ekostyr kau Flashcards
(188 cards)
1
Q
Vad står begreppen företag, ekonomi rep. företagsekonomi?
A
Företag: En affärsdrivande verksamhet i bolagsform.
Ekonomi: Hushållning av begränsade/knappa resurser. (Grekiskan)
Företagsekonomi: Läran om att hushålla med begränsade/knappa resurser
2
Q
Vad står begreppet ekonomistyrning för?
A
Avser avsiktlig påverkan på en verksamhet och dess befattningshavare mot vissa ekonomiska mål.
3
Q
Vilka brukar ekonomistyrningens uppgifter vara?
A
- Följa upp, planera, genomföra
- Sammanställa och rapportera ekonomisk information
- Fördela och utkräva ansvar
- Verka som rådgivare åt företaget i ekonomiska frågor
4
Q
Vilka tre slag räknas alltid som SJK vid påläggsmetoden?
A
- Administrationsomkostnader (AO)
- Försäljningsomkostnader (FO)
- Direkta försäljningsomkostnader (DF)
5
Q
Hur räknar man ut SJK vid normalmetoden?
A
(RK/V.V) + (FK/N.V)
6
Q
Hur räknas normalvolym ut?
A
V.V/Utnyttjandegraden
7
Q
Vilken är kopplingen mellan företagets strategi och dess ekonomistyrning?
A
Kopplingen är på divisions eller afförsenhetsnivå. Det är på dessa nivåer ekonomistyrning förekommer
8
Q
Vinstmaximeringsmodellen?
A
Företaget anatas sträva efter att maximera vinsten. Företaget ses som en förädlingsmaskin.
9
Q
Företagsledarmodellen?
A
Ägande och drift är åtskilda. Skapar utrymme för företagsledningen att arbeta i enhet med egna mål.
10
Q
Satifieringsmodellen?
A
Företaget strävar efter en tillfredsställande vinst. Det finns ingen given vinstnivå. Anpassar sig till nuvarande situation.
11
Q
Intressentmodellen?
A
Tillfredsställande vinst baserad på anspråksnivå. Stabila förhållanden till omgivningen.
12
Q
Vilka andra mål än lönsamhet kan finnas i praktiken?
A
- Nöjda kunder
- Öka försäljning/tillväxt
- Stärka marknadsposition
13
Q
Vad menas med “värde för pengarna” i en offentlig organisation?
A
Skapa så stor nytta som möjligt. Prestera värde och service för medborgare.
14
Q
Hur kan strategisk ekonomistyrning definieras?
A
analys av ES data för att utveckla och fokusera företagets strategi.
15
Q
Vad står begreppet effektivitet för?
A
I vilken utsträckning företaget uppnår ett mål. Uttrycks i psykiska termer (kundrelationer)
16
Q
Vad står begreppet produktivitet för?
A
I vilken företaget uppnår ett mål. Uttrycks i fysiska termer (försäljningskvantitet)
17
Q
Inre och yttre effektivitet?
A
Yttre: Att göra rätt saker (kvalitet, service)
Inre: Att göra saker rätt (produktivitet, ordning och reda)
18
Q
Inbetalning & utbetalning?
A
Överföring av likvida medel. Betalningstransaktion äger rum.
19
Q
Inkomst & Utgift?
A
Avyttring av varor och anskaffning av resurser.
Utgift: Uppstår vid anskaffning av resurser.
Inkomst: Uppstår vid avyttring av resurser.
20
Q
Intäkt & Kostnader (Bokf. grunder) ?
A
Intäkt: Värdet av prestationer som utförts under en viss tidsperiod.
Kostnad: Utgörs av periodiserade utgifter.
21
Q
Intäkt & kostnad (kalkyl. grunder)?
A
Intäkt: Värdet för prestationer som utförts. Baseras genom att kvantitet multipliceras med kalkylerade priser.
Kostnad: Avser resursförbrukning för att producera. Återskaffningsvärdet eller alternativvärdet används för att bestämma kostnaderna.
22
Q
Vilka skillnader finns mellan bokf. grunder och kalkyl. resultat?
A
Skillnaden kan hänföras till vilka intäkter och kostnader som tas med samt vilka värden de tas upp. Kan hänföras till:
- Urval
- Värdering
- Periodisering
23
Q
Vad står lönsamhet för? Två exempel.
