Exempeltenta 2024 Flashcards
Elin har precis kommit till den rehabiliteringsklinik där du är logoped. Logopeden på akutsjukhuset har gjort en bedsidebedömning av Elins afasi och också pratat med hennes dotter på telefon vid ett tillfälle. Det planeras för att Elin kommer att vara kvar på rehabiliteringskliniken som inneliggande patient under ca 2 månader och därefter fortsätta som öppenvårdspatient (och som sådan kunna komma för rehabilitering 2-3 dagar per vecka).
Beskriv din utredning inför planering av dina insatser. Vad undersöker du och hur? (5 poäng)
Jag skulle börja med att gå igenom Elins journal och titta på vad för strukturer som skadats i stroken samt ifall det finns någon information på Elins kommunikation i tidigt läge. Jag skulle ta och utgå från bedsidebedömningen vilka hjälpmedel jag kan förbereda för mitt första möte. Jag skulle börja med att samla in anamnes av Elin när hon har som mest ork på dygnet och är uppgående. Jag börjar med att fråga om hennes situation just nu och hennes mående. Försöka avgöra vilka kommunikativa behov Elin har, och vilka kommunikativa krav som finns i hennes liv. Se till att Elin har ett sätt att kommunicera på, introducera AKK. Kan vara penna och papper. Även viktigt att involvera närstående i detta så de kan göra sig förstådda och Elin kan förstå dem. Fråga om hennes närstående, om det finns flera i hennes närhet som kan bli aktuella för att ha med i vidare behandling. Jag skulle fråga om hennes omgivning ifall hon har arbete eller intressen samt försöka avgöra ifall det finns hinder eller resurser för Elin i hennes omgivning för kommunikation. Även vad Elin själv har för hinder eller resurser som person att ta hänsyn till under behandling. Jag skulle också uppdatera mig om den senaste evidensunderlaget vi har för afasi behandling. Jag skulle även vilja göra en är och svälj bedömningen eller fråga om sköljningen då även denna kan bli påverkad efter en stroke.
Sen skulle jag genomföra delar eller ett helt språkbatteri av aktuell afasibedömning, kanske A- ning eller CAT.
Därefter skulle jag lägga upp en behandlingsplan för Elin och tillsammans försöka skapa gemensamma mål. Jag skulle involvera närstående i skapandet av behandlingsmålen och skapa SMARTA mål. Sen gemensamt utföra behandlingen.
I Socialstyrelsens strokeriktlinjer lyfts vikten av intensiv afasibehandling fram. En sådan behandlingsform är CIAT (även kallat CILT eller ILAT). Beskriv i korthet hur ett sådant behandlingsupplägg kan se ut. (3 p)
ILAT är en kommunikationsträning som görs i grupp om 3-4 pers. Personerna i gruppen kan ha olika svårighetsgrader och typer av afasi. Syftet är att uppmuntra talat språk genom t.ex spela spelet ”finns i sjön”.
Utifrån den afasin man har, så ska man försöka turas om att beskriva eller säga det kortet man vill ha. Vid behov med hjälp och guidning av logopeden.
Man använder inte gester i stället för talat språk utan som komplement. Idag använder man ILAT, tar bort barriärerna så att patienterna kan använda sig av kroppsspråk. Kan anpassa målen efter patienternas förutsättningar: grav afasi – säga ett ord (vad som finns på bilden), mild afasi – säga treordsmeningar.
I strokeriktlinjerna lyfts även kommunikationspartnerträning fram. I SCA pratar man om att ”afasi maskerar kompetens”.
a) Vad menas med det? (1 p)
b) Nämn hur du som samtalspartner kan ”demaskera” afasin (2 p)
a) att afasi maskerar kompetens innebär att pma är intelligent men förstår inte vad andra säger, man vet vad man tänker men kan inte uttrycka sina tankar, man upplever att alla tror att man är dum, osv. B) att ”demaskera” afasin kan man göra genom att man som samtalspartner erkänner/bekräftar kompetens samt lyfter kompetens. Detta kan man göra genom att erkänna patientens frustration och rädsla för att bli betraktad som dum, t ex genom att säga ”Jag vet att du vet”. Att lyfta fram kompetens genom att t.ex försäkra sig om att pma förstår dig och att pma har möjlighet att göra sig förstådd. Även viktigt att försäkra sig att man förstått varandra rätt. Kanske genom att skriva och markera det viktigaste, använda bilder som stöd, rita, osv?
Du har en ny patient på den rehabiliteringsavdelning där du arbetar. Han har en måttligt svår Wernickeafasi. God syn och hörsel.
a) Hur skulle du beskriva hans språkliga svårigheter för det interdisciplinära team du arbetar i? Svara så som du skulle formulera dig (”X har en s k Wernickeafasi. Det innebär att …”). (3 poäng)
b) Vilka råd ger du en teammedlem för att underlätta kommunikation med patienten? Använd du-form i svaret (”För att underlätta era samtal bör du …”). (2 poäng)
A) x har en såkallad wernickes afasi. Det innebär att man har svårigheter med att säga det man vill säga utan det blir ofta att man säger fel ord eller hamnar på fel ljud. Däremot finns det flyt i talet, patienten talar gärna j långa meningar och har inga svårigheter med själva ”pratandet”. Dock kommer man som lyssnare märka av att man inte helt lätt kan följa med i den röda tråden pga patienten kanske inte följer röd tråd, byter samtalsämne, ändrat orden eller ljuden eller så hör man nya ord som inte finns (neoglossism). Många gånger kan meningarna låta korrekta men man inser snabbt att man inte riktigt förstår pga parafasierna och neoglosism.
