Flashcards för tentan
(32 cards)
Produktionsfaktorer
De grundläggande resurser som används för att producera varor och tjänster
Arbete
Människor som utför det fysiska eller intellektuella arbetet som krävs för produktionen. Arbetskraftens kvalitet och kvantitet påverkar hur mycket och hur effektivt en ekonomi kan producera
Jord
Naturresurser som mark, vatten och mineraler som är nödvändiga för produktionen. Jord används för jordbruk, gruvdrift och annan naturresurs baserad produktion.
Kapital
Fysiska och finansiella resurser som används för att producera varor och tjänster, inklusive maskiner, byggnader, infrastruktur och investeringar.
Institutioner
De regler, normer och strukturer som styr människors beteenden inom samhället, och som skapar förutsättningar för ekonomisk aktivitet. De kan vara både formella (t.ex. lagar och politik) och informella (t.ex. kulturella normer och traditioner).
Marknad
Ekonomin organiseras kring fria marknader där varor och tjänster byts baserat på utbud och efterfrågan. Här är priserna det centrala verktyget.
Ömsesidighet
Ekonomiska transaktioner baseras på ömsesidiga förpliktelser, där varor eller tjänster ges bort med förväntan om att de kommer att återgäldas i framtiden.
Omfördelning
Resurser samlas in och omfördelas genom en central myndighet, vanligtvis staten, som använder skatter eller andra former av samling för att fördela rikedom och resurser.
Arbetsdelning och specialisering (Adam Smith)
Begrepp som härstammar från Adam Smiths tankar i Wealth of Nations (1776). Smith argumenterade för att genom att dela upp produktionen i specifika, specialiserade uppgifter, kan individer och samhällen öka sin produktivitet och effektivitet. Genom att specialisera sig på en viss uppgift kan arbetarna bli mer skickliga och snabba, vilket ökar den totala produktionen.
“Den malthusianska modellen” (Thomas Malthus)
Förklarar hur befolkningstillväxt och resurstillgång påverkar varandra. Malthus hävdade att befolkningen tenderar att växa exponentiellt, medan resurser (särskilt livsmedel) växer i en långsammare takt. När befolkningen växer snabbare än vad resurserna kan hålla jämna steg med, leder detta till att levnadsstandarden sjunker vilket i sin tur leder till svält, sjukdomar och död som bromsar befolkningsökningen och återställer balansen till sist.
BNP (Bruttonationalprodukt)
Totala produktionen av varor och tjänster
BNP per capita
Totala produktionen av varor och tjänster dividerat med folkmängd
Ekonomisk tillväxt
Ökning av produktion av varor och tjänster i ett samhälle
Investering
Överskott i ekonomin används till uppbyggnad av materiella och immateriella resurser
Innovation
Produktionsfaktorer kombineras på ett nytt eller att en enskild produktionsfaktor används bättre än annan
Feodalism
Ett ekonomiskt och socialt system där jordbruket dominerar och där makten är decentraliserad till feodala herrar.
Tidsperiod: 500-1500-talet.
Exempel: Livegna bönder som arbetar på herrens mark i utbyte mot skydd.
Merkantilism
Ekonomisk teori där staten aktivt styr ekonomin för att öka export och begränsa import.
Tidsperiod: 1500-1700-talet
Kapitalismens framväxt
Ett ekonomiskt system baserat på privat ägande, marknadsekonomi och vinstmaximering.
Tidsperiod: från 1500-talet & framåt
Exempel: Handelskapitalism under 1600-talet
Den agrara revolutionen
Övergången från traditionellt jordbruk till mer produktiva metoder, t.ex. skiften och mekanisering.
Tidsperiod: 1700-talet
Exempel: Storskiftet i Sverige
Triangelhandeln
Handelsmönster mellan Europa, Afrika och Amerika under kolonialtiden.
Tidsperiod: 1600-1800-talet
Exempel: Slavhandel från Afrika → råvaror från Amerika → industriprodukter från Europa.
Silkesvägen
Ett nätverk av handelsvägar som förband Asien, Mellanöstern och Europa.
Tidsperiod: Från Antiken till 1400-tal
Exempel: Kinesiskt siden och kryddor till Europa, påverkan på stadsutveckling
Agrarkris
Syftar på en period av nedgång i jordbruksproduktionen, vilket leder till minskad befolkning, lägre priser och allmän ekonomisk svårighet.
Exempel: Den agrarkris som drabbade Europa under 1300-talet, vilken förvärrades av digerdöden
Den agrara cykeln
Ett återkommande mönster av uppgång och nedgång i jordbruksproduktionen och befolkningen. En uppgångsