Evolution Flashcards
(8 cards)
Vad evolution är för något?
Det var under 1800-talet där flera forskare forskade kring hur livsformer utvecklades. Både Wallace samt Darwin både skrev samma idé samt publicerar sina artiklar samtidigt, däremot gav Wallace hela berömmelsen till Charles Darwin. Charles Darwin var den första som introducerade teorin kring evolutionens mekanismer. Enligt nationellt resurscentrum för biologiundervisning, betyder evolution utveckling. Evolutionsteorin utgår ifrån att allt på jorden både människor och djur har förändrats i utseende eller beteende. Det är inte något som har ett förutbestämt mål utan evolution sker genom det naturliga urvalet.
Vilka tecken/bevis som finns på evolution?
Det finns flera olika tecken/bevis när det gäller evolution.
Några exempel på detta är fossil, att det finns bevarade rester, spår eller avtryck från tidigare livsformer. Hur fossil blir till är genom att den döda organismer har sedimenterats i marken och har utsatts för högt tryck under lång tid och därefter genomgår en kemisk process som förstenar dem. Det finns även arter som liknar varandra i kroppsbyggnad samt på biokemisk nivå. Man kan även få reda på åldern på bergarter, det brukar kallas för ledfossil. Det går även att se när olika arter levde genom att beräkna halveringstiden. För att beräkna åldern på något art som inte är så gammalt används kol-14, däremot för äldre material kan forskare undersöka hur en isotop av kalium sönderfaller till ädelgasen argon eller hur uran-238 blir till bly osv. Ett exempel på fossiler är Trilobiter, Bärnsten mm.
Ett till exempel är att vi kan dela in djur i grupper samt se att de är släkt, detta beror på att det finns likheter i kroppsbyggnad samt på en biokemisk nivå, vilket är ett bevis på evolution. Man kan se likheter när det gäller kroppsbyggnaden genom skeletten hos ryggradsdjur samt människan. Vi kan se detta genom människans arm samt “frambenet” hos reptiler, fåglar samt däggdjur. Detta är ett tydligt bevis på att vi har gemensamma förfäder som har liknande kroppsstruktur men senare i tiden har utvecklades dessa strukturer baserat på olika situationer samt miljöanpassningar, detta kallas för Divergent evolution. Detta leder till homologa organ, vilket innebär att organen har gemensamt ursprung men har olika funktioner, såsom Darwins finkar. De är nära släkt men på grund av olika omständigheter samt miljöanpassningar har det gjort att de har olika former av näbbar.
Konvergent evolution har lett till analoga organ, vilket innebär att organ hos olika arter har liknande form samt funktion, men olika ursprung t.ex. Kängurur och antiloper i Afrika. De har samma typ av tarmsystem, där båda lever av växter i torra klimat. Detta är även en anpassningsförmåga eftersom de behövde anpassa sig till det torra klimat som de befann sig i.
Det finns även organen där de har tappat sin funktion men finns fortfarande kvar, det kallas för rudimentära organ. Hos människor finns det två rudimentära organ som är svanskotan samt visdomständer. I andra djur finns det bakben hos valar som är nu rudimentära samt ögon i mullvadar som även är rudimentära.
När det gäller likheter på en biokemisk nivå innebär att organismer är uppbyggda av i samma kemiska ämnen såsom proteiner, kolhydrater, lipider samt nukleinsyror. Ju närmare släkt olika organismer är finns det även en liknande struktur på viktiga proteiner samt DNA. Det finns även samma slags aminosyror i proteinerna samt att den genetiska koden är densamma.
Utbredning av olika djur- och växtarter har skett trots att vissa av dem är nära besläktade och nu bor i helt olika världsdelar. Detta har skett på grund av flera olika anledningar vilket kan vara att deras förfäder har lyckats att färdas över havet genom att flyta. På så sätt har man trott att många reptiler har tagit sig till isolerade öar såsom Galapagosöarna. Tidigare har det varit att de olika världsdelarna hängde ihop tidigare, men på grund av att den har rört sig och har då blivit splittrad kan det ha lett till att andra växter som är nära besläktade inte kunnat spridits över vatten. De kan ha funnits djur som inte har kunnat sprida sig över vattnet, vilket har lett till att det har då funnits endemiska arter på isolerade öar.
Hur vi kan se att allt liv på jorden har ett gemensamt ursprung?
Enligt Biologi 1 boken framhäver den att man kan se att allt liv har ett gemensamt ursprung, vilket är hur molekyler kan först bära information (DNA) och sedan kopieras (RNA), detta ser densamma ut för resterande organismer. Det finns även molekyler som kan fungera som katalysatorer, vilket påskyndar kemiska reaktioner i organismer. Alla celler i organismer är omslutna av cellmembranen. Genom detta kan man se hur allt liv på jorden har ett gemensamt ursprung.
Varför evolutionen saknar syfte och mål?
Evolutionen sker även slumpmässigt och det är därför den saknar syfte och mål. Evolution främjar inte egenskaper som kan bli bra i framtiden, utan bara gynnar de egenskaper som är bra nu att överleva samt att få fortplantningsduglig avkomma i den miljön där vi lever i. Exempel på att evolutionen saknar mål och syfte är att de tetrapoderna klev upp på land under Devonperioden, däremot har deras evolution gjort att en del sentida ättlingar har anpassat till ett liv i vatten.
Vad som behövs för att evolution ska kunna ske?