A
Lönsamhet beräknas som ett kvotmått. Sätts i förhållande till en viss storhet.
- Räntabilitet: Tot. kapital och EK används vid räkningar.
- Avkastning
24
Q
Vad menas med styrmedel?
A
Ett hjälpmedel
25
Tre vanliga typer av styrmedel?
1. Formella styrmedel
2. Organisationsstruktur
3. Mindre formella styrmedel
26
Vertikala perspektivet?
Företaget ses som en hierarki. De överordnade styr de underordnade
27
Horisontellt perspektiv?
Företaget ses som en värdekedja. Handlar om att skapa värde för kunden.
28
En kombination av de horisontella och vertikala perspektivet?
De olika processerna styrs av det horisontella perspektivet, medan det vertikala fortsatt styrs av ägare/VD/styrelse.
29
4 ekonomiska ansvar?
1. Lönsamhetsansvar
2. Resultatansvar
3. Intäkts- eller bidragsansvar
4. Kostnadsansvar
30
Gapet mellan praktik och teori?
* Lättare att ändra på teori än praktiken
* Föredrar enklare varianter som inte finns i teorin
* Teorin saknar verklighetsbild
31
Verksamhetsvolym? Ge exempel.
Bank: Antal transaktioner
Restaurang: Antal serverade gäster
Verkstad: Antal producerade enheter
32
RK?
Totalsumman förändras kontinuerligt
33
Proportionell RK?
Förändras linjärt
34
Progressiv RK?
Kostnader vars summa förändras i snabbare takt än verksamhetsvolymen. (Lönekostnader vid övertid)
35
Degressiv RK?
Kostnader vars totalsumma förändras i långsammare takt än verksamhetsvolymen. (Materialkostnad vid mängdrabatt)
36
Linjär approximation vid degressiv och progressivt?
Är relevant om företaget planerar att bedriva sin verksamhet under en viss tidsperiod. Planerar inte större reducering eller ökning av kapaciteten utan verksamheten planera inom givna ramar.
37
FK?
Totalsumman är oförändrad när verksamhetsvolymen ökar.
38
Helt fast kostnad?
Kostnader vars totalsumma är oförändrad vid förändringar i verksamhetsvolymen. (lönekostnader, lokalhyra kostnader, leasing)
39
Halvfast kostnad?
Kostnader vars totalsumma förändras vid vissa av verksamhetens beroende på intervall. Företaget ökar och minskar sin kapacitet språngvis. (Lokalhyra, löner till förmän, kostnader för fordon)
40
Relevant område?
En klassificering av kostnader som är helt fasta är giltiga inom ett relevant område under en kortare period (max. ett år). Ett intervall inom vilket företaget bedömer den faktiska verksamhetsvolymen kommer att ligga under en viss period.
41
Reversibla och irreversibla halvfasta kostnader?
R: Stiger plötsligt vid ökande verksamhetsvolym och sjunker vid minskande.
I: Stiger plötsligt vid ökande av verksamhetsvolym men sjunker inte omedelbart vid en övergång till en lägre verksamhetsvolym.
42
Blandad RK och FK?
Hyrbil - fast dygnshyra men rörlig vid antal kilometer. Samma med provision
43
Resultatplanering?
Studerar samband mellan intäkter, volym, RK och FK. Kan ge svar på:
* Vilket resultat erhålls vid ett förs. pris på x kr/produkt?
* Vid vilken volym är intäkterna lika stora som kostnaderna?
44
Resultatplanering enligt totalanalys?
Utförs med hjälp av matematik eller diagram.
45
Hur räknas totala intäkter (TI)?
Pris(st.) * Volym
46
Hur räknas Totala kostnader (TK)?
RK + FK
eller
RK(st.) * Volym - FK
47
Hur räknas resultat?
Pris (st.) * Volym - RK(st.) * Volym - FK
48
Kritisk punkt? Vilka två komponenter består den av?
Kritiska punkten anger vid vilken volym och vid vilken total intäkt resultatet är 0 kr.
* Kritisk Volym
* Kritisk Intäkt
49
Säkerhetsmarginal (SM)? med vilka två sätt kan den uttryckas?
