Epidemiologi Flashcards
1
Q
Vad betyder kausalitet?
A
orsakssamband
2
Q
Vad innebär kausalitet?
A
att en determinant X (eller fler) ger ett visst utfall Y ( X –> Y)
3
Q
Ge exempel på exponering/determinanter/riskfaktorer?
A
- infektiösa sjukdomar, influensa, livsmedelsburna infektioner
- Icke- infektiösa sjukdomar, ökning av defekter hos nyfödda
- Miljöexponering, bly, tungmetaller, luftföroreningar
skador, ökad frekvens mord/dråp.
4
Q
Vad är den epidemiologiska triaden?
A
ett sätt att dela upp determinanter i 3 olika delar; miljö, agens (levande/icke-levande) och värd (ålder, kön, ras).
5
Q
Vad är kausala nätverk?
A
Delar som krävs för att en sjukdom uppkommer, enklast kan vara att tänka på orsaker (kausala samband) som bitar av en paj, när pajen är full så uppkommer en sjukdom.
6
Q
Vad är bidragande orsaker/delorsaker?
A
- delar av det kausala nätverket (delar av pajen)
7
Q
Vad heter “delar av pajen”?
A
Bidragande orsaker/delorsaker.
8
Q
Vad är tillräckliga orsaker?
A
- Alla bidragande orsaker i ett kausalt samband –> sjukdom.
- “Hela pajen”.
- Tillräckliga orsaker är olika kombinationer av olika faktorer som gör att sjukdomen uppkommer. D.v.s tillräckliga orsaker är olika typer av hela pajer som ger sjukdom. Dvs sätt som sjukdomen kan utvecklas/vägar sjukdomen kan gå.
9
Q
Vad kallas “hela pajen”?
A
tillräckliga orsaker.
10
Q
Vad är nödvändiga orsaker?
A
- del som måste finnas med för att sjukdomen ska uppträda (den ska finnas med i alla tillräckliga orsaker för sjukdomen).
- det är inte alltid det finns nödvändiga orsaker.
11
Q
Vad är bra att veta om bidragande orsaker?
A
- en bidragande orsak kan vara närvaro av en orsakande faktor eller frånvaron av en preventiv faktor. (ex. utebliven vaccination)
- Blockerar man en bidragande orsak som utgör en del av en tillräcklig orsak förhindras sjukdomen den vägen.
12
Q
Hur kan kausala nätverk användas för prevention?
A
- om det finns en nödvändig orsak så kan den undanröjas för att undvika sjukdom.
- undanröj delorsaker för att inte uppnå tillräckliga orsaker.
13
Q
Hur definieras epidemiologi?
A
som studier av determinanter, fördelningen av dessa och utfall i populationer.
14
Q
Vilka olika sätt finns att undersöka samband?
A
- beskrivande/deskriptiv studie
- förklarande studie
15
Q
Vad är en beskrivande/deskriptiv studie?
A
- Syftet är att beskriva, kategorisera egenskaper
- Exempel är fallrapporter, fallserier, surveys
16
Q
Vad är en förklarande studie?
A
- Syftet är att testa hypoteser, förklara samband (biostatistik)
- Exempel är experimentella eller observationsstudier.
17
Q
Vilken studie fokuserar kursen ffa på?
A
observationsstudie
18
Q
Vad definierar en observationsstudie?
A
- forskaren observerar, mäter och samlar in data, men ingriper inte.
- Däremot, i experimentella studier (t.ex. kliniska försök) görs aktivt försök att ändra en determinant eller ett (sjukdoms)förlopp.
19
Q
Stärker alla typer av studier orsakssamband lika mycket?
A
Nej, observationsstudier har lägre styrka än experimentell.
20
Q
Vilka olika studietyper finns det?
A
- kohort
- tvärsnittsstudie
- fall-kontroll
- randomiserade kliniska studier
- review
21
Q
Vad är en tvärsnittstudie?
A
- mäter exponering och utfall samtidigt
- visar sjukdom som prevalens (%), tex andel förkylda i en klass vid ett visst tillfälle
- Svårt/omöjligt att bedöma orsakssammanhang mellan exponering och utfall, man vet ju inte vad som kom först.
- Ex. man frågar vilka som är trötta och vilka som är förkylda. Frågan är då om man blivit förkyld för att man är trött eller tvärtom.
- Ganska enkla och billiga studier att genomföra → kan göra en hypotes.
