Farmakokinetik 1a ✓ Flashcards Preview

UPPSALA - NhOI (farmakologi) > Farmakokinetik 1a ✓ > Flashcards

Flashcards in Farmakokinetik 1a ✓ Deck (27)
Loading flashcards...
1
Q

alla går genom vilka steg i kroppen?

A
ADME
Absorption (undantag i.v injektion)
Distribution
Metabolism
Exkretion
2
Q

ADME

- vägen en tablett tar efter oral konsumtion

A

absorbtion och distributionsfaserna visas, sedan sker eleminetion

flödesschemat är det som händer. Följ oralt en vanlig tablett, den kommer in i magtarmkanalen, absorberas in i plasma, därifrån tar den sig till muskler, CNS, lunga (beroende på vart den ska ha sin verkan). Levern där den metaboliseras. Så småningom ut till njuren och lämna kroppen med urinen.

3
Q

Absorbtion

A

Beror på
Passage över biologiska membran
– passiv diffusion
– aktiv transport

• Administrationssätt
– födointag

  • Fysikalisk-kemiska egenskaper (detta kan påverka mest, särskillt viktigt för de som tillverkar läkemedlet)
  • vatten- och fettlöslighet
  • molekylvikt
  • pH
• Fysiologiska faktorer (vilka vägar vill man att tabletten ska resa) 
– Blodflöde
– magtarmakanalens rörelse
– storleken av vävnadens yta
– P-glykoprotein
4
Q

Absorption- Passage över biologiska membran

A

finns två sätt för läkemedel att röra sig i kroppen

  • cirkulerande i blodet (går snabbt)
  • diffusion, molekylen tar sig över ett membran (sker molekyl för molekyl, tar alltså betydligt längre tid)
5
Q

Det finns två sätt som läkemedel kan röra sig i kroppen, förklara mer utförligt hur det kan gå till via diffusion

A

Diffusion

– passiv diffusion via lipider (vanligast väg för läkemedel att ta sig in, därför är läkemedel ofta fettlösliga, har ett antal fett i sig)

– tillsammans med bärarproteiner (SLC, ABC), det är stora proteiner (transportörer) som för det mesta kräver en aktiv transport, energikrävande (ATP behövs)

– aquaporiner (ingen vanlig väg, bara små molekyler kan ta sig den vägen, typ narcos gas)

– endocytos (stora molekyler som ska över ett membran, peptidhormon som insulin, det bildas en vesikel)

6
Q

Absorption- Passage över biologiska membran

A

SLC- är inte energikrävande. Transporterar aminosyror i vanliga fall.

7
Q

Absorption- Fysikalisk-kemiska egenskaper

A

Egenskaper som avgör hur läkemedlet tas upp. Olika kompartments i kroppen. Fettlösliga läkemedel transporteras genom membran snabbare t.ex då fettlösliga ämnen gillar att ta sig genom membran och då gör de de mycket snabbare.

Tar längre tid för hydrofila läkemedel att ta sig genom tarmepitelet i vanliga fall.

Finns olika pH i olika delar av kroppen

8
Q

Absorption- Fysikalisk-kemiska egenskaper

A

absorbtion beroende av pH
- lägre än pKa (oladdade syror, laddade baser)

  • högre än pKa
    (laddade syror, oladdade baser)
9
Q

Egenskaper hos cellen för avgörande av absorbtion hos läkemedel

A

hur tjockt cellmembran?
hur stor yta?
hur permeabelt cellen är (lever cell o mjälte är t.ex mycket permeabla medan placenta barriär ej är det)

10
Q

vart skulle ett surt läkemedel absorberas lättast?

A

magen, men i praktiken absorberas de i tolvfingertarmen då det är mycket större yta och blodtillförseln är även bättre

11
Q

Dissociationkonstanten pKa:

A

(Henderson-Hasselbalch ekvation)
pH = pKa + log10(Bas/syra)

pKa = pH + log10 ([BH]+/[B])

12
Q

Konsekvenser av absorbtion vid sura och basiska läkemedel

A

laddade läkemedel (syror) kommer ansamlas i urin i basisk miljö, tvärtom för svaga baser de kommer ansamlas i surt pH

man kan använda sig av detta, höjer man t.ex pH i plasma så kan man lura ut syror ur CNS t.ex. Höjer man utsöndringen urin så höjer man även utsöndring av bas.

13
Q

biotillgänglighet

A

förhållandet mellan halten i blodet vid icke-i.v dos jämfört med i.v dos.

Procent av given dos som finns att hitta i systemet.

14
Q

Systemisk elemination, vad innebär det?

hur kan detta delvis förhindras?

A

om läkemedel förändras innan det har kommit fram till tarmen.. Därför kapslas många läkemedel in för att skydda substansen så läkemedelet ej ändras på vägen.