För att evolutionen ska kunna ske är genom genetisk variation, ärftlighet, överproduktion, naturligt urval samt tid. Enligt genetik är genetisk variation förändringar i DNA och detta kan ske på flera olika sätt såsom kopieringsfel under celldelning, virusinfektioner mm. Det är genom de nya alleler som gör att individer skiljer sig åt i ärftliga egenskaper. De egenskaperna måste finnas i könscellerna för att kunna föras vidare till nästa generation. Enligt Wordpress är överproduktion en av flera delar till att evolutionen ska kunna ske. Detta är på grund av att djur överproducerar flera avkomma eftersom då finns det en större chans att några av avkomma kan senare i livet ta hand om sig själv samt kunna överleva.
Hur det naturliga urvalet fungerar?
Det finns tre olika former av naturligt urval, vilket är stabiliserat urval, riktat urval samt disruptivt urval.
Stabiliserat urval innebär att om miljön inte förändras leder det till att människors “medelegenskap” blir det mest anpassat för överlevnad. Detta kan vara alltifrån kroppsstorlek till färgteckning. Detta kommer att senare bevaras och bli vanligare i samhället. T.ex. är nyfödda barns vikt, att de flesta väger nästan likadant, detta har är mer gynnsamt samt blivit vanligare i samhället.
Riktat urval innebär att miljön har förändrats påtagligt, vilket betyder att de tidigare egenskaper som var gynnsamt för överlevnad är inte längre gynnsamt, utan de tidigare egenskaper som inte var gynnsamt visas sig nu vara gynnsamt för överlevnad. Detta kan göra att den sprids till nästa population. Ett exempel på detta är bakterier samt antibiotika. Enligt 1177 har användningen av antibiotika mot bakterieinfektioner gjort att bakterier tål antibiotika har selekterats fram.
Disruptivt urval innebär att två skilda egenskaper hos en art klarar sig lika bra i det naturliga urvalet, medan de som har medelvärde egenskaper har ej lika bra chanser till överlevnad. De arterna är lika bra och skulle inte vilja para sig. Ett exempel på detta är de två olika typer av huggormar. De svarta huggormar kan fånga upp solvärme bättre, detta leder till att de svarta kan vara mer aktiv, tidig vår samt sen höst. Nackdelen med dem är att de är synliga för rovdjur än sicksackband huggormarna. De huggormar som ej har de egenskaper har svårare att överleva.
Hur sexuell selektion, samevolution, konvergent och divergent evolution fungerar?
Sexuellt urval är det som sker då hanen eller honan väljer partner efter “utseende”. Hur sexuell selektion fungerar är att de båda könen attraherar till varandra och sedan skaffar avkomma. En stor fördel när det gäller sexuell selektion är att gynnsamma mutationer sprider sig snabbt i en population, detta kan leda till att det ökar chansen att det förs vidare till nästa generation, vilket kan även i sin tur leda till att det ökar chansen för individen för överlevnad samt att reproducera sig. Däremot finns det även nackdelar med sexuellt urval, en av nackdelarna är att det finns en chans där honor väljer hanar med extrema olika egenskaper t.ex. Storlek, färg samt parningsspel. Detta kan leda till att extremt stora drag kan utvecklas samt föra vidare till nästa generation, trots att det inte är nödvändigtvis fördelaktigt för överlevnad.
Samevolution innebär att olika arter påverkar varandras egenskaper i det naturliga urvalet. Det finns flera olika exemplar på detta såsom blommor, rovdjur samt pollinerande insekter. Hur detta fungerar är genom att t.ex. Om ett rovdjur förändras blir miljön annorlunda för bytesdjuren eftersom de pressas att förändra så att de inte blir föda åt rovdjuren. Om nu bytesdjuren är ett växtätande djur, kommer de alltid bli hotade av rovdjuren. Detta betyder att samevolution gynnar växtätande djur som är väldigt snabba och uppmärksamma eftersom detta ökar chansen att överleva samt reproducera. Det gynnas även för rovdjuren som är väldigt duktiga på att fallgropen andra bytesdjur.
Konvergent evolution är när obesläktade organismer utvecklar likartade egenskaper. Ett annat exempel är delfiner och hajar, de liknar varandra genom att de har en spolformad kropp som gör att de kan simma snabbt, däremot är de flesta av deras kroppsbyggnader helt olika.
Divergent evolution är när närbesläktade organismer utvecklar helt olika egenskaper. Ett exempel på detta är det europeiska skogsmuseum samt den sydamerikanska kapybaran. De är nära släkt med varandra, däremot har de utvecklats helt olika egenskaper.
Hur artbildning kan gå till?
När det gäller artbildning måste en population isolera sig från andra grupper för att en ny art ska ske. Två exemplar på artbildningar är ena med geografisk isolering samt utan geografiska isolering.
Med geografisk isolering är t.ex. Att en population hamnar på varsin sida av floden, detta kommer leda till att det kommer att finnas olikheter mellan dem eftersom det är två olika miljöer. Denna typ av exempel kallas för allopatrisk artbildning.
Artbildningar utan geografisk isolering kan ske genom att grupper inom en population får olika vanor, att deras mutationer förändras, vilket senare leder till att det delar populationen i två grupper. Detta kan ske eftersom de föredrar olika miljöer eller fortplantar sig vid olika tidpunkter eller att parningsorganen inte passar längre.
Det finns även artificiella artbildningar där människor styr artbildningarna. Detta sker genom att människan har domesticerat djur, vilket har gjort att djuren har ändrat både beteende samt utseende. Ett exempel på detta är fläckiga päls samt hängande öron. Människor har även selektivt uppfödda hundar för att få specifika egenskaper, utan att skapa en helt ny art.