22
Q
Vad är en kohortstudie?
A
- börjar med sjukdomsfria individer
- följer över tid och ser vilka som utvecklar sjukdom - kan etablera tidssamband. Man kan sedan studera fler utfall.
- Är longitudinell eftersom data för exponering och utfall kommer från olika tidsperioder.
- Starkast att påvisa orsakssamband av observationsstudierna.
- Negativt: ofta kostsamma, kan kräva lång uppföljningstid, många individer.
- Negativt: kan få problem med bortfall.
23
Q
Vad är en fall-kontroll studie?
A
-v äljer individer med sjukdom samt en kontrollgrupp (friska)
- Nackdel: klurigt att välja kontrollgrupp - ska inte ha sjukdom men spegla exponeringen i populationen där sjukdom utvecklades.
- Man undersöker förekomst av orsakande faktorer i båda grupperna, tillbaka i tiden.
- Fördel: man kan undersöka många exponeringsfaktorer
- Nackdel: kan inte uppskatta sjukdomsförekomst, för vi väljer individer.
- Passar för att undersöka ovanliga sjukdomar.
- Starkare än tvärsnitt att styrka orsakssamband
24
Q
Vad innebär randomiserade kliniska studier?
A
- jämför två eller fler behandlingsgrupper tex ibland
- jämför man mot placebo dvs ingen behandling. Man följer över tid för att se effekt av behandling. Prospektiv: fram i tiden.
25
Vad innebär Review / Meta analys?
- Man sammanför resultat från flera olika studier för att få en samlad bild av orsaks förhållandet
26
Om experimentella studier är starkare, varför vill man då ha observationsstudier?
- i en observationsstudie behöver man inte manipulera exponering utan observerar det som händer då.
- Vi ser hela den komplexitet som finns ute i vardagen hos individerna: för djur finns mellanting mellan “lab och verklighet”
- vissa saker är inte etiskt möjligt att undersöka experimentellt.
27
Vad innebär representativitet?
- Eftersom vi oftast inte kan studera alla individer utan ett urval: Hur väl representerar de studerade individerna den population som man vill dra slutsatsen på?
28
Vilka är måtten på sjukdomsförekomst?
Incidens och prevalens
29
Vad är incidens?
Definition: antalet nya fall av en sjukdom i en definierad population under en definierad tidsperiod.
- Tidsperioden måste anges!
- En proportion - enhetslös, från 0-1
- Bara “population at risk” i nämnaren
- Närmar sig 1 med tiden, kumulativ incidens
vilken studietyp kan ge en incidens?
- OBS! incidensrat har tid “at risk” i nämnaren- enhet: fall/tidsenheter.
30
Vad är prevalens?
definition: proportionen av en population med en viss egenskap vid ett givet tillfälle.
- Tidpunkten måste definieras
- Värden mellan 0 och 1 (0-100%)
- Mått på den totala sjukdomsbördan vid en given tidpunkt
Vilken studietyp kan ge en prevalens?
prevalensen är ett resultat av både antalet nya fall och mortaliteten/graden av tillfrisknande
- faktorer som påverkar prevalensen
- inflödet av nya fall
- sjukdomsdurationen ev. utflyttning
- behandlingsbarhet överlevnad.
31
Vad är samband (association) mellan exponering och utfall?
baseras på frekvens av utfall (sjuk) mellan exponerade och icke exponerade grupper av individer.
- Sannolikheten (risken) för utfall = incidensen av utfall
- Ett associationsmått kvantifierar en ändring av risken associerad med en viss exponering.
Uträkning:
- absolut risk: incidens(exponerade) - Incidens (ej exponerade)
- Relativ Risk (RR): incidens (exponerade) / Incidens (ej exponerade)
32
Hur skattas samband mellan exponering och utfall? - beräkning av relativ risk (RR)?
Relativ Risk (RR): incidens (exponerade) / Incidens (ej exponerade)
RR = (A/(A + B)) / (C/(C+D))
33
Vad innebär det om RR = 1?
RR = 1 → samma risk för att bli sjuka för exponerade som oexponerade.
34
Vad innebär det om RR > 1?
RR > 1 → det är större risk att insjukna för de som blir exponerade i jämförelse med dem som är oexponerade.
35
Vad kan det är blivit för fel om RR > 1?
- sjuk = gråzon definition, har de med vaccin blivit mer/mindre sjuka än de som blivit vaccinerade.
