F2 Allmän geologi och bergarter

Question 1

Vilka typer av bergarter finns?

Answer 1

Magmatiska
Metamorfa
Sedimentära

Question 2

Beskriv bergartscykeln

Answer 2

1. Vittring, transport, litifiering
   - Magmatiska till sedimentära
   - metamorfa till sedimentära
2. Uppsmältning
   - sedimentära till magma
   - metamorfa till magma
3. Tryck- och temperaturmetamorfos
   - sedimentära till metamorfa
   - magmatiska till metamorfa
4. Kristallisation
   - Magma till magmatiska

Question 3

Vad är erosion?

Answer 3

Vittring + transport

Question 4

Vad är diagenes?

Answer 4

Beskriver de kemiska, fysikaliska eller biologiska förändringarna som ett sediment eller en jordart genomgår från det avsatts (sedimentation) till det omvandlats till en bergart.

Question 5

Vad är litifiering?

Answer 5

En geologisk term som betyder förstening och innebär omvandling av ett sediment eller en jordart till en mer eller mindre hård och fast bergart.

Question 6

Vad är sediment?

Answer 6

Material som sjunker ner genom vattnet och samlas på havs- och sjöbottnar. Efter mycket lång tid kan sedimentet omvandlas till bergarter, som exempelvis kalksten som sedan kan omvandlas till marmor genom högt tryck och höga temperaturer. Sediment består mestadels av slam, grus och lera.

Question 7

Beskriv den bergartsbildande processen för ett Magmatiskt berg.

Answer 7

• Uppsmältning
• Rörelse
• Kristallisation
  = magmatisk bergart: basalt, granit, diabas

Question 8

Beskriv den bergartsbildande processen för ett Metamorft berg.

Answer 8

• Tryckökning
• Temperaturökning
• Mineralomvandling
  = Metamorf bergart: gnejs, leptit, amfibolit

Question 9

Beskriv väldigt översiktligt åldern för de nordiska bergarterna i förhållande till varandra.

Answer 9

Finland äldst, sedan sverige, sedan norge sedan danmark och kontinenten runt norge (ryssland osv)….

Question 10

Vad är Prekambrium och vilka bergarter förekom då?

Answer 10

Tidsperioden innan liv fanns. Granit, gnejs.

Question 11

Vad är Fanerozoikum och vilka bergarter förekom då?

Answer 11

Tidsperioden efter liv uppkom på jorden. Alla bergarter + fossiler.

Question 12

Vad är Antropocen?

Answer 12

Föreslagen geologisk epok. Sedan människan började ändra jordskorpan typ.

Question 13

Beskriv jordklotets uppbyggnad enkelt.

Answer 13

1. Continental crust 40km
2. Oceanic crust 6-7km
3. Upper mantle
4. Lower mantle
5. Fluid core
6. Solid core

Question 14

Vad är litosfärisk och astenosfärisk mantel?

Answer 14

Litosfärisk = övre del av manteln som är stel och flyter ovanpå den astenosfäriska.

Astenosfärisk = nedanför litosfäriska delen och är mer plastisk och varmare. 2% flytande och 98 fast. Formar sig efter tryck.

Question 15

Vad är normalförkastning?

Answer 15

Plattor åker ifrån. Sker en förkjutning i höjd också.

Question 16

Vad är revers förkastning?

Answer 16

Plattor åker mot varandra. Sker en förskjutning i höjd också.

Question 17

Vad är sidoförkastning?

Answer 17

Plattor åker bredvid varandra. Ingen förskjutning i höjd sker.

Question 18

Vad är ett Epicenter?

Answer 18

Punkt på jordskorpan där focus för jordbävning är exakt nedanför.

Question 19

Vad är ett Focus (inom jordbävningar)?

Answer 19

Punkt i jordskorpan där vibrationer och friktionen är som störst.

Question 20

Vilka seismiska vågrörelser finns det?

Answer 20

P-våg (primära vågor): longitudinella vågor eller kompressionsvågor, vilket innebär att bergarterna omväxlande trycks ihop eller dras ut i utbredningsriktningen. 330m/s i luft, 1400m/s i vatten och 5000m/s i granit..

S-våg (sekundära vågor): är transversella vågor (eller skjuvning vågor), vilket innebär att bergarterna förflyttas vinkelrätt mot utbredningsriktningen. S-vågor kan endast utbreda sig i fasta material eftersom fluider (vätskor och gaser) inte överför skjuvning. Utbredningshastigheten är ungefär 60% av P-vågens hastighet i ett givet material. S-vågens amplitud är flera gånger större än P-vågens amplitud.

Question 21

Redogör för:
1. Momentmagnitudskalan (Mw)
2. Richterskalan
3. Mercalli

Answer 21

1. Är en skala som anger storleken på utlöst energimängd hos en jordbävning. En 6 istället för 5 frigör ca 32 ggr mer energi. 10 ggr större våg på papper?
   Skalan visar hur stor skadan kan tänkas vara med
   a) störande
   b) förstörande
   c) katastrofal
2. En skala som tidigare användes för att ange styrkan hos jordbävningar, men som sedan början av 2000-talet ersatts med Momentmagnitudskalan. De båda ger likande sifffor.
3. Används för att bestämma en jordbävnings intensitet genom att bedöma dess effekter på människor och byggnader. I -> XII

Question 22

Hur många har dött av vulkanism sedan 1600-talet?

Answer 22

ca 250 000

Question 23

Hur påverkar viskositeten ett vulkanutbrott?

Answer 23

Hög viskositet farlig, sprutar mer, blir spetsiga berg. Hårda föremål flyger ut.

Låg viskositet mindre farlig, mindre explosiv, rinner ned, blir platta berg.