Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

djuromvårdnadens grunder > Etologi häst hund katt > Flashcards

Etologi häst hund katt Flashcards

1
Q

Varför är etologi viktigt?

A
  • Djurvälfärd,
  • Förstå bättre hur vi tar hand om djuren,
  • Kunna göra korrekt bedömning över hur de mår/hur de hanterar en viss situation,
  • Kunna förstå och behandla och förändra deras beteende-problemrelaterade/ rädsla/ träning,
  • Förstå deras behov och hur vi bäst kan hålla dem,
  • Ge dem rätt förutsättningar för att bli friska.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad behöver vi veta när vi går in på olikaartersbeteenden?

A
  • Bytesdjurs/rovdjur
  • Sociala behov
  • Vilken miljö
  • Hur deras sinnen fungerar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  • Domesticeringens påverkan på hund:
A
  • Ökad tolerans för människor och artfränder (minskad rädsla)
  • Variation i morfologiska(utseende) drag (ex. annan färgpigmentering)
  • Vit färg- ofta mindre rädda för människor. Genen för vita tecken ligger nära genen som minskar rädslan för människor.
  • En bulldog är exempelvis väldigt olik en varg.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Domesticeringens påverkan på katt.
A
  • Inte lika stark selektionsprocess på karaktärsdrag
  • Mycket mindre variation än hos hund och häst
  • Endast ett fåtal gener påverkade
  • Människor har inte varit lika involverade i aveln.
  • Men samtidigt kvarstår mycket av deras beteenden som kan jämföras med vildaartfränders.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Tidsbudget

A

ett schema över hur mycket tid ett djur spenderar på ett visst beteende. Är bra att veta för att kunna tillgodose deras behov.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur kan man använda Tidsbudget?

A
  • Kan användas till att identifiera riskfaktorer för potentiella problem med anpassning till miljön,
  • Avvikelser kan också vara tidiga indikationer på problem- kan fångas upp i ett tidigt stadium.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  • Varför är kopplingen mellan etologi och stress viktigt?
A
  • Om vi vet hur ett djur beter sig när det är stressat så vet vi hur vi ska behandla det.
  • Om vi vet vad de brukar ha för behov så kan vi försöka tillgodose detta för att minska stress.
  • Stress kan resultera i sjukdom.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Exempel på stress för häst

A

bli separerade från sin flock, rangordning, förändringar i rutiner, nya grejer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Exempel på stress för hund

A

höga ljud, andra hundar, vara själv, oväder, andra djur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Exempel på stress för katt

A

brist på gömställen, nya dofter, inte kunna ha översikt, andra katter/djur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan individer försöka komma bort från stress?

A
  • Försöka undkomma stressor (fly/gömma sig)
  • Fåstressornatt försvinna (aggression)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

kortvarig stress

A
  • Djuren kan kontrollera sin situation → utför “rätt” beteende förstressorn→ får en serie återkopplingar som stänger av stresspåslaget och beteendet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Långvarig stress

A
  • Oförmåga att hantera stressor → kronisk stress → sjukdomsbeteende och försämrat immunförsvar
  • Oförmåga att hantera stress - oavsätt vilket beteende vi än gör kommer vi inte bort från stressen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Stereotypier

A

Beteendemässiga följder av långvarig stress.

Stereotypi - en typ av betende problem. Ett upprepat beteende. Detta ses androg hon vilda djur, och utvecklas/kommer från ett ”vanligt” beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

exempel på stereotypier häst

A

krubbitning, väva(väga fram och tillbaka på ställe)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

exempel på stereotypier hund

A

överdrivet putsande, ras specifika beteenden som ljus fixering, grävande, flanksugning(sista finns typ bara hos dobberman)

17
Q

exempel på stereotypier katt

A

putsar filtar, putsar sig själva

18
Q

Är alla beteende problem Stereotypier?

A

Nej. - Det finns många andra beteendestörningar än stereotypier och Alla beteendeproblem är inte onormala beteenden!

19
Q

Rang

A

de som har förtur till resurser (föda, boplats, partner m.m.) anses vara högre i rang än de andra. Rangordning varierar ofta mellan olika situationer. Rang är väldigt mycket mer förekommande i fångenskap p.g.a. resurser/plats är knappa.

20
Q

Operant betingning, träning.

A

stimulus→ reaktion (beteende) → konsekvens (belöning/bestraffning)
- Påverkar reaktionen på samma stimulus till nästa gång
- Operant inlärning förutsätter att individen är aktiv, motiverad och att (grunden till) beteendet redan finns i djurets beteendereportear.