- Vilka har personerna varit i kontakt med sedan studien.
- Vad är det för symtom som man kollar på, vad räknas för sjuk/inte?
36
Hur räknas samband mellan expo och utfall i en tvärsnitts- eller fall/kontrollstudie?
- incidens kan inte beräknas
- risk kan inte beräknas men, vi kan beräkna odds, som approximation av risk.
- Associationsmåttet kvantifierar en ändring av oddsen som är associerad med en viss exponering.
Oddsrat (OR): Odds(exponerade)/ Odds (ej exponerade)
37
Hur beräknas oddsrat (OR)?
- OR = Oddsexponerade/ Oddsej exponerade
- OR = (A/B) / (C/D)
38
Vad ör viktigt att tänka på kring RR och OR?
- för ett ovanligt utfall (ovanlig sjukdom), < 10 % blir OR = RR. Annars överskattar OR risken.
- Storleken på RR/OR mäter styrkan av sambandet mellan exponering och utfall.
- Ofta blir inte RR mer än medel eller stark.
- kom ihåg att det alltid finns individer som kan avvika från den standardiserade behandlingen vid ett visst tillstånd, som brukar fungera men som för de flesta individer fungerar ej för en färre antal → inte vårt fel.
39
Vad är epidemiologi?
- läran om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp
vem drabbas av sjukdom och varför.
- studerar de sjuka och de friska för att undersöka skillnader mellan de som drabbas och de som inte drabbas.
- Huvudsakligen en process där man letar efter mönster
Vem? Var? När?
- Mönster, sjukdom är inte ett slumpmässigt fenomen!
40
Varför görs epidemiologiska studier?
- med epidemiologiska studier är (vanligtvis) att
uppskatta mängden sjukdom i en population och förändring (prevalens och incidens)
- Skatta samband mellan exponering och förekomst av (eller frihet från) sjukdom. (RR och OR)
- Dra välgrundade slutsatser om kausala samband
För att uppnå dessa mål mäter vi olika saker, mätningarna är dock aldrig perfekta.
41
Det finns två typer av beräkningsfel, vilka?
1. De som påverkar precisionen (slumpmässiga fel)
2. De som påverkar validiteten (systematiska fel/bias)
42
Vilken typ av mätningsfel vill man helst ha?
De som påverkar precisionen (slumpmässiga fel).
43
Vad innebär slumpmässiga fel?
När fler och fler prover tas…
- så minskar effekten av slumpmässiga fel
- så ökar precisionen på estimatet av populationens “sanna värde”.
- Blir vanligtvis inte jättefel,
Konfidensintervall, ger en indikation på precisionen i mätning.
44
Vad innebär systematiska fel/bias?
- felet sker under planering, utförande eller analys av en undersökning som leder till felaktig uppskattning av hur exponering för en faktor påverkar sjukdomsfrekvensen i en population.
- Blir ofta större fel (mer omfattande) än vid precisions fel.
Typer av bias
- selektionsbias
- observations bias, även kalla informationsbias eller missklassifikationsbias (measurement error)
- Confounding bias.
45
Vad är selektionsbias?
- ett systematiskt fel (bias) i hur individer inkluderas (väljs ut) till en studie.
- Är studiegruppen representativ för målgruppen man vill studera?
- Målpopulationen, referenspopulationen
den population vi vill uttala oss om mha studiens resultat.
- Studiepopulation, den population vi studerar
- Stickprov, urval “sample”
de individer som väljs ut till studien.
46
Vad kallas det när resultat från stickprov kan användas för att förstå något om populationen?
inferens
47
Varför fungerar inferens?
- vi antar att status i populationen är densamma som stickprovet!
- vi antar att djuren som inte provtogs liknar de som gjorde det.
- För att kunna göra det antagandet måste vi försäkra oss om att stickprovet är representativt för populationen = att det liknar populationen så mycket som möjligt.
- inferens kan bara göras från ett representativt prov!
- Det finns egentligen bara ett sätt att försöka åstadkomma ett representativt prov.
- Varje individ, eller urvalsenhet, i populationen ska ha samma chans eller åtminstone en känd sannolikhet att bli utvald
48
Hur väljer man studiepopulationen?
- representativ
- klinikdata, ommer djur som är “för” friska in, eller “för” sjuka? remitteringar? flera sjukdomar?
49
Hur kan man minska selektionsbias?