Den faktiska volymen och den faktiska intäkten kan avvika från den kritiska volymen resp. den kritiska totala intäkten.
* SM uttryckt i Volym
* SM uttryckt i total intäkt
50
Hur kan SM uttryckt i volym/intäkt beräknas? (i absoluttal och %)
SM i volym:
Absoluttal: Faktisk volym - Kritisk volym
%: Faktisk volym - Kritisk volym/faktisk volym
SM i TI:
Absoluttal: Faktisk total intäkt - Kritisk total intäkt
%: Faktisk total intäkt - Kritisk total intäkt/Faktisk total intäkt
51
Vilka viktiga antaganden bygger resultatplanering på?
* FK är konstanta
* Kostnader kan indelas i RK och FK
* Intäkt och RK(st.) är konstanta
52
Hur beräknas Totalt täckningsbidrag (TTB)?
Pris(st.) * Volym - RK(st.) * Volym
53
Hur beräknas Täckningsbidrag (TB)?
Total intäkt - RK
54
Hur beräknas Täckningsbidrag(st.) (TB(St.))?
Pris(st.)-Rk(st.)
55
Kritisk punkt? Vilka två komponenter består den av i bidragsanalys?
Kritisk punkten anger vid vilken volym och vilket TTB som resultatet blir 0 kr. (den volym TTB är lika stort som FK)
* Kritiska volymen
* Kritiska TB
56
Hur beräknas Kritisk total intäkt?
FK/TG
57
Hur beräknas Kritisk intäkt?
Pris (st.) * Kritisk volym
58
Hur beräknas Kritisk Volym?
FK/ TB (st.)
59
Hur beräknas Täckningsgrad (TG) och vad menas?
Anger hur stort täckningsbidraget är per st. eller totalt i förhållande till priset per st.
TB(st.)/Pris(st.)
60
TB?
Täckningsbidraget anger det bidrag varje försäljningskrona ger i %.
61
Produktkalkyl, produktkalkylering, produktkalkylsystem?
kalkyl: Sammanställning av intäkter och kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation.
Kalkylering: Processen som tar fram kalkyler.
System: Utgör kalkyleringens formaliserade rutinbundna delar.
62
Exempel på kalkylobjekt?
Vara, kund, tjänst, order, projekt.
63
Vilka kalkylsituationer kan finnas i ett företag?
* Prissättning
* Lönsamhetsberäkning
* Kostnadskontroll
* Produktval
* Köpa in eller producera själv
64
Rutinmässiga och icke-rutinmässiga produktkalkyler?
Rutin: Använder sig av mallar eller liknande.
Icke: Specialkalkyler som skiljer sig från varje tillfälle.
65
Vilka förutsättningar ska vara uppfyllda för att rutinmässiga produktkalkyler ska kunna användas?
De ska vara någorlunda lika för varje tillfälle.
66
Vad menas med "produktkalkyl är en modell av verkligheten"?
Den ska utgöra en realistisk modell av en verklig situation.
67
Varför är inte produktkalkyler förenklade modeller av verkligheten?
Kan inte endast utformas efter teorin, allting går inte att förutse.
68
Varför behövs fler underlag i besluts och uppföljningssituationer?
Man behöver göra närmare beräkningar för att upptäcka ev. brister som kan behöva åtgärdas.
69
Bokf. merkostnader?
Endast de kostnader som finns i den externa redovisningen
70
Kalkyl. merkostnader?
De kostnader som endast finns i kalkyleringen
71
Vilka bokf. merkostnader överensstämmer med kalkyl,. merkostnader?
Material, hyra, löner och energi.
72
Vilka två komponenter består ett företags kapitalkostnader av?
* Kostnader för förbrukningar (avskrivningar)
| * Ersättning företagets finansiärer kräver på de kapital de satt in i företaget. (räntekostnader, avkastning)
73
Kalkylmässig avskrivning?
Över tiden minskar tillgångarna i värde
74
Kalkylmässig ränta?
Företaget betalar ränta på det lånade kapitalet och avkastning till ägarna.
75
Anskaffningsvärde? Nuanskaffningsvärde?
Ansk: I tider utan pridförändring kan resurser kalkylmässigt värderas till ansk. värdet.
