F8. Ångestsyndrom, PTSD och tvång Flashcards
(38 cards)
Hur beskriver DSM-5 rädsla och ångest?
Rädsla är den känslomässiga reaktionen förknippad med ett nära
förestående verkligt eller uppfattat hot.
Ångest syftar till den känslomässiga reaktionen förknippad med
- förväntan - inför ett framtida hot
Beskriv några gemensamma nämnare för alla ångestsyndrom i DSM-5.
● … Överdriven och bestående rädsla, ångest och / eller undvikande av
upplevda hot antingen i det yttre (till exempel sociala situationer) eller i
det inre (till exempel kroppsliga symtom/upplevelser).
● … Panikattacker/panikliknande symtom kan vara ett inslag i alla
ångestsyndrom.
● … Undvikandebeteenden som är vanliga för vissa ångestsyndrom kan
variera från total vägran att delta eller befinnas sig i vissa situationer till
ett subtilt beroende av föremål eller människor för att hantera (reglera)
ångesten.
● De flesta ångeststörningar debuterar i barndomen, tonåren eller i tidig
vuxen ålder (Kessler et al., 2010).
● Obehandlad ångest får ofta ett ”kroniskt förlopp” där symtomen
fluktuerar över tid.
● Samsjuklighet med sekundär depression är också vanligt
Vad bör man som kliniker tänka på vid diagnostisk bedömning av ångestproblematik?
Distinktionen normalvariation-patologiskt avgörs både på symptom-och syndrom-nivå
- ”Rädslan står inte i proportion till …” (symptom-nivå)
- ”… orsakar kliniskt signifikant lidande, eller …” (syndromnivå)
- Till skillnad från DSM-IV har DSM-5 inte insikt som villkor
(särskild specifier för OCD) - Både DSM och strukturerade intervjuer ger ledtrådar om
distinktionen mellan friskt/sjukt, men mycket landar det
ändå på klinikern att använda sitt omdöme! - Generellt underlättar aktivt undvikande bedömningen
- Krav på erfarenhet, utbildning och
handledning/samskattning!
Beskriv social ångest (social fobi)
Rädsla/ångest för/inför och undvikande av sociala situationer där man kan
uppleva sig granskad av andra, specifikt pga rädslan att uppvisa tecken på
obehag eller bete sig på ett sätt som framkallar negativa omdömen
● Typer av situationer: interaktion och framträdande
● Ofta tydlig klinisk signifikans för interaktionsångest, men otydlig för
prestationsångest (subklinisk, mkt vanlig)
Ny viktig specifier!
● Interaktionsångest den värre typen
För barn krävs det att ångest också skall finnas i situationer med
jämngamla, inte bara i interaktioner med vuxna.
Syndromet måste vara förknippat med kliniskt signifikant lidande eller funktionsnedsättning. En person som t.ex. är rädd för att tala inför publik, men som sällan/aldrig ställs inför detta uppfyller inte detta kriterium. Samtidigt: om personen undviker att söka tjänster hen vill ha p.g.a. att tjänsten innebär att man måste tala inför publik hamnar vi i en annan situation
Ställ differentialdiagnos mellan social ångest och agorafobi
Har man agorafobi undviker man vissa situationer (kan vara situationer
där bland många människor!) p.g.a. rädsla för att inte kunna fly och/eller där det
skulle vara svårt att få hjälp vid vissa symtom. Vi social ångest ska rädslan primärt handla om att bli negativt bedömd av andra. Socialfobiska patienter beskriver ofta att de är lugna när de är helt själva. För vissa med agorafobi kan detta tvärtom upplevas som ångestfyllt.
Ställ differentialdiagnos mellan social ångest och paniksyndrom
Paniksyndrom: panikattacker är inte ovanliga vid social ångest, men skiljer sig från paniksyndrom då den
främsta rädslan är förknippad med det sociala (dvs. skammen över att andra ska uppfatta att du får panikångest). Vid paniksyndrom är rädslan primärt
kopplad till panikattackerna själva, som kan komma oväntat.