- representativ studiepopulation
- slumpmässigt urval av deltagare ur studiepopulationen
- Se till att svarsfrekvensen är hög bland de valda deltagarna
- Se till att bortfallet är lågt bland de valda deltagarna
- Tänk efter vilka “krafter” som kan påverkar individer att delta i observationsstudier.
50
Vilka typer av stickprov finns det?
- icke slumpmässigt urval
- slumpmässigt urval
51
Vad är ett icke slumpmässigt urval?
- bekvämlighetsurval, de vi får tag på (ofta detta)
- urval med visst syfte, de som vi tror är sjuka.
- “hipp som happ”, kan göras lite hur som.
52
Vilket typ av stickprov är bäst?
Slumpmässigt
53
Vilka typer av slumpmässigt urval finns det?
- “enkelt”, alla individer har samma chans/sannolikhet att bli valda: måste ha komplett lista; använd formell slumpmodell (dator)
- Systematiskt urval, tex det kommer 200 patienter på en dag, vi vill ha ett stickprov på 20; ta var 10:e viktigt - dra slumpmässigt dra nummer mellan 1-10 som start.
- Stratifierat urval, dela upp populationen i grupper , tex ålder ras; ta slumpmässigt urval ur grupperna, viktigt - ta hänsyn till gruppernas andel om man vill ha en populationsskattning.
54
Vad är observationsbias/felklassifikationsbias?
- Både Y och X kan klassas fel, en av dem eller båda samtidigt → inga slutsatser kan dras av studien.
- Beträffande sjukdomsstatus, sjuka djur kan klassas som felaktigt friska eller friska klassas som sjuka.
- Beträffande exponering status, exponerade djur klassas felaktigt som oexponerade eller tvärtom.
55
Vid vilka typer av studier uppstår observationsbias?
- kohortstudier
- Fall-kontrollstudier
56
Vad är en kohortstudie?
- om informationen om sjukdomsstatus erhålles på ett icke jämförbart sätt för den exponerade resp. oexponerade gruppen.
- fallen bedöms olika, man har olika tillvägagångssätt.
- Börjar med friska djur
57
Vad är en fall-kontrollstudie?
- om informationen om exponeringsstatus erhålles på ett icke jämförbart sätt från fall- resp. kontrollgrupp.
- Börjar med redan sjuka djur.
58
Vad innebär "Se" när det kommer till test?
Sensitivity
59
Vad innebär "Sp" när det kommer till test?
Specificity
60
Vad menas med ett test sensitivity?
Delen av de sjuka som testar positivt (diagnostik)
61
Vad menas med ett test specificity?
Delen av de friska som testar negativt (diagnostik)
62
Vilka typer av observationsbias finns det?
- Recall bias
- Intervjuarbias
- “vara till lags” bias
63
Vad är recall bias?
typ av observationsbias där intervjuobjekt kommer bättre ihåg händelser efter att sjukdom har inträffat.
64
Vad är intervjubias?
typ av observationsbias där det uppstår ett potentiellt problem när den som genomför intervju är insatt i den hypotes som studeras
- information/frågor vinklas till intervjuarens fördelar.
65
Vad är "vara till lags" bias?
- en typ av observationsbias
- uppträder när individer ändrar sina svar efter hur de förväntar att undersökningen vill ha svaren.
- vanligt på kliniken när man frågar djurägarna om djuren, de vill gärna vara duktiga.
66
Hur kan observationsbias minimeras?
- Blindad uppskattning av exponering och utfall d.v.s uppskatta var och en utan kännedom om varandra (mäta X utan att känna till Y, och tvärtom)
- Använda validera (repeterbara) och biologiskt relevanta metoder för att uppskatta exponering och utfall.
- Använda komplett och detaljerad information (tex komplett exponeringsinformation)
- Använda objektiva mätningar där det är möjligt (tex vikt, dräktighetstester, laboratorietester) med känd Se/Sp.
- Lär känna möjliga felkällor!
67
Vad är confounding bias?
Confounding inträffar när det sanna sambandet mellan exponering och utfall störs pga effekten av en tredje faktor.
- ett resultat kan se konstigt/fel ut för att man inte tagit hänsyn till en viktig faktor som påverkar resultatet.
- En confounder är en faktor som samvarierar med den studerade exponeringen och som påverkar risken att insjukna i den studerade sjukdomen.
68
Vad orsakar confounding?
- Confounding uppstår om confoundern förekommer i olika frekvens i de grupper som jämföres.