Nu: Resurser ska värderas till priser som gäller för återanskaffning av dem vid kalkyl tillfället. (inflationstider)
76
På vilket kapital bör kalkylmässig ränta beräknas?
Sysselsatt kapital
77
För- resp. efterkalkyl?
För: Upprättas för att utgör beslutsunderlag.
| Efter: Upprättas för att finna förbättringsmöjligheter.
78
Vad menas med självkostnad (SJK)?
SJK utgör summan av samtliga kostnader för en vara till dess att den är levererad och betald.
79
Två grundläggande metoder i SJK?
* Periodkalkylering: lämpar sig bäst med varor av likartat slag där samma utrustning används. (massproducering)
* Orderkalkylering: Lämpar sig bäst när kalkylobjekten skiljer sig starkt åt vad gäller resursförbrukning. (verkstadsföretag)
80
Vilka tre metoder finns inom ramen för periodkalkylering?
1. Divisionsmetoden: (Tot. Kostnad/Verksamhets V. = SJK(st.))
2. Normalmetoden
3. Ekvivalentmetoden
81
Över- undertäckning?
Över: Om verksamhetsvolymen täcker den FK
| Under: Om den normala volymen överstiger den verkliga
82
Inom ramen för orderkalkylering finns två metoder?
* Påläggsmetoden
| * ABC-Kalkylering: förfinat sätt att fördela omkostnader.
83
Sär-, om- och samkostnad?
Sär: Kostnader som orsakats av endast ett visst givet kalkylobjekt i en viss kalkylsituation - materialkostnad vid särskild kundorder.
Sam: Kostnader som orsakats gemensamt av två eller fler kalkylobjekt i en viss kalkylsituation.
84
Omkostnader kan fördelas med hjälp av tre olika kriterier, vilka?
* Orsak/Verkan
* Nytta
* Bärkraft
85
Hur beräknas principiellt pålägg?
Omkostnader/Fördelningsnyckel=Pålägg
86
Direkta- och servicekostnadsställen?
Direkt: De kostnadsställen från vilka kostnader fördelas till de slutliga kalkylobjekten.
Service: Utför olika slag av uppgifter åt de direkta. Ingen direkt kontakt med de slutliga kalkylobjektet. (data, transport, reparation)
87
Vilka fyra volymer finns?
1. Budgeterad - uppskattad volym
2. Normal
3. Praktisk - ett företag arbetar sällan med full kapacitet.
4. Faktisk - endast i efterkalkyler
88
Varför finns det behov av ABC kalkylen?
Användning av ny teknik osv.
89
Uppmärksamhetsinformation?
Riktas mot problem. Kan komma att ligga grund för djupare analyser av och beslut om en förändrad prissättning, ändringar i kunderbjudande osv.
90
Fördelar resp. nackdelar med ABC?
F: Flexibelt system för kalkylering. relevant i syfte att förbättra företagets aktiviteter och processer.
N: Resurskrävande, komplex och information kan misstolkas.
91
Aktivitet resp kostnadsdrivare?
Aktivitet: Fysiskt arbete
Kostnadsdrivare: Länk mellan aktiviteter och kalkylobjekt. (fördelningsnyckel)
92
Tre slag av kostnadsdrivare inom ABC?
1. Transaktionsrelaterade
2. Tidsrelaterade
3. Intensitetsrelaterade
93
Tidsekvation?
Att reducera antalet aktiviteter som ska föras in i kalkylen
94
Bidragskalkyleringens utgångspunkter?
Stärvar efter att endast inkludera de kostnader som förorsakats av kalkylobjekten (särkostnader)
95
Bidragskalkylering?
En bidragskalkyl är en kalkyl där ofullständig kostnadsfördelning görs. Man använder begreppen särintäkt, särkostnad samt samkostnad.
96
Hur beräknas företagets resultat vid bidragskalkylering?
```
+ tot. särintäkter
- tot. rörliga särkostnader
- tot. fasta särkostnader
= TTB
- samkostnader
= RESULTAT
```
97
Ofullständig resp fullständig kostnadsfördelning?
Ofull: Endast de kostnader som förorsakas av kalkylobjekten (särkostnaderna).
Full: Samtliga kostnader ska belasta kalkylobjekten oavsett om det kan ske på orsakslogisk grund eller inte.
Bidragskalkylering är ofullständig.