Ställ differentialdiagnos mellan social ångest och specifik fobi
Även om individer med specifik fobi ofta
skäms för sina starka ångestreaktioner kopplade till fobin så har de inte en generell rädsla kopplad till sociala situationer där fobin inte aktiveras.
Ställ differentialdiagnos mellan social ångest och generaliserat ångestsyndrom
Generaliserat ångestsyndrom: ångest kopplat till relationer är inte ovanligt vid
GAD, men den ska inte primärt/enbart handla om att bli negativt (be)dömd av
andra eller att förödmjukas inför andra. Även om det kan finnas extensiv oro
kring hur man presterar socialt så brukar det också finnas annan oro kring
prestationer som inte är sociala. Vid social ångest är oron fokuserad på det
sociala och att bli kritiskt granskad av andra. GAD är mer “generell”.
Ställ differentialdiagnos mellan social ångest och separationsångest
Separationsångest: Kan vara lite knivigt att skilja åt, då många med social ångest
(och andra ångesttillstånd) har en s.k. ”phobic companion” (Bush et al., 2013)
dvs. de får ångest om de måste uthärda den sociala situationen utan en
signifikant annan. Dock är det skillnad i vad som väcker ångesten: är det
separationen från annan eller är det den sociala situationen.
Ställ differentialdiagnos mellan social ångest och dysmorfofobi
Dysmorfofobi (BDD): Patienten fokuserar på (upplevda) defekter i utseendet,
detta leder ofta till att de undviker sociala sammanhang. Om social ångest och
undvikande enkom kommer av de upplevda utseendemässiga defekterna är inte social ångest en diagnos som är relevant att ställa utöver BDD. Nyckeln är att reda ut vad undvikandet handlar om
Ställ differentialdiagnos mellan social ångest och autism
Autism: Social ångest och brister i förmågan till social kommunikation är
kännetecknande för autismspektrumtillstånd. Patienter med social ångest har dock oftast normal kapacitet till social kommunikation. Även om de inledningsvis kan te sig som om de har svårigheter i sociala kontakter så kvarstår inte dessa när de lär känna och blir trygga med personer. Anamnestiskt förväntar vi oss också en
annan utvecklingsanamnes vid autism.
Ställ differentialdiagnos mellan social ångest och personlighetssyndrom
Personlighetssyndrom: Överlappar tydligt med ängslig personlighet.
Personlighetssyndrom förutsätter dock att man uppfyller även de generella
kriterierna. Ängslig PS förutsätter en bredare profil av symtom än SAD.
Vilken samsjuklighet är social ångest ofta förknippad med
– Social ångest är ofta förknippat med andra ångestsyndrom, egentlig depression
och substansrelaterade syndrom.
– Att vara socialt isolerad leder inte sällan till depression.
– Alkohol och droger används ofta för att dämpa ångest (t.ex. på fester)
– Bipolär skjudom är inte heller en ovanlig samtidig diagnos.
– Dysmorfofobi är också vanligt förekommande som samtidig diagnos.
– Den generaliserade sociala ångesten är också förknippad med att också uppfylla
kriterierna för personlighetssyndrom, ängslig.
Beskriv Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
● Erkänt svårdiagnosticerat
● Präglas av överdriven rädsla och oro (förväntansångest) kring flera
olika händelser eller aktiviteter (t ex skol- eller arbetsprestationer,
anhörigas hälsa, ekonomi, olyckor som kan drabba själv och andra,
etc.) flertalet dagar under ≥ 6 mån
● Svårighet att kontrollera oron
● Minst tre fysiologiska symptom
Det som kännetecknar GAD är en överdriven ångest och orosproblematik (förväntansångest) som kretsar kring ett flertal händelser eller aktiviteter.
– Oron/ångesten är orimlig sett till de faktiska riskerna.