- En confounder kan göra att ett positivt/negativt samband mellan exponering och utfall blir - starkare, svagare eller negativt.
69
Kausalitet: Vad leder confounding till om man inte tar hänsyn till det under analysen eller studieplaneringen?
- ökad varians i data
- introduktion av bias: antingen kan man få för litet eller för stort estimat, det går inte att veta i förväg åt vilket håll det blir fel när man uppskattar ett samband utan att ta hänsyn till confounders.
70
Hur kan man minska effekten av confounding under studieplaneringsstadiet?
Interventionsstudie, dvs experimentell studie:
randomiserad allokering av studiedeltagare till behandling respektive kontrollgrupp. Då är tanken att få en jämn fördelning av de kända och okända confounders mellan grupperna. Grupperna kan fortfarande skilja sig med avseende på confounders men randomisering minskar denna skillnad.
71
Vad innebär begränsning?
innebär att du bara undersöker en viss undergrupp av det du tror är en confounder tex bara hanhundar. Vilken effekt får detta för generaliserbarheten?
72
Vad innebär matchning?
- man parar ihop studiedeltagare i grupperna baserat på potentiella confounders tex matchar på kön och ras, så om man har ett fall som är en 2 årig hanhund så ska kontrollen också vara en 2 årig hanhund. Inte en rekommenderad metod längre exempelvis för det innebär att man:
1. Inte kan undersöka de variabler som man matchat på
2. det komplicerar dataanalysarbetet i onödan.
3. kan minska statistiska styrkan i undersökningen.
73
Vad är ett diagnostiskt test?
- vilken procedur som helst som minskar osäkerheten om status hos ett djur.
- Inkluderar klinisk undersökning, frågor till/om patienten, kliniska fynd, labresultat (hematologi, serologi, biokemi, histopatologi), obduktion.
74
Hur används diagnostiska tester?
- identifiera sjukdom hos en individ
- skatta förekomst av sjukdom i en population (ex prevalens)
75
Vad är skillnaden mellan test och diagnos?
- test är ett hjälpmedel, diagnos är en slutsats (ofta baserad på sannolikhet)
- tester används som stöd och vägledning för att dra slutsatser → diagnos
76
Vad innebär ett bra test?
- Den perfekta diagnostiska testen skiljer på sjuka (positiva) och friska (negativa) individer utan att det blir fel.
- de flesta tester är inte perfekta, vad mäter vi? otydlig falldefinition (vad är positivt och vad är negativt? Vad går gränsen mellan friskt och sjukt? Kvaliteten på mätinstrumenten/andra faktorer.
77
Vad är Se hos ett test?
sensitiviteten hos ett test är förmågan att korrekt identifiera individer som sjuka, andelen testpositiva av antalet sjuka.
- Se = sant positiva / (sant positivt + falskt negativa)
78
Vad är Sp hos ett test?
Specificiteten är sannolikheten att ett test korrekt identifierar individer som friska, andelen test negativa av antalet friska.
- S9 = Sant negativa/(Sant negativa + felaktigt positiva)
79
Vad innebär en testutvärdering?
- Sensitivitet, proportionen individer med sjukdomen som testar positivt.
- Specificitet, proportion individer utan sjukdom som testar negativt.
80
Varför behövs testutvärdering?
- om min patient får ett positivt testresultat- hur troligt är det att patienten verkligen är sjuk?
- om min patient får en negativt testresultat- hur troligt är det att patienten verkligen är frisk?
81
Vad innebär prediktivt värde av positivt test?
- proportionen test-positiva som har sjukdomen
- sannolikheten att en individ med positivt testsvar verkligen är sjuk.
82
Vad innebär prediktivt värde av negativt test?
- proportionen test-negativa som inte har sjukdomen.
- Sannolikheten att en individ med negativt testsvar verkligen är frisk.
83
Vad är prediktiva värden?
- utvärderar en tests möjlighet att korrekt identifiera aktuell status, dvs är testen användbar?
- beror (bla) på hur vanlig sjukdomen är i den population där den används.
84
För vilka är Sp och Se viktigast?
Labpersoner
- testets inre karakteristik
- kapacitet att identifiera sjuka
- kapacitet att identifiera friska
85
För vilka är prediktiva värden viktigast?
För kliniker
- avhängigt prevalensen
- hur fungerar testet på patienter
- hur tolkar man ett positivt test
- hur tolkar men ett negativt test.