98
Stegkalkylens grunddrag?
En stegkalkyl är en bidragskalkyl. TB beräknas på olika nivåer. Kalkylen kan bestå av produkter, produktgrupper och produktlinjer.
man beräknar tb för produktlinjen genom att först beräkna tb för resp. produkt sedan för varje produktgrupp och sedan beräknas tb för en produktlinje.
Man kan se hur de olika delarna bidrar till TB för helheten.
99
Vid beslutsfattande finns det ur kalkylsynpunkt två viktiga principer, vilka?
1. Endast framtida intäkter och kostnader är beslutsrelevanta. (finns ingen möjlighet att göra köpet ogjort, men en möjlighet att få summan tillbaka)
2. Endast framtida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen är beslutsrelevanta. (Bila till Tyskland, samma sträcka med bilen men ett alt, är att ta färjan där det finns god mat och billig sprit)
100
Alternativkostnad?
En särkostnad. Man offrar något när man väljer ett visst handlingsalternativ. Istället för att studera kunde man arbetat, alternativkostnaden är då den lön man skulle fått om man arbetat.
101
Icke-återvinningsbara kostnader (Sunk costs)?
Kostnader för redan anskaffade resurser som inte kan påverkas oavsett vilken beslutssituation företaget befinner sig i. (inköp av maskiner, anlitade konsulter)
102
Operationell vinst/förlust?
Vinst: Särintäkt minskad med särkostnad och alternativkostnad vid överskott.
Förlust: Särintäkt minskad med särkostnad och alternativkostnad vid förlust.
103
Vilka handlingsalternativ står i fokus vid beslut om ledig kapacitet?
* Svårt att höja priserna när kunderna väl fått ett lägre pris en annan gång.
104
Vilka handlingsalternativ står i fokus vid beslut om full kapacitet?
* Måste beakta kunderna, ha god kännedom om marknaden samt inte glömma konkurrenterna
105
Budget och budgetering?
Budget: Uttrycker förväntningar och åtaganden för en organisation om ekonomiska konsekvenser för en kommande period.
Budgetering: En metod för ekonomisk styrning vilken innebär uppställande och användande av budgetar.
106
Delbudget?
En delplan. Exempelvis, en för personal, en för material osv.
107
Huvudbudget? Vilka tre varianter finns?
Delbudgeterna sammanställs till en huvudbudget.
1. Resultatbudget
2. Likviditetsbudget
3. Budgeterad balansräkning
108
Resultatbudget?
En plan för hur intäkter och kostnader för verksamheten leder till ett resultat
109
Likviditetsbudget?
En plan för hur pengar ska anskaffas och användas.
110
Budgeterad balansräkning?
Visar vilka tillgångar, skulder och EK ett företag planeras ha vid en viss tidpunkt
111
Strategisk, taktisk och operativ planering?
S: Rör frågor relaterade till verksamhetens inriktning, de är långsiktiga. (vilken marknad ska vi röra oss på?)
T: Den strategiska planen ger underlag till den taktiska. Planera verksamheten så att det som kommit till uttryck i den strategiska planeringen kan förverkligas
O: Planering av aktiviteter, hur det löpande arbetet i ett företag ska ske under den närmaste perioden.
112
Budgeteringens tidshorisont?
Ska ske på såväl kortare som längre sikt än ett år och kan därmed också vara en annan periodicitet än räkenskapsåret, men oftast används kalenderåret.
113
Budgeteringen olika syften?
* Planering
* Samordning
* Resursallokering
* Dimensionering
* Ansvarsfördelning
* Uppföljning
* Kommunikation
* Medvetenhet
* Målsättning
* Motivation
* Belöning
114
Icke-avsedda roller?
Frågan om ifall budgeten lever upp till de syften de gar eller använder man den som legitimering för maktspel.
115
Typiska delbudgetar i tillverknings, tjänste- och handelsföretag?
* Tillverkning: inköp, lager, produktion
* Tjänste: Personal, försäljning, administration
* Handels: Inköp, lager, försäljning
116
delbudget per kostnadsslag?
En budget för varje enhet. Personal relaterade kostnader bokförs i personalbudgetar
117
Organisatoriska delbudgetar?
Varje enhet har sin egen resultatbudget/kostnadsbudget som sedan läggs ihop i företagets resultatbudget
118
icke-finansiella budgetar?