Vuxna patienter med GAD oroar sig ofta över vardagliga, rutinsaker som t.ex. ansvar på jobbet, egen och närståendes hälsa, ekonomi, olyckor som kan drabba
egna barn, eller mindre saker som att bli sen till ett möte eller hushållssysslor.
● Symtomen liknar ”vanlig” ångest/oro, men intensiteten och frekvensen skall vara
tydligt atypisk.
● Oron ska också bedömas som klart överdriven sett till faktiska risker.
● Syndromet skall leda till nedsatt funktion eller kliniskt signifikant lidande.
● Ångest och oro omfattar ett spektrum av situationer/händelser/aktiviteter
– Ju större detta spektrum är dess större sannolikhet att det leder till diagnos.
● Många patienter med GAD har också somatiska symtom som t.ex. svettningar,
illamående, diarré
● Samtidigt är symtom som ökad puls, svårt att andas, yrsel, mindre vanligt vid
GAD än vid t.ex. paniksyndrom.
GAD är lågintensiv, men ständigt pågående.
Hos barn och unga ser man ofta att ångest/oro kretsar kring prestationer i
skolan och i sport, och då även när deras prestationer inte direkt granskas av
andra. Det är heller inte ovanligt med överdriven oro kring punktlighet.
Barnen uppfattas inte sällan som ”perfektionistiska” och osäkra på sig själva.
Söker ofta och överdrivet försäkran från omgivningen.
Är GAD överdiagnosticerat för barn och unga?
GAD är möjligen överdiagnosticerat hos barn och unga. Vid misstanke om GAD
hos barn bör andra ångestsyndrom noga undersökas innan de utesluts. T.ex. kan
separationsångest, SAD och OCD ofta misstas för GAD (ångest triggas av
separation, OCD och perfektionism/punktlighet, oro kring sociala prestationer vs.
SAD).
Ställ differentialdiagnos mellan GAD och OCD
Tvångssyndrom (OCD): GAD kännetecknas vanligtvis av överdriven oro för
kommande problem. Tvångstankar karaktäriseras av återkommande, påträngande och oönskade tankar, uppmaningar eller bilder. Dock inte alltid så lätt att skilja åt då det även vid GAD kan finnas påträngande, ältande tankar rörande
katastrofscenarion. Den ”magiska” valören som ofta finns i tvångstankar
förväntar vi oss dock inte i ett ”gaddigt” ruminerande. I GAD är det den
överdrivna och extensiva oron/ångesten inför kommande händelser som är
atypisk. OCD präglas av återkommande, påträngande och oönskade tvångstankar
med atypiskt innehåll.
Ställ differentialdiagnos mellan GAD och PTSD
Posttraumatiskt stressyndrom: GAD är inte en relevant diagnos om symtomen
bättre förklaras av PTSD. Vid PTSD handlar ångest och oro om händelser/situationer relaterade till trauma. Vid GAD är oron mer generell och kan ofta ”flytta omkring”. Detta är viktigt då flera av symtomen överlappar.
Ställ differentialdiagnos mellan GAD och social ångest samt depression
Social ångest: Vid GAD handlar oro om ett antal händelser eller situationer och är
således inte begränsad till situationer och rädsla förknippad med att bli negativt
bedömd av andra. Men (!) oro över sociala prestationer ingår ofta också i GAD.
Depression: generaliserad ångest är vanlig också vid depression. Vi ska inte
diagnosticera en deprimerad patient med GAD om överdriven oro endast
existerat i samband med depressiva episoder.
Samsjuklighet vid GAD?
Sammanfattningsvis kan sägas att fokus i diagnostiken av GAD är att oron är generaliserad.
Vanligt att patienter med GAD uppfyller eller har uppfyllt kriterierna för någon
annan ångestdiagnos eller för egentlig depression.
