endokrindugga Flashcards
Hur ser FT4 och TSH ut vid primär hypotyreos respektive central hypotyreos?
Primär hypotyreos: TSH högt, fT4 lågt
Central hypotyreos: Lågt FSH, lågt fT4
Nämn minst fyra typiska symtom vid primär hypotyreos?
Uttalad trötthet, frusenhet, torr hud, obstipation, bradykardi, mental tröghet, ansiktssvullnad, håravfall.
Vilka är de tre vanligaste hormonproducerande hypofystumörerna?
Den överlägset vanligaste hypofystumören är hypofysadenom.
* Prolaktinom (vanligast)
* ACTH producerande – Cushings sjukdom
* GH producerande – Akromegali
* TSH producerande
Vad bör du primärt misstänka hos en patient med hypertoni och attackvis påkommen svettning,
hjärtklappning och huvudvärk?
Feokromocytom
* Katekolaminproducerande tumör utgången från binjuremärgen
* Karakteristiska kliniska symtomen är attackvis huvudvärk,
hjärtklappning, svettningar samt blekhet
* Screening görs genom analys av metanefriner (metoxykatekolaminer)
i plasma (och/eller i urin)
Vilken endokrin rubbning bör du misstänka hos en medtagen patient med hyperkalemi och
hyponatremi?
Binjurebarkssvikt - kortisolbrist. Ex Addison.
Nämn lämpliga prover man kan ta vid klinisk misstanke om Cushings syndrom?
Vid klinisk misstanke om Cushings syndrom är det första steget i utredningen en noggrann läkemedelsanamnes avseende kortisonpreparat, inklusive högre doser av inhalationssteroider, starka kortisonkrämer etc, då biverkningar av exogent tillförda glukokortikoider ger samma kliniska bild som endogent Cushings syndrom. Om biverkningar av exogena glukokortikoider kan uteslutas bör biokemisk screening för endogen hyperkortisolism genomföras utan dröjsmål.
Rekommenderade screeningmetoder är dygnsurin-kortisol, dexametasonhämningstest och salivkortisol före sänggående [6]. Om ett av screeningstesten utfaller patologiskt, det vill säga talande för förhöjd kortisolproduktion, bör minst ytterligare ett av de övriga diagnostiska testen genomföras för att bekräfta autonom kortisolproduktion.
Efter bekräftad hyperkortisolism mäts ACTH i plasma. Lågt plasma-ACTH tyder på en kortisolproducerande tumör i en av binjurarna, och datortomografi av dessa ger oftast diagnosen. Vid högt eller normalt plasma-ACTH är orsaken antingen Cushings sjukdom eller ektopisk ACTH-produktion. Eftersom hälften av patienterna med Cushings sjukdom har ett mycket litet ACTH-producerande hypofysadenom, som inte syns vid magnetkameraundersökning, krävs i princip alltid invasiv provtagning av ACTH direkt från hypofysens venösa avflöde (sinus petrosus). Om ACTH i sinus petrosus är högre än i perifert blod ställs diagnosen Cushings sjukdom. Om ACTH är lika högt i hypofysärt som perifert blod måste ektopisk ACTH-producerande tumör misstänkas.
Du får en patient med nyupptäckt hypertoni på din mottagning. Dessutom har patienten hypokalemi.
Vad kan vara orsaken?
Vid kombinationen hypokalemi och hypertoni misstänk primär aldosteronism (Förhöjd S-aldosteron/S-renin-kvot)
Nämn minst 3 orsaker till stegrat s-prolaktin, andra än prolaktinom.
-Graviditet
-Prolaktinom (och ibland vid andra hypofystumörer som producerar GH, TSH, ACTH).
-Farmaka: vanligast Neuroleptika, Antidepressiva, SSRI
-Primär hypothyreos (pga ökat TRH som också stimulerar till ökat PRL).
-Östrogen tillförsel
Vilka tre endokrina sjukdomar med hormonell överproduktion bör man utesluta vid fynd av ett
binjureincidentalom?
- feokromocytom – katekolaminproducerande
- metastaser – från annan okänd primärtumör
- primär binjurebarkscancer – mycket sällsynt
Vilka akuta åtgärder kan vara livräddande för en patient med Addisons sjukdom som inkommer
medtagen med gastroenterit?
Hydrokortison (Solucortef 100 mg iv.) ges omedelbart.
I.v. Vätska (NaCl eller RAC).
(Hydrokortison har mineralkortikoid effekt vid högre doser men i doser under 50 mg/dygn behöver aldosteronbristen också ersättas)
Beskriv vad en underhållsbehandling hos en patient med komplett hypofyssvikt består av
- HPA-axel: Hydrokortison 15–20 mg/dygn fördelat på 2 doser, alternativt 3 dostillfällen.