Komplement till finansiella budgetar. Passar bäst i företag som har svårt att sätta kronor på verksamheten.
119
De fyra faserna i budgetprocessen?
1. Budgetuppställande
2. Budgetuppföljning
3. Budgetanalys
4. Budgetanvändande
120
Vilka tre metoder brukar man tala om i budgetuppstälning?
1. Uppbyggnads metoden
2. Nedbrytnings metoden
3. iterativa metoden
121
Syften med budgetuppföljning?
* Ge underlag för nya budgetar
* Utkräva ansvar för avvikelser
* Vara till grund för belöningssystemet
122
Vilka krav på budgetrapporter?
* Realistisk
* Uppnåbara mål
* Välplanerad
* Noga uträknad
123
Föränderlig budget?
Budgeten förändras under året för att kunna göra den mer precis
124
Rörlig budget?
Förändras beroende på hur faktisk verksamhetvolym utfaller
125
Flexible budget?
Hänsyn till faktorer som kvalitetsförändringar och produktmix
126
Reviderad budget?
Budgeten förändras allt eftersom att tiden går. Förändras kvartalsvis t.ex.
127
Rullande budget?
Man budgeterar löpande under året, t.ex. månadsvis.
128
Budgetsimulering?
En känslighetsanalys görs, man kollar hur budgeten klarar olika typer av förändringar
129
Nollbasbudgetering? Nackdelar?
Man ifrågasätter föregående års budget
| N: tar myscket tid, tar inte hänsyn till företagets historia
130
Ändamålsbudgetering?
Man börjar från noll kronor, tar inte hänsyn till tidigare års händelser eller resultat.
131
Vilka tre begrepp är centrala inom ramen för ändamålsbudgetering?
Resursslag: Ger svar på vad det är för typ av resurs som kommer att förbrukas.
Ansvar: Vem/vilka kan hållas ansvariga för förbrukning.
Ändamål: Vad ska resurserna som förbrukas användas till?
132
Två typer av aktivitetsbaserad budgetering? Särdragen för de två?
Företag består av olika typer av aktiviteter som drar olika resurser. Kostander fördelas med hjälp av kostnadsdrivare.
ABC-Kalkyl (Activity based costing)
ABB (Activity based budgeting) :
133
Fyra steg inom aktivitetsbaserad budgetering?
1. Beräknas förväntade produktions och försäljningsvolymer (bestämma kunder och den mix av varor de efterfrågar)
2. Bestäms kraven som den förväntade mixen av varor kräver. Antalet aktiviteter bestäms.
3. Behovet av resurser så som personal, lokaler osv. beräknas
4. Säkerställs företagets befintliga resurser matchar behovet.
134
Kritik av budgetering?
Många förändringar på marknaden kan inte planeras på lång sikt.
* Arbetsamt
* Framtiden osäker
* Konserverande
135
Interna redovisningens syften?
Erhålla en möjlighet till bättre styrning genom att följa upp verksamhetens objekt
* Bestämma vem som ska ta ansvar för t.ex. timmar, kostnad.
* Hantera interna händelser
136
fyra steg i den interna redovisningprocessen?
1. Datainsamling
2. Resgistrering
3. Bearbetning
4. Rapportering/presentation
137
Vilka användingsområden finns för data inom interna redovisningen?
* Prissättning
* Prestationsmäting
* Uppställning/uppföljning av budget
* Produktkalkylering
* Intern prissättning
* Lagervärdering
138
Särdrag för tjänsteföretag?
* Går ej att lagras
* Produktion sker i smverkan med kunden
* Immateriell (inte fysikt)
139
Debiteringsgrad?
För den tid man kan debitera kallas direkt tid och den tid man inte kan debitera kallas indirekt tid. (Direkt tid/Total tid)
140
Särdrag mellan tjänsteföretag?
Massproducerande (abonnemang)
| Eller de som följer upp mer (advokatfirma)
141
Periodredovisning?
Allting hänförs till rätt period. När intäkten uppstår ska den redovisas inte när den betalas.
142
Grunden i uppdragsredovisning?
Redovisning sker specifikt per uppdrag och kan gå längre än kalenderår.
143
Löpande uppdragsavräkning?