Beskriv vad som kännetecknar specifik fobi
● En uttalad (läs: intensiv) och bestående rädsla som är överdriven eller orimlig och som framkallas av att personen ställs inför, eller förväntar sig att ställas inför, en
specifik företeelse eller situation (tex flygresor, höjder, djur, få en spruta, åsynen av blod).
– Hos barn kan ångesten uttryckas genom gråt, raseriutbrott, klängighet eller att barnet blir stelt av rädsla.
● Kom ihåg: Äckel ≠ rädsla
– Men äckel korrelerar ofta med rädsla
– Äckel inget fobisymptom så måste särskiljas
ordentligt
● Specifik fobi är, skulle man kunna säga, underordnad andra syndrom som utlöses av ett visst stimulus (kriterium G Mini-D).
– T ex även om en person är mycket rädd för smuts och då skulle kunna uppfylla
kriterierna för specifik fobi, så räknas inte denna om fobin för smuts ”ingår” i
OCD med tvångstankar och tvångsmässiga ritualer omkring smuts.
● Specifik fobi kan dock ställas samtidigt med andra ångestdiagnoser förutsatt att
rädslan och undvikandet inte förklaras bättre av det andra ångestsyndromet.
● Finns diagnoskoder som specificerar olika fobiska stimuli:
– Levande varelser (t.ex. hund, insekt, orm), Naturföreteelser (höjd, storm, åska),
blod-sprutor-skada (sprutor, invasiva medicinska ingrepp), situationsbetingad
(flygresor, hissar, trånga utrymmen), Annan form (situationer som kan leda till
kvävning, kräkning, höga ljus, utklädda personer).
– Vanligt med fobi för flera olika stimuli inom samma kategori
– Också vanligt att man är rädd för stimuli inom flera kategorier.
● Diagnosen kräver att patienten nästan alltid reagerar med ångest/rädsla inför stimulit.
– Dvs. om man bara får ångest då och då är diagnosen inte relevant.
– Dock (!) reaktionens intensitet kommer variera från gång till gång.
* T.ex. hundfobi: Skillnad i ångest om en hund går lös respektive om den går
kopplad, osv.
● Aktivt undvikande definieras som att patienten beter sig på ett sådant sätt att hen undviker eller minimerar potential kontakt med det fobiska stimuluset.
● Vi bör undvika överdiagnostik och då särskilt ta funktionsnedsättningen i beaktande.
– En person som p.g.a. högrädsla undviker saker som att åka pariserhjul på tivoli
eller klättra upp på taket för att rätta till takpannor kvalificerar inte för diagnos.
– Många med specifik fobi är bra på att anpassa sitt liv till rädslan på ett sådant sätt
att de inte lider av det.
– Rädd för ormar är t.ex. vanligt, men sällan ett stort problem i Sverige. Dock (!) om
personen inte längre törs gå på promenad i skogen p.g.a. rädsla för ormar – då
börjar det närma sig en diagnostiskt cutoff, eller om rädslan för trånga utrymmen
gör att patienten har svårt att genomföra sitt arbete som besiktningsman… Ni
fattar grejen!
● Samtidigt, många med diagnosen går ofta länge utan behandling och kan då göra
väldigt stora uppoffringar. Dessa kan i sin tur leda till att de inte längre uppfattar sig
”lida” av fobin, men undvikandet är så massivt att diagnos ändå bör övervägas.
Ställ differentialdiagnos mellan specifik fobi och agorafobi.
Extrafråga hur särskiljer man diagnosen specifik fobi som är specificerad som situationsbetingad och agorafobi?
Agorafobi: Agorafobi kräver att det är mer än en fruktad situation (minst två domäner).
Patienten undviker dessa situationer av rädsla för att inte kunna fly eller att där inte
går att få hjälp vid panikliknande, invalidiserande eller pinsamma symtom. Ligger
betoningen på detta snarare än rädsla för objekt/situation: Agorafobi. Samtidigt inte
alltid lätt att skilja från varandra, skam/genans finns ofta med i båda tillstånden.
