ERL Flashcards
(177 cards)
Julia söker på vårdcentralen. Julia är 25 år gammal och bor tillsammans med sin mor i en liten by i Tylöskog. Hennes föräldrar skilde sig när hon var 5 år gammal. Sedan dess har Julia inte haft kontakt med sin far. Senaste tiden har Julia känt sig mer och mer trött. Hon har även fått minnessvårigheter och känner sig lite deprimerad. Hon har även känt sig mycket törstig. För några dagar sedan sökte hon akuten i Motala pga ländryggbesvär. Hon fick diagnos njursten. Efter den hade avgått mådde hon bra och skickades hem.Du misstänker bl. a. primär hyperparatyreoidism (pHPT) eftersom hennes symtom är typiska för denna diagnos.
Vilka blodprover borde man ta för att styrka eller utesluta denna diagnos? (2p)
- Parathormon (PTH)
- Joniserat calcium
Du misstänker bl. a. primär hyperparatyreoidism (pHPT) eftersom hennes symtom är typiska för denna diagnos.Man bestämmer i första hand parathormon (PTH) och (joniserat) calcium
Hur förväntar du dig att provsvaren på PTH och calcium utfaller om diagnosen pHPT stämmer? Motivera ditt svar. (3p)
Primär variant skulle ge högt PTH då den utgår från paratyroidea med ökad sekretion som följd och därmed ökat upptag av Ca2+ i tunntarm. Ökad aktivering av D-vitamin till calcitriol. Samt ökat upptag av Ca2+ i proximala tubuli
Som förväntat är båda parathormon och joniserat calcium förhöjda. Parathormon är 15 pmol/L (referensvärde 1.6-6.9 pmol/L) och joniserat calcium är 1.45 mmol/L (referensvärde 1.15-1.33 mmol/L). Det betyder att Julia har primär hyperparatyreoidism
Bortsett från detta fall, hur skulle du förvänta dig att calcium och PTH utfaller hos en patient med sekundär hyperparatyreoidism (sHPT)? Motivera! (2p)
Vid sekundär hyperparatyreoidism ligger ”felet” utanför bisköldkörtlarna. Här är (joniserat) calcium initialt lågt. Som följd producerar bisköldkörtlarna mer parathoromon för att höja calciumnivån i blodet. Vid sekundär hyperparatyreodisim brukar därför parathormon vara högt och joniserat calcium lågt till normal.
Ge minst två exempel för tillstånd/sjukdomar som kan leda till sHPT. Förklara mekanismerna varför dessa tillstånd/sjukdomar kan leda till sHPT! (3p)
- Kronisk njursvikt kan leda till vitamin D-brist eftersom syntesen av vitamin D kan vara påverkad.
- Liksom kan kronisk tarminflammation leda till vitamin D-brist pga minskad absorption av vitamin D i tarmen.
Vitamin D-brist leda till låga calciumvärden i blodet. I båda fall kan bisköldkörtlarna försöka kompensera för detta genom att öka PTH syntesen och utsöndring.
Hänger Julias njursten ihop med hennes primära hyperpaaratyreoidism? Hur funderar du? (1p)
En hög koncentration av calcium i blodet leder till att calciumkoncentrationen i urinen också höjs. Den höga koncentrationen av calcium i urinen kan leda till bildning av calciumsten. Urinsten kan leda till de besvär Julia haft men även hematuri.
Vilket nedärvningsmönster är det mest sannolika för familjen. Motivera! (2p)

Autsomalt dominant. Drabbar båda könen. Sjukdom uppträder i varje generation.
Julia anses vara rätt så ung för att ha fått diagnosen primär hyperparatyreoidism. Man tror därför att hon kan ha någon ärftlig form. Man tar en noggrann familjeanamnes men i hennes mammas familj verkar det inte finnas något anmärkningsvärt. Därför kontaktas Julias far. Julias far har opererats för båda hyperparatyreoidism och insulinom. Med sin nya fru har han fått 3 barn. En dotter har opererats för hyperparatyreoidism och hypofystumör och en son för hyperparatyreoidism. Ytterligare en son är frisk.
Vilket ärftligt syndrom har hon troligen drabbats av?
Multipel endokrin neoplasi typ 1 (MEN 1).