Redovisning av resultat sker löpande i takt med nedlagt arbete och nedlagda resurser (ex. Byggföretag köper inte in allt material dag 1 utan löpande)
144
Särdrag för handelsföretag?
Varor köps in och säljs vidare, agerar som en mellanhand
145
Syften för den interna redovisningen i ett handelsföretag?
* Vilken marginal man har på varan
* Priset man bör sätta
* Vilka varor som bör tas bort
* Vilka delar i sortimentet är starka/svaga
* Vilka varor som bör vara med i kampanj
146
Skillnad mellan bruttovinst och bruttomarginal?
Intäkt - varukostnad = Bruttovinst
| Bruttovinst/Intäkt = Bruttomarginal
147
Särdrag för tillverkningsföretag?
* Lagren och de fysiska flödena är det centrala.
| * Vanligt med M-plan och EP-Plan
148
Olika slag av tillverkningsföretag?
* Ordertillverkning
* Masstillverkning
* Lagertillverkning
149
Standardkostnad?
Bestämt eller planerat att något ska kosta under den närmaste perioden (Standardpris * Standardkvantitet = Standardkostnad)
150
Vilka två komponenter består standardkostnad av?
* Pris/enhet
| * Antal enheter
151
Syften med standardkostnader?
* Underlätta kontroll av ansvarsområden
* Underlätta kalkylering
* Underlätta redovisning
* Underlag för prissättning
152
Lönestandarder, Omkostnadsstandarder, materialstandarder?
L: Vanligaste formen av standard. Stndardtid för utfört arbete och en standardkostnad för arbetad timme utgör standarkostnad för arbete.
M: Får fram priset per enhet. Inköpspris/antal sålda varor. Om man slängt varor ska de dras bort från totala.
O: Ska fördelas ut på olika avdelningar och produkter. Man behöver fördelningsnycklar.
153
Avvikelseanalys?
Skillnaden mellan standardkostnad och verklig kostnad. ( efter kalkylerad)
154
Syfte med avvikelseanalys?
* Vart avvikelsen har uppkommit
* Vilka orsakerna är
* Vem som är ansvarig för problemet
155
Kombinationskomponenten?
Förbrukning och kvantitet har tidigare delats upp.
156
Intern prestation?
Är en benämning på de prestationer som levereras mellan självständiga enheter i ett företagssystem. Vanligast i koncerner
157
Fyra olika slag av intern prestationer?
* Halvfabrikat
* Färdigarbetade
* Beställ och mätbara tjänster
* Företagsledning och infrastruktur
158
Intern pris?
Priser som används internt inom ett företag.
159
Internprissättning?
Priset för varan eller tjänsten. inom samma företag
160
4 syften med internprissättning?
1. Att ge styreffekter på de beslut som fattas
2. Att motivera medarbetare till ett ekonomiskt tänkande
3. Att möjliggöra en rättvis bedömning av enheter
4. Skapa ett gott underlag för prissättning mot externa kunder
161
Vilka 3 olika metoder för internprissättning finns?
1. Marknadsbaserad
2. Kostnadsbaserad
3. Förhandlingsbaserad
162
Förklara: Fast debitering, rörlig debitering. tvåprissystem och dualsystem.
FD: Enheten belastas med en FK beräknat på utnyttjande
RD: Köpare belastas med en kostnad per enhet
TP: MAn betalar först en FK sedan en RK. Telefonabonnemang.
DS: Säljande enhet erhåller ett annat pris än köpande enhet betalar.
163
Tvärfunktionell konsolidering?
Att skapa bättre marknadskoppling för enheter längre bak i företagskedjan som inte har någon marknad. T.ex skogsindustrin.
164
2 Fördel/nackdel med internprissättning?
F: Lägre resursförbrukning
* Levande diskussioner
N: Svårt att sätta internpriser
* Kan skapa maktkamper.
165
Prestation, prestationsmått och prestationsmätning?
P: Avses vad som åstadkommits, utförts.
PM: Ett tal eller annan information om en prestation
PMÄ: Mäter olika aspekter på prestationer
166
Räntabilitet på tot. kapital?
Utgör ett mått på hur företaget lyckats förränta sitt EK.
167
Vad menas med Economic Value Added (EVA)?