- Tyreoideaaxel: Levotyroxin påbörjas med låg dos och trappas upp. Behandlingsmål fT4 i eller över mitten av referensområdet och att patienten är kliniskt eutyreoid. TSH kan inte användas för att styra behandlingen
- GH-axel: GH-behandling rekommenderas om kontraindikationer saknas, såsom aktiv cancer.
- Gonadaxel: Kvinnor - Östrogen. Män - testosteron (vid symtom).
- ADH-brist: Individualiserad behandling eftersträvas. Alla patienter bör erbjudas behandling. (Ungraded Good Practice Statement) Vissa patienter kan föredra att avstå från behandling vid lätt eller måttlig polyuri. Behandling med desmopressin ges i tablettform
Vilket prov skall man ta vid klinisk misstanke om akromegali?
Vid klinisk misstanke om akromegali eller för att utesluta akromegali vid nyupptäckt hypofystumör tas i första hand IGF-I. Ett för åldern normalt IGF-I talar starkt emot akromegali.
Vid utredning av akromegali rekommenderar vi att även ta ett enstaka GH, särskilt om IGF-I endast är måttligt förhöjt, vilket kan göra att man slipper vidare utredning. I normalfallet talar ett spontant GH värde <1 ug/L emot akromegali, särskilt om den kliniska misstanken är svag. Man måste dock beakta ev förekomst av mild akromegali
Nämn minst fyra orsaker till hypokalemi.
Etiologi
Hypokalemi kan uppstå på grund av förlust (extrarenala eller renala), förflyttning från blodbana in i celler eller otillräckligt intag. Diuretika och gastrointestinala förluster är de vanligaste bakomliggande orsakerna.
Extrarenala förluster:
- Diarrér (laxantia, celiaki, ventrikelsond, kort tarm, cytostatika, endokrint aktiv tumör)
- Upprepade kräkningar
- Kroniskt alkoholmissbruk
- Svettning eller förlust vid brännskada
Renala förluster:
- Diuretika
- Njur- eller urologisk sjukdom
- Primär eller sekundär aldosteronism
- Hyperkortisolism (Cushings sjukdom)
- Pseudoaldosteronism (lakrits)
- Kronisk limsniffning (toluenintoxikation)
Förflyttning från blodbana till cell:
- Läkemedel (insulin, beta-2-stimulerare, vissa psykofarmaka, calciumantagonist, steroid)
- Hypomagnesiemi
- Tyreotoxikos
- Xantiner (i kaffe, te)
- Efter fysisk träning
- Droger (amfetamin, kokain, syntetiska cannabinoider)
- Hypotermi
- Alkalos (eller snabb korrigering av acidos) eller metabol överbelastning efter svält
- Ärftliga jonkanalssjukdomar
Lågt intag:
Ovanligt, endast vid uttalad svält
Vilken är den vanligaste orsaken till hyponatremi och vilken är mekanismen bakom?
?? vanligaste??
Akut hyponatremi:
I samband med sjukhusvård
- Inträffar i regel hos sjukhusvårdade patienter. Vanliga orsaker är tillförsel av hypotona vätskor peri- och postoperativt eller nyinsättning av olika mediciner. Transuretral prostataektomi är en klassisk orsak till följd av spolning av urinblåsa med hypoton vätska.
- Binjurebarkssvikt, Kan ge akut hyponatremi
- Långdistanslöpning
- Psykogen polydipsi: En ovanlig orsak är psykogen polydipsi hos patienter med känd psykisk sjukdom. Här förekommer oftast samtidig psykofarmakautlöst SIADH (syndrome of inappropriate ADH secretion)
Kronisk hyponatremi
Vanligaste orsakerna:
- Tiaziddiuretika
- SIADH
- Alkoholism
Man skall aldrig korrigera en grav hyponatremi snabbare än 8 mmol/l per dag. Varför?
Vid oavsiktlig alltför snabb korrektion av hyponatremi kan en osmotisk myelinolys uppstå vilket kan
orsaka svåra bestående hjärnskador. Vid långvarig (>48 timmar) svår eller medelsvår hyponatremi med
låg serum (extracellulär) osmolalitet (P/S‐Osm) sker en kompensatorisk transport av joner, proteiner och
andra intracellulära osmotiskt aktiva substanser ut ur hjärncellerna för att åstadkomma jämvikt mellan
intra‐och extracellulär osmolalitet. En alltför snabb höjning/korrigering av S‐Na ger en akut dehydrering
av hjärncellerna vilket kan leda till myelinolys