MEN1 genen kodar för ett tumörsuppressorprotein, menin, och sjukdomen diagnostieras med genetisk diagnostik (DNA sekvensering).
Vad karakteriserar en tumörsuppressorgen vid ett ärftligt cancersyndrom? (2p)
Vid ärftlighet så ärvs en muterad gen, och den andra allelen måste inaktiveras somatiskt för att genens funktion skall försvinna i den drabbade cellen.
Förklara genom vilka mekanismer ett dominant nedärvningsmönster kan uppstå trots att MEN1 fungerar recessivt? (2p)
Hos de som ärver en muterad genkopia, så innehåller alla kroppens celler den muterade genen. Sannolikheten att den kvarvarande kopian inaktiveras under en livstid blir då så sannolik att alla som ärvt den muterade genen också råkar ut för den sekundära mutationen och därmed förlorar båda allelerna i en cell som initierar tumörbildning.
I vilka celler i pankreas bildas insulin? (1p)
Insulin bildas i beta-celler som finns i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln.
Hos en patient som har insulinom, vilka oftast (90 %) är godartade, producerar tumören för mycket insulin.
Hos en patient som har haft en sådan tumör i några månader utan behandling är det typiskt att vikten förändras. Går en sådan patient upp eller ner i vikt? Förklara olika mekanismer. (3p)
Har man en insulin-producerande tumör i pankreas (insulinom) är man mer benägen att gå upp i vikt. Delvis beror det på det ökade behovet att äta. Delvis beror det på att insulin leder till hämning av lipolysen.
En allvarlig effekt av autonom insulinsekretion är lågt blodsocker (hypoglykemi) som kan leda till medvetslöshet om man inte äter tillräckligt.
Vilka är tidiga symtom vid hypoglykemi? (2p)
Svettningar, skakningar, ökad hjärtrytm och irritation.
Tidiga symtom på lågt blodsocker är t.ex. svettningar, skakningar, ökad hjärtrytm och irritation.
Vilka hormoner motverkar insulin i en sådan situation (dessa hormoner höjer alltså blodsockret och kan delvis även förklara en del av dessa symtom)? (2p)
- Snabb motverkan - glukagon, adrenalin och noradrenalin
- Långsiktig effekt - kortisol och GH för.
Var produceras glukagon, adrenalin och noradrenalin och hur höjer dessa hormoner framförallt glukoskoncentrationen i blodet? (3p)
Glukagon produceras i bukspottkörtelns alpha-celler, adrenalin och noradrenalin produceras i binjuremärgen. Dessa hormoner ökar glukoskoncentrationen i blodet framförallt genom att stimulera nedbrytning av glykogen till glukos i levern (glykogenolys). Även glukoneogenes
Du går ett jourpass som AT-läkare på akutmottagningen i Puddingby. Kvällens förste patient är Mikael, som är 21 år gammal och tidigare väsentligen frisk. Han söker på grund av att han sedan tre veckor tillbaka besvärats av ökad törst och ökade urinmängder. Han har ofrivilligt gått ned 3 kilo i vikt. De senaste dagarna har han även upplevt diffus muskelvärk och dimsyn, och idag har han kräkts vid ett tillfälle. Vid kroppsundersökning noterar du en normalviktig ung man som är vaken och orienterad till tid plats och person, men trött. Han har inte feber, pulsen är 92 slag per minut (ref: 50-100 slag per minut) blodtrycket är 114/62 mmHg (diagnosgräns för hypertoni 140/90 mmHg) och syremättnaden uppmätt med pulsoximeter är 100% (ref: > 97%). Andningsfrekvensen är förhöjd och du räknar till 22 andetag per minut (ref: 12-15 andetag/min). Du misstänker i första hand att Mikael insjuknat i diabetes mellitus.C1. Nämn tre anamnestiska uppgifter som talar för diabetes mellitus. (1.5p)
Ökad törst (0.5p), ökade urinmängder (0,5p), viktnedgång (0,5p), dimsyn (0,5p)
Vilket prov beställer du för att bekräfta eller utesluta diagnosen diabetes mellitus? (1p)
P-glukos (1p)
Vilket prov kan användas för att utvärdera graden av hyperglykemi under de föregående veckorna? (1p)
HbA1c
Blodprovet HbA1c speglar graden av hyperglykemi under de senaste veckorna. Vad är det som mätes med detta blodprov? (1p)
Andelen erytrocyter som glykerats (1p)
Härnäst funderar du på om Mikael har utvecklat en diabetes-ketoacidos. Du beställer därför ett kapillärt ketontest, som mäter halten av beta-hydroxismörsyra i blodet, och får muntligt besked av akutsköterskan att värdet är 3.4 mmol/l (normalt <0.6 mmol/l).