Anger om man lyckats överstiga aktiemarknadens avkastningskrav, ett ekonomiskt lönsamhetsmått.
168
Vilka komponenter består EVA av?
1. NOPAT (Net opertaing profit after tax)
| 2. NOPAT = Resultat efter fin. poster + räntekostnader * (1 - skattesats)
169
Viktiga prestatiojnsmätningsområden?
* Kunder
* Personal
* Tid
* Produktivitet
* Kvalitet
170
Strategi karta?
Det ska klargöra hur företaget ska skapa bestående värde för sina ägare.
171
Balanserade styrkortets 4 byggstenar?
1. Finansiella perspektivet (räntabilitet, kostnad per vara)
2. Kundperspektivet ( mix av varor, varumärkesimage)
3. Interna processperspektivet (förbättra processer, reducera kostnader)
4. Lärande och tillväxtperspektivet (immateriella tillgångar humana kapitalet, informationskapitalet, organisationskapitalet)
(5. medarbetarperspektiv)
172
Intellektuellt kapital?
Företaget har många mjuka investeringar och tillgångar som inte syns som tillgångar.
173
Human kapital & Struktur kapital?
H: Kopplat till människorna i förteget och dess kunskap
S: Databaser, patent, varumärken. (det som finns kvar när medarbetarna går hem)
174
Aktiviteter, processer och processtyrning?
A: Själva arbetsuppgiften
P: Inköpsprocess, försäljningsprocess.
PS: Att förbättra olika processer. (kundperspektiv)
175
3 Olika kategorier av processer?
Operativa Processer: tillför värde för företaget ur ett kundperspektiv.
Stödprocesser: Skapar indirekt kundvärde
Ledningsprocesser: Redovisningrpcoess, budgeteringsprocess.
176
Kaizen och BPR (Business process reenginering) ?
K: Ständig förbättring. Alltid sträva efter att förbättra varje dag.
BPR: Små vardagliga förbättringar finns inte, aktiviteter måste göras om för att uppnå förbättring.
177
Benchamrking?
Företag eller delar av företaget jämför sin verksamhet med andra.
178
Intern benchmarking?
Man fokuserar på det arbete som förs inom företagets olika enheter.
179
Konkurrens benchmarking?
Tittar på konkurrenterna
180
Funktionsinriktad benchmarking?
Kollar på bäst i klassen företag. De behöver inte ens vara i samma bransch.
181
Vad menas med projekt?
En tillfällig organisation med ett bestämt mål , som har en bestämd start och sluttid och använder särskilt tilldelade resurser
182
Projektmål och effektmål?
Projekt: Vad som ska uppnås t.ex. genom att göra ett nytt ekonomi system, genomföra kundundersökning.
Effekt: Vad ska effekten bli av projektet, öka kunskapen av faktorer som t.ex. skapar mer nöjda kunder
183
Projekt fyra faser?
1. Initieringsfasen (upprättar förstudie)
2. Planeringsfasen (projektet är bestämt och man ska utse projektorganisation osv)
3. Genomförandefasen: (tar längst tid, resultatet produceras)
4. Avslutningsfasen (när resultatet är levererat upplöses projektorganisationen)
184
3 lämpliga prestationsmått i projekt?
1. Kostnadsrelaterad
2. Tidsrelaterade
3. Kvalitetsrelaterade
185
Målkostnadskalkylering?
Undersöker samtliga tänkbara kostnadsreduceringar hos produkter som befinner sig i utveckling samtidigt osm kvalitet realibitet och andra kundkrav säkerställs.
186
Målkostnadskalkylering tillämpas i vilka två typer av företag?
1. Tillverkande
| 2. Tjänste
187
3 huvudsakliga metoder för att fastställa målkostnader?
1. Vinstplaneringsmetoden: Förs. pris - vinstkrav = målkostnad
2. Additionsmetoden: Man utgår från existerande produkter. Används lite då den inte beaktar marknaden
3. Kombinationsmetoden: Kombo av dem andra, när man vet målkostnad har man ett underlag för förhandling mellan olika parter i företaget, den mest effektiva.
188
Värdeanalys?
Söka upp och tillvarata alla möjliga kostnadsreducerande möjligheter som finns. En metod för att analysera omständigheter som påverkar produktens totalkostnader och kunna reducera dem.