21
Q

Kan man minska rädsla/stark reaktion av en situation?

A

Ja,
- Habituering (vänja djuret vid något) - långsamt vänja djuret.
- Motbetingning- ändra betydelsen av situationen
- Klassisk betingning (pavlovs hundar)

22
Q

Hundars födosöksbeteende

A

kan beskrivas som “opportunistic scavengers”, de tar vad de hittar. Detta beteende kan man hjälpa till genom puzzle feeders eller liknande.

23
Q

Hundar och människor

A

Hundar bildar ofta väldigt starka band som många gånger liknar de mellan vuxen-barn (anknytningsteori). Mycket bra på att läsa/anpassa sina reaktioner till ägarens känslor.
- Förstår när vi pekar
- Ber oss om hjälp
- Sällskap av människa kan vara viktigare än sällskap av hund!

24
Q

Risker som finns på klinik för hundar

A
  • Vara uppmärksam vid förändring av rutiner.
  • Otillräcklig motion,
  • Otillräckligt psykisk stimulans,
  • Ensamhet
  • Ovan miljö utan sin trygghet (ägaren)
  • Sjukdom (vid besök på klinik)
25
Q

Varför Jägare även “tam” katter?

A

även mätta katter jagar- såjaktbehovetär inte helt styrt av hunger. Varför? De vet inte hur länge de inte kommer att ha mat. Detta bidrar till kontrovers då detta kan ha mycket stor påverkan på ekosystemet, speciellt när tamkatter släpps ut på mindre områden (t.ex öar). Det finns en diskussion om man ska få ha utekatter eller inte.

26
Q

Hur ser Socialiseringen ut för katt

A

Socialiseringbörjar vid 2 veckors ålder, fönstret stängs efter 7 veckor, men sociala beteenden utvecklas fram till 16 veckor. Mycket viktigt vad som händer under den här perioden eftersom de sedan stabiliseras. Inget som tyder på att socialisering med människor påverkar intraspecifik socialisering (inom arten). Hurintraspecifiktsociala katter är verkar vara ett personlighetsdrag hos katter.

27
Q

Problem hos katt

A
  • Urinmarkerar
  • Går utanför lådan
  • Klöser överdrivet mycket
  • Jamar överdrivet mycket
  • Aggressioner
  • Äter tyger eller sladdar

Friskare djur som man låter dom hantera sin stress så som dom vill naturligt.

28
Q

Hästars Födosök

A

mer eller mindre i konstant förflyttning mellan olika gräs/födoplättar. Ca 30 000 bett/tuggor gräs per dagen- tuggar mycket mer än så. Födosöker upp till 16h per dygn.Längre “bouts” vid gryning och skymning. Aldrig längre än 8 h mellan mat.

29
Q

Hur påverkas hästar av att hindras från alla dessa tuggor och steg?

A

Bitandet och tuggandet tros påverka hur t.ex. mineraler passeras digestionssystemet och tas upp i kroppen. Betende och fysiologi igen!

30
Q

Hästar i flock

A

Hästen är ett starkt präglat flockdjur!
De skyddar sin bästis som en resurs.
Aggressioner inom flock är mycket ovanliga om resurser finns. Social putsning är vanlig mellan individer med starka band- ofta sto och avkomma. Lek vanligast hos valacker- mycket ovanligt hos ston.
Ensam könsmogen med en flock av ston, kan acceptera en yngre hingst för att få hjälp med försvar. Enda gången strikt rangordning är applicerad.

31
Q

Neofobi

A
  • rädsla för nya saker
  • Neofobiskatendenser även när nytt foder presenteras-varför?Kan och måste lära sig vad som är bra resp dåligt att äta. Testar ofta saker i mindre mängd.
32
Q

Pain face häst

A
  • Hästar är bytes djur, och bytes djur är i regel bra på att dölja när de har ont.

Lowerd ears, tense stare, tension in facial muscle, nosetrildilated from the middle to the outside, edged shape of the muzzle with lips pressed together, contraction of the muscle above the eye

33
Q

Beteendemässiga tecken på välfärdsproblem häst

A
  • Vävning
  • Krubbitning
  • Sparkar i väggar
  • Går runt mycket i boxen
34
Q

Vad göra om djuret uppvisar tecken på välfärdsproblem?

A
  • Fysisk check
  • Etolog för beteendeutredning

djuromvårdnadens grunder (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions