Emotioner och omgivande personer Flashcards

1
Q

Vad är emotioner?

A

Responser på stimuli som är viktiga för organismen, som signaler till oss hur vi värderar information och förstärker denna.

De ger oss information till oss om vårt tillstånd och skapar meningar.

Emotioner har ett överlevnadsvärde och evolutionärt viktigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Beskriv tre olika delar för emotioner

A
  • Neurologi/fysiologi (puls, hudkonduktans)
  • Motorik/expressivitet (ansiktsmimik, närmande/undvikande)
  • Upplevelse/tolkning (subjektiv upplevelse av tillståndet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Basemotioner

A

Automatiska emotioner som visas redan under det första levnadsåret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Sekundära emotioner

A

Stolthet, skam, skuld.

För att uppleva dessa emotioner krävs en självmedvetenhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Den kulturella aspekten av emotioner

A

Hur vi uttrycker och förstår känslor medieras av kultur, kön, temperament och personlighet.

Vad säger normen är okej?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur utvecklas våra emotioner?

A

Vi har en biologisk grund, som formas av vår kultur.

Vi lär oss av observationer

Socialt refererande - När vi är osäkra på hur vi ska reagera tittar vi på andra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Temperament

A

Hur vi reagerar på världen och reglerar den reaktiviteten. Mönster av emotionell reaktivitet och reglering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Thomas & Chess temperamentsmodell

A
  • Easy (40%): positivt humör, anpassningsbar, tydlig rymt
  • Difficult (10%): negativt humör, lättfrustrerad, tar tid att anpassa sig till nya situationer, oregelbunden rytm
  • Slow to warm up (15%): Mildare reaktioner (i relation till positiv/negativ), behöver tid för att vänja sig till nya situationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Goodness of fit

A

Bra matchning mellan barn och omgivande miljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Självreglering

A

Innebär att barnet själv kan reglera sina emotioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är anknytning?

A

Specifika och varaktiga känslomässiga band mellan barnet och de personer som tar mest hand om barnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur manifesteras anknytning?

A
  • Barnet söker fysisk trygghet till sin vårdnadsgivare
  • Barnet protesterar vid separation från sin vårdnadsgivare
  • Barnet söker trygghet, tröst och beskydd hos sin vårdnadsgivare.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur ser de tidiga banden ut mellan ett barn och individer?

A

Från början är det ej specifika band till särskilda individer.
- Preferens för ansikten och mänskliga röster
- Känner igen sina föräldrars ljud och dofter men riktar sociala beteenden såsom leenden mot många olika personer och låter sig tröstas av en tillräckligt sensitiv vuxen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur ser banden ut mellan ett barn och individer under första levnadsåret?

A

Barnet blir allt mer och mer diskriminerande

  • Ler med tiden mer mot sina vårdnadshavare
  • Utvecklar bredare repertoar av beteenden som möjliggör egen reglering av närhet, t.ex krypa och vokalisera
  • Utvecklar främlingsrädsla
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv band mellan barn och modern utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv.

A

Freud betonade betydelsen av bandet mellan mor och barn för barnets senare utveckling. Barnet skapar bandet till modern genom amning (oral tillfredsställelse).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Stämmer det att moderns band till barnet är starkare pga amning?

A

Nej. Det har visat sig att det inte skiljer sig mellan barn som blivit ammade mot flaskmatade i anknytning. Barn utvecklar också lika starka band till sin pappa.

17
Q

Beskriv attachment-teorin

A

Denna teori innebär att behovet av föda inte är den viktigaste förklaringen för att skapa band till sina föräldrar, utan att det är fokus på evolutionens roll för anknytningen (överlevnad och inlärning) som är den viktiga.

18
Q

Beskriv tre aspekter som påverkar anknytningen

A
  1. Leenden och kontingent respons
  2. Socialt refererande
  3. Föräldrasensitivitet
19
Q

Vad är “the strange situation procedure”?

A

Det är en semi-strukturerad labbobservation på ca 20 minuter som används för att mäta anknytning hos barn mellan ca 12-18 månader

20
Q

Beskriv “the strange situation procedure”.

A
  • Barnet bekantar sig med det nya rummet när föräldern är närvarande
  • Efter ett tag kommer en främmande person in
  • Efter ytterligare ett tag lämnar föräldern barnet i rummet, 1a gången ensam med främlingen och andra gånger helt ensam
  • Det är alltså två återföreningar mellan barn och förälder
21
Q

Vad där det som ligger till grund för klassifikationen av anknytning vid “the strange situation procedure”?

A

Främst barnets beteende gentemot föräldern i återföreningssituationerna.

22
Q

Trygg anknytning (secure attachment)

A

Typ B, 70% av medelklass-sampel.

  • Barnet utforskar/leker när föräldern är närvarande
  • Gråter nödvändigtvis inte vid separation, men visar ofta en lägre kvalité i utforskandet.
  • Välkomnar/hälsar på föräldern när den kommer tillbaks
  • Balans mellan fokus på anknytningen och på utforskande
23
Q

Otrygg-undvikande anknytning (Insecure avoidant attachment)

A

Typ A, 20% i medelklass-sampel.

  • Utforskar/leker när föräldern är närvarande men ofta med låg kvalité
  • Visar oftast inte ledsenhet/upprördhet/oro under separationen
  • Undviker kontakt med föräldern vid återföreningen
  • Fokus på utforskande på bekostnad av anknytning
24
Q

Otrygg-ambivalent anknytning (Insecure-resistant attachment)

A

Typ C, 10% i medelklass-sampel

  • Oftast upptagen med föräldern före separationen (fokus på föräldern)
  • Upprörd under separationerna
  • Arg på föräldern vid återföreningen, låter sig inte tröstas av föräldern
  • Fokus på anknytning på bekostnad av utforskande.
25
Q

Deorganiserad anknytning

A

Typ D, ca 15% i lågriskgrupper och 80% i samspel med vanvård.

Barnet saknar sammanhållen strategi, eller att barnet strategi kollapsar under stress.

Barnet uppvisar skrämt eller skrämmande beteende. Leder till en olöslig beteendeparadox för barnet.

26
Q

Varför antar man att deorganiserad anknytning uppstår?

A

Man antar att det beror på att vårdnadsgivare uppträtt skrämmande/skrämt mot barnet vilket leder till att barnets anknytningsstrategi faller samman.

27
Q

Vad finns det för nackdelar med strange situation?

A
  • Är inte ett bra mått på individnivå, enbart för att visa på gruppskillnader
  • Är inte ett verktyg för att utreda ett barns eller ett barns anknytning
28
Q

Vad för utveckling leder trygg anknytning till?

A
  • Högre skattad och observerad social kompetens
  • Mindre självskattad social ångest
  • Högre popularitet bland kamrater
  • Bättre på identifikation av emotioner och bättre emotionell förståelse
29
Q

Vad för utveckling leder otrygg anknytning till?

A

Undvikande anknytning –> lägre social kompetens, internaliserande beteendeproblem

Ambivalent anknytning –> lägre social kompetens, externalisierande beteendeproblem

30
Q

Vad för utveckling leder desorganiserad anknytning till?

A

Riskfaktor externaliserande problem, lägre social kompetens, dissociation och psykopatologi