B) för att underlätta era samtal bör du prata som du vanligtvis pratar men i kortare och enkla meningar. Var gärna tydlig från början med vad för slags samtal ni ska ha. Använd dig gärna av bilder eller annat hjälpmedel som t.ex papper och penna. Markera eller stryk gärna under eller över order som ni pratar om. Det hjälper att peka på bilden/skrivna ordet på pappret samtidigt som ni pratar. Förberedd ett sätt för patienten att kunna svara säkert på. Använd mycket gester. Ibland är ja och nej frågor bra att ställa men dubbelkolla alltid att du förstått rätt.
A-FROM är en modell baserad på ICF, som är lämplig att använda både vid information till patient och närstående om vad afasibehandling omfattar, som stöd vid planering av behandling, samt för utvärdering av behandlingsinsatser.
A) Beskriv hur du kan arbeta med delaktighet för en person med afasi i såväl akut fas som i kroniskt skede. (2)
B) Beskriv hur du kan arbeta med omgivningsfaktorer till en person med afasi. (2)
C) Ge exempel på bedömningsmaterial som du kan använda för att utvärdera logopediska insatser i var och en av de olika ”cirklarna” i A-FROM. (2)
A) Att arbeta med delaktighet med en person med afasi i akut skede kan vara genom att be patienten vara delaktig genom att hålla en ögonkontakt och/eller visa känslor med ansiktsuttryck i kommunikativt syfte. Vid kroniskt skede kanske man kan arbeta med delaktighet genom att patienten använder sig av AKK som papper och penna för att göra sig förstådd och såsmånigom initiera transaktion.
B) introducera närstående för KPT träning. På så sätt kan dem bli hjälpa att underlätta kommunikationen mellan dem och Pma. Några steg att tänka på kan vara att hålla en naturlig, avspänd miljö. Hålla ögonkontakt. Lyssna in pma. Ge pma tid att svara. Ge pma olika svarsätt alternativ. Bekräfta. Lyfta och bekräfta kompetens.
C) aktivitet och delaktighet - COAST
Omgivningsfaktorer - SIK och DIK
Språkstörningen (afasin) - A-ning
Personliga faktorer - SAQol-39
Flera olika områden ingår i en komplett bedömning av en person med dysartri ur ett ICF-perspektiv. Ange alla domäner som bör undersökas om man ska göra en helhetsbedömning och definiera vilket test/metod (eller del av test) du använder för en klinisk bedömning inom respektive domän (obs syftar ej på instrumentella metoder i denna fråga)
Dysartribedömning
Aktivitet - prosodi, betoning,
intonation, förståelighetstest med STI
Struktur och funktion - andning och fonation, oralmotorik och velofarynxfunktion
Delaktighet - anamnes, frågeformulär med självupplevda besvär (SOFT)
Omgivningsfaktorer - SOFT
personliga faktorer (kön, ålder, yrke osv) - SOFT
Ge exempel på två uppgifter som ger information som kan bidra till differentialdiagnostik dysartri/talapraxi. Förklara på vilket sätt den information uppgifterna ger är till stöd vid diagnostik.
- Med hjälp av av bedömning av diadokinesi! Upprepning av flerstaviga sekvenser som pa-ta-ka när svårare än enstaviga som pa-pa-pa för patienter med talapraxi. Byte av artikulation kräver en muskulatorisk komplexitet vilket är svårt för personer med talapraxi.
2 - omotiverande pauser mellan varje stavelse och medveten om när det blir fel och vill gärna göra omtagningar för att rätta till sig själva
Det kan vara svårt att differentialdiagnostisera mellan dysartri och förvärvad talapraxi (ibland även gentemot afasi). Ange tre perceptuella talkaraktäristika som kan förekomma hos en person med en talstörning t ex efter stroke, som när de förekommer tillsammans får dig att misstänka att personen har förvärvad talapraxi
Förekommandet av ljudförvrängningar och förvrängda ljudutbyten i relation till ljudutbyten kan särskilja afasi från talapraxi
Förklara termen förvrängda ljudutbyten (engelska: ”Distorted substitutions”) och ange inom vilken/vilka tal- och språkdiagnoser detta perceptuella symtom kan förekomma?
Förvrängda ljudutbyten innebär att det är fel fonem och felaktigt artikulerat. Förekommet hos talapraxi.
Nämn tre perceptuella symtom som är typiska för dysartri vid respektive skadelokalisation/ sjukdom samt ange vad dysartritypen kallas:
A) Skadelokalisation: Nedre motorneuron Typiskt perceptuellt symtom:
1
2
3
Dysartrityp:
B) Skadelokalisation: Basala ganglier Typiskt perceptuellt symtom
1
2
3 Dysartrityp:
C) Skadelokalisation: Övre och nedre motorneuron Typiskt perceptuellt symtom
1
2
3
Dysartrityp:
A) slapp dysartri: hypernasalitet, läckande röst och oprecisa konsonanter
B) hyperkinetisk dysartri (dystoni): förvrängda vokaler (!), överdrivna variation i röststyrka (!), skrapig-spänd röstkvalite
C) blandad slapp-spastisk: hypernasalitet (!), skräpig pressad röst (!) oprecisa konsonanter