Förklara mekanismerna bakom det förhöjda värdet av betahydroxi-smörsyra i blodet, med avseende på insulinets effekter på fettvävnaden och levern. (2p)
Vid insulinbrist uteblir insulinets antilipolytiska effekter på fettvävnaden, varvid stora mängder fria fettsyror frisätts från fettvävnadens depåer. (1p) Vid insulinbrist kan levern inte lagra de frisatta fettsyrorna som triglycerider, utan de oxideras istället till aceto-acetat som vidare metaboliseras till aceton och betahydroxismörsyra. (1p)
Mikael, som är 21 år gammal och tidigare väsentligen frisk. Han söker på grund av att han sedan tre veckor tillbaka besvärats av ökad törst och ökade urinmängder. Han har ofrivilligt gått ned 3 kilo i vikt. De senaste dagarna har han även upplevt diffus muskelvärk och dimsyn, och idag har han kräkts vid ett tillfälle. Vid kroppsundersökning noterar du en normalviktig ung man som är vaken och orienterad till tid plats och person, men trött. Han har inte feber, pulsen är 92 slag per minut (ref: 50-100 slag per minut) blodtrycket är 114/62 mmHg (diagnosgräns för hypertoni 140/90 mmHg) och syremättnaden uppmätt med pulsoximeter är 100% (ref: > 97%). Andningsfrekvensen är förhöjd och du räknar till 22 andetag per minut (ref: 12-15 andetag/min). Du misstänker i första hand att Mikael insjuknat i diabetes mellitus. Ökad törst, ökade urinmängder, viktnedgång och dimsyn är klassiska symptom vid nydebuterad diabetes mellitus. Du går nu vidare med att kontrollera en artärblodgas, som visar pH 7.33 (referens-intervall 7.36-7.45). Värdet är således endast lätt sänkt. Vilket fynd i status kan förklara att pH-värdet i blodet endast är lätt sänkt, trots den ökade halten av surgörande beta-hydroxismörsyra? (1p)
Förhöjd andningsfrekvens. (1p)
Mikael hyperventilerar (förhöjd andningsfrekvens) vilket bidrar till att pH-värdet endast är lätt sänkt trots mkt ketoner i blodet. Förklara mekanismen som gör att hyperventilation håller pH-värdet på en nästan normal nivå i Mikaels situation (1p).
Ökad utandning av koldioxid bidrar till att alkalisera blodet (1p)
Du beslutar dig för att lägga in Mikael på en medicinavdelning för att initiera behandling. Då han kräkts och haft vätskeförluster ordinerar du rehydrerande behandling med dropp. Du beställer kompletterande blodprover, som omfattar bland annat natrium, kalium och kreatinin för att värdera elektrolytbalans och njurfunktion. I väntan på provsvaren funderar du över vilken typ av glukos-sänkande behandling som är mest lämpligt att insätta. Vilken glukos-sänkande läkemedels-behandling är det mest lämpligt att initiera i Mikaels fall? (1p)
Insulinbehandling (1p)
Beskriv två grundläggande skillnader mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes (2p)
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där inflammation i β-cellerna gör att dessa förstörs och insulinproduktionen upphör (1p). Vid typ 2-diabetes är höga glukosvärden ett resultat av ökad insulinresistens och typ 2 diabetes är i högre grad än typ 1-diabetes ärftlig, och risken att insjukna ökar om man har en ohälsosam livsstil med övervikt och låg grad av motion (1p)
Vilket blodprov är mest lämpligt att analysera för att skilja mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes? (1p)
GAD-antikroppar, eller minst 1 annan korrekt autoantikropp (1p)
