15
Q

Första passage effekten/metabolismen, vart sker den? .

A

sker i njure, här ska läkemedel som är toxiska till ex. elimineras.

16
Q

Beredningsform, vilka olika finns det?

A
• tabletter
• depottabletter
• kapslar (skyddar mot pH i magen)
• Injektionslösningar
– subkutan,
– Intramuskulär
– Intravenös
– Intratektal
– intravitreal

• Salvor
– hud, hornhinna, vagina och
nässlemhinnan
• ”plåster” (nikotin, östorgen)
• suppositorier (när småbarn ska få läkemedel, tas i ändtarm)
• inhalation: (brykanyl, ger lokal behandling)
– sprayer
– pulver
• prodrug
– bundet till inert substans (skyddar substansen så att den bryts ner först när den kommer till levern, inaktiv på sin väg och blir först aktiv i levern. som kodadine, bryts ner i kroppen och blir morfin)
eller l-dopa, omvandlastill dopamin först när den kommit över CNS, för att undvika effekter av dopamin i andra delar av kroppen.

17
Q

Fysiologiska effekter spelar också roll, varför, vilka finns?

A
  • blodflöde
  • mag-tarmkanalens rörelse (kommer röa sig olika fort vid förstoppning, eller om man har ätit eller ej)
  • storkel på vävnadens yta (mag/tarmkanalen är stor)
  • P-glykoprotein (finns där vi har barriärer ffa. i tarmkanalen och celler, gallgångar, astrocyter, njuren, blodhjärnbarriär, den hindrar substanser att passera ett membran)
18
Q

vad gör p-glykoprotein

A

P-glykoprotein (finns där vi har barriärer ffa. i tarmkanalen och celler, gallgångar, astrocyter, njuren, blodhjärnbarriär, den hindrar substanser att passera ett membran)

kan ta tid att reagera, t.ex hjälper ett läkemedlet först men sen inser p-glycoprpoteinet det främmande ämnet och medicinen slutar att fungera.
Sedan finns det hämmare för p-glycoprotein som kan påverka dess aktivitet och tas i kobination med andra läkemedel

19
Q

Distribution av läkemedel

A

en del går över till vävnad och andra fortsätter att cirkulera i kroppen. Beror mycket på albumin.

Läkemedel som är bundet till protein och den fria andelen läkemedlet som kan påverka cellen. Hög protein binding = kommer påverka
men finns alltid en jämnvikt här

20
Q

tar vi ett läkemedel som har 99% proteinbindning, förändras det med bara 0,5% vad sker då?

A

Är det 99,5% så kommer det bli en stor skillnad

blir läkemdlet mättad får det en förändrad koncentration av fria läkemedel i blodet.

21
Q

vad beror distribution av ett läkemdel på?

A

– Proteinbindning
• Koncentration fri substans
• Affinitet till bindningssitet på proteinet
• läkemedelsinteraktion

– pKa och pH i omgivningen

– Molekylstorlek

– Fettlöslighet

– Blodflöde (genomblödning)

22
Q

vattenlösliga molekyler

A

tar sig inte över cellmebranet, den andra gubben.

23
Q

fettlösliga läkemedel

A

lagras och ansamlas i cellen, är det mycket fettlösligt lagras det i fettceller. Så här kan det ha en stor betydelse hur pass mycket fettvävnad individen har.

24
Q

man brukar säga att 42l är hur läkemedlet ska ta sig, 4 l av detta är blodet.

A

25
Q

Modell för läkemedels distribution

A

man har gett en intravenös injektion, då kmr 100% in i blodet först och sen fördels det med tiden till de olika delar av kroppen. Organ som har hög blodgenomströmning.

Tar längre tid innan läkemedlet hittar till fettvävnad och kan hitta de membranen.
Tar också längre tid för läkemedlet att ta sig ur kroppen.

26
Q

Vd är

A

Upfunnen enhet för att hjälpa mäta läkemdelets effekt i kroppen

mått på vävnadsbindning, hur mycket tar sig ut i blodet och in i vävnaden
sambandet mellan den totala mängden av läkemedlet i kroppen jämfört med den i plasma.

Man ger läkemedlet och sen så mäter man plsmakoncentrationen av läkemedlet.
Räknas om till en volym som skulle behövas …

Räkneexempel:
1000mg (1g) (läkemedel) –> 25mg/l (plasmakoncentration)
1000/25 = 40l Vd (blodvolym, hypotetisk volym typ)

annat räkneexempel:
1000mg medicin
250mg/l plasmakoncentration
vad blir Vd?

1000/250 = 4l Vd

27
Q

1000mg medicin
250mg/l plasmakoncentration
vad blir Vd?

A

1000/250 = 4l Vd