade orättvisor, men frihandel är ofta också vägen ur orättvisorna.
Planekonomi
Ett ekonomiskt system där man inte låter marknaden styra utan där man (staten) istället gör upp planer för exakt vad, när, hur och hur mycket som ska produceras. Målet är att endast producera precis så mycket man behöver och av samma kvalitet. I detta fall upphör konkurrensen helt. Problematiken i planekonomi ligger bl.a. i att ex. en tioårsplan inte tar hänsyn till förändringar gällande efterfrågan, kvalitet och brist.
Monopol
Eftersom det i verkligheten inte finns vare sig ren marknads- eller planekonomi, så finns det andra begrepp. Monopol handlar om att en eller flera aktörer har ensamrätt på att producera en vara eller en tjänst. I Sverige har ex. systembolaget ensamrätt på att sälja alkohol över en viss promillehalt. (Krogar får servera alkohol om de också säljer mat)
Oligopol
I detta fall är det en något större grupp som i praktiken har monopol, men kan konkurrera sinsemellan. Oljebolagen är ett sådant exempel.
Inflation
I grunden betyder inflation att pengarna blir mindre värda och vi har alltså nästan ständigt en inflation som gör att priser, löner och värden på ting stiger. När vi blir rikare och kan producera mer, finns det automatiskt mer pengar, därför minskar värdet på dem och priserna höjs.
Hög- o lågkonjuktur
I en högkonjuktur råder det goda tider. Industrin har fullt upp eftersom efterfrågan på varor och tjänster är så stor. Därför behövs det massor med arbetare. Arbetslösheten är låg, folk handlar mycket, företagen investerar mer. Allt går framåt. Tillslut spricker bubblan och vi producerar mer än vad som efterfrågas. Priserna måste höjas, samtidigt som arbetslösheten ökar. Om man inte säljer något kan det bli deflation; en situation då priserna sjunker enormt för att man ska få igång ekonomin. Ingen vågar investera. Då har vi en lågkonjuktur.
Globalisering
Hela världen är numera sammankopplad på ett helt annat sätt än tidigare och vi lever som en del av världen. Samhällen knyts närmre varandra och alla länder har möjlighet till möten och samarbeten
20 % av världens länder delar på
80 % av världens resurser
Resterande 80% delar på
20%
1 % av jordens befolkning delar på
hälften 50%
BNP
BruttoNationalProdukten, talar om värdet av allt som produceras av varor och tjänster i ett land under ett år. BNP tar inte hänsyn till om det som produceras är vapen eller ris, miljöfarligt eller ekologiskt. BNP tar inte heller hänsyn till om det är glasrutor producerade p.g.a. skadegörelse eller solceller till ett dagis.
BNP per capita
BNP delat på ett lands befolkning, vilket ger ett snitt av vad varje enskild medborgare har för resurser. BNP per capita tar inte hänsyn till om en person tjänar miljarder och hundra svälter.
HDI
Human Development Index, ett försök att komma åt problematiken med BNP. Här väger man också in faktorer som utbildningsnivå, läskunnighet, vård och barnadödlighet. Sverige är i båda fallen i den absoluta toppen. Norge är allra rikast i världen. I båda fallen ligger det också mestadels afrikanska länder i botten.
Handel
Genom hela historien har det visat sig att människan tjänar på handel. Det som inte kan produceras här p.g.a. klimat, odlingsmöjligheter, resurser, know-how, o.s.v. köper man av dem som kan och säljer istället de unika produkter vi kan producera. I modernare tider har man insett att vissa varor måste produceras i stor skala för att vara lönsamma. Då behöver man exportera överflödet. Om inte handel fanns skulle små länder ha svårt att överleva. Idag påverkar även faktorer som billig arbetskraft, kvalitet på varorna och olika märken. I grunden tjänar alla länder på frihandel (utan hinder).*
I-Land
Industriland, ett land med bra industrier, utbildning och infrastruktur
U-Land
Ett land i behov av utveckling av ovanstående. Ofta förekommer problem gällande jämställdhet och korruption. (länder som kommit igång kallas NIC)
Handelshinder
Tullar ger det egna landet fördelar då det är dyrare för konkurrenter att sälja sina varor. Det ger också staten ökade inkomster och är en säkerhet om det ex. skulle bli krig.
EU
Ett europeiskt samarbete som började med en kol- och stålunion där 6 västeuropeiska länder tog bort tullarna på dessa varor mellan sig. Grundtanken var att dra länderna närmare varandra och på så sätt minska skälen för att kriga mot varandra. EU är alltså en handelsunion för freden. Med tiden har ytterligare 21 länder anslutit och avtalet gäller nu alla varor och tjänster. Inom EU är det frihandel, men runt EU finns en enorm tullmur, vilket missgynnar exv. Afrika. (De två andra stora handelsblocken är NAFTA och ASEA)
Världsbanken
(IBRD) En bank som lånar ut pengar till bl.a. u-länder. De rika länderna, i synnerhet USA, styr. De allra rikaste stormakterna (iaf var de rikast) i världen kallas för G8-länderna.
OPEC
Världens oljeproducerande länder är en viktig maktfaktor i världshandeln.