Extrafråga:
Specifik fobi (situationsbetingad): Rädsla för en specifik situation. Begränsad påverkan på vardagen om triggern kan undvikas.
Agorafobi: Rädsla för flera situationer kopplade till flykt och hjälp, ofta med mer omfattande undvikande och begränsning av livet.
Ställ differentialdiagnos mellan specifik fobi och paniksyndrom, social ångest samt OCD.
– Paniksyndrom: Vid specifik fobi uppträder panikattacker som svar på det fruktade
objektet eller situationen, medan i PD uppträder panikattacker också oväntat, som ”en blixt från klarblå himmel”.
– Social ångest: Kommer av en rädsla för att bli negativt bedömd av andra snarare än
rädsla för ett fobiskt objekt/situation.
– Tvångssyndrom: Vid OCD är rädsla för föremål eller situationer ett resultat av
tvångstankar och åtföljs vanligtvis också av tvångshandlingar. T.ex. kan patienten vara
rädd för sprutor, men då p.g.a. tvångstankar rörande smittorisk för HIV snarare än rädd för själva sprutan. Visst kan det finnas tvångsmässigt beteende vid fobier, men vid OCD är de kopplade till en form av upphävande av tvångstankarna.
Ställ differentialdiagnos mellan specifik fobi och PTSD
– Posttraumatisk stresssyndrom (PTSD): Förutom rädsla och undvikande
kännetecknas PTSD av andra symtom som känslomässig bedövning och ihållande
hyperarousal.
– PTSD kräver också att patienten upplevt/bevittnat
traumatiska händelse.
Beskriv skillnaden på paniksyndrom och panikattacker
Kardinalsymtom för paniksyndrom:
”Återkommande oväntade panikattacker. En panikattack är en plötsligt framvällande våg av intensiv rädsla eller intensivt obehag som når en topp inom minuter”.
Inte samma sak som att man blir livrädd för att nån skrämmer en med att hålla fram en orm.
Minst en av attackerna skall bedömas vara kliniskt
signifikant. Dvs åtföljs under en månad av:
* Ångest inför nya attacker
* Eller konsekvenserna därav
* Eller Maladaptiv beteendeförändring (undvikande)
”Återkommande oväntade panikattacker
≥ 2 panikattacker som varit oväntade.
● Huruvida en panikattack är väntad eller
oväntad är en bedömningsfråga för klinikern.
● Detta bygger på noggrann anamnes omkring var och när attacken inträffat samt
patientens uppfattning om huruvida attacken kom ”som utan förvarning”.
● Patienter kan i efterhand hitta förklaringar till attacken (människan är en
meningsskapande varelse), men det handlar alltså om huruvida attacken i stunden var
oväntad.
● OBS! Alla attacker behöver inte vara oväntade för patienten för att
paniksyndrom ska vara relevant diagnos.
● Vissa patienter kommer beskriva att attacker kommit efter att de
haft katastroftankar, t ex att hemskt skall hända en anhörig.
– Sådana attacker anses ändå oväntade då “oväntad” definieras som frånvaro av tydlig och lättförståelig koppling mellan attacken
och något yttre stimulus i omgivningen som kunde utlösa det hela.
Sammanfatning:
– Paniksyndrom: PS kännetecknas av närvaron av oväntade panikattacker och
ihållande rädsla för ytterligare attacker, oro för konsekvenserna av
attacken/attackerna eller betydande beteendeförändringar kopplade till
panikattacker.
- Paniksyndrom skall inte ställas om patienten aldrig uppfyllt kriterierna för en
full panikattack.
– Andra ångeststörningar: Kom ihåg (!): Panikattacker är ett vanligt inslag vid andra
psykiatriska tillstånd: Då förekommer panikattacker vanligen som svar på
förutsägbara stimulus (t.ex. hundrädd får panikattack när träffar lös hund). Vid PS
har ≥ 2 panikattacker inträffat oväntat.