Elementär vetenskaplig metod Flashcards
Flashcards inför salstenta om vetenskapliga begrepp inom forskningsområdet. - Vetenskapsteori - Forskningsdesign - Metodologi (22 cards)
Ontologi
Ontologi (naturfilosofi) är läran om världens beskaffenhet.
- Realism: världen och dess artefakter existerar även om vi inte observerar eller upplever den.
- Idealism: verkligheten kan inte existera om vi inte observerar eller upplever den.
Epistemologi
Epistemologi (kunskapsfilosofi) läran om kunskap och dess giltighet
- Empirism: vi får kunskap genom våra sinnen och erfarenheter.
- Rationalism: förknippas med vårt förnuft. Begrepp och idéer ger
mening åt våra erfarenheter.
Induktion
Induktion är en metod där man följer upptäckandets väg. Forskaren studerar först forskningsobjektet. Utifrån insamlad data formulerar forskaren teorier och knyter
Deduktion
Deduktion är en metod (följer bevisandets väg) där forskaren studerar befintliga teorier och tidigare studier ur dessa skapas hypoteser som empiriskt prövas
Abduktion
Abduktion är en blandning av induktion och deduktion, forskaren formulerar en preliminär hypotes, denna testas mot nya objekt och utifrån det utvecklas teorin/hypotesen.
Kvalitativ ansats
Kvalitativ ansats fokuserar på att förstå fenomen genom djupgående insikter. Forskaren ämnar förklara, beskriva och tolka olika fenomen. Främst inom samhälls-, beteende-, kultur-, och humanistiska områden.
Kvantitativ ansats
Kvantitativ ansats fokuserar på att mäta och analysera data statistiskt. Samlar stora mängder data för att söka svar på frågor samband, orsak-verkan, mängd osv.
Hermeneutik
En vetenskaplig inriktning där man tolkar, försöker förstå och förklarar människans existens, texter, mänskliga handlingar genom språkligt bruk
Positivism
Positivism är en filosofisk riktning som anser att kunskap ska vara nyttig och utveckla samhället. Kunskapen skulle bygga på iakttagelser som kunde beprövas.
Fallstudie
Fallstudie är en djupgående analys av ett specifikt fall inom sitt sammanhang.
Ett fall kan vara en individ, en grupp, en organisation, en situation osv.
Datainsamling kan ske genom en bland av olika metoder t.ex. intervjuer, enkäter, observationer osv.
Longitudinell studie
Longitudinell studie följer samma person eller fenomen över en längre tidsperiod för att se förändringar och utveckling.
Motsats: tvärsnittstudie undersöker flera personer vid ett tillfälle.
Tvärsnittsstudie
Tvärsnittsstudie samlar större mängd data vid en specifik tidpunkt för att beskriva ett fenomen eller jämföra grupper.
Motsats: longitudinellstudie undersöker ett fenom flera ggr, längre tid
Urval
Urval är processen att välja en delmängd av en population för studier.
Datainsamling/ empiriinsamling
Datainsamling är ett bredare begrepp som omfattar all insamling av information, både empirisk och teoretisk.
Empiriinsamling: insamling av information från verkligheten genom t.ex. observationer, intervjuer eller enkäter.
Korrelation
Korrelation är ett statistiskt mått på sambandet mellan två variabler.
Kausalitet
Kausalitet betyder orsakssamband – när en variabel direkt påverkar eller orsakar en förändring i en annan.
Operationalisering
Att omvandla ett abstrakt begrepp till något mätbart – t.ex. att mäta “stress” genom antal sömntimmar eller en enkät.
Operationalisering är processen att definiera hur variabler ska mätas.
Validitet
Validitet handlar om huruvida en metod mäter det den avser att mäta.
Reliabilitet
Reliabilitet handlar om tillförlitlighet och stabiliteten i mätningar.
Population
Population är den totala gruppen av individer som en studie fokuserar på.
Variabel
Inom forskning är en variabel en egenskap, faktor eller mätbar egenskap som kan variera eller förändras i en studie eller experiment. Variabler används för att mäta och analysera samband, effekter eller skillnader mellan olika fenomen.
Generaliserbarhet
Generaliserbarhet handlar om hur väl resultaten från en studie kan tillämpas på en större population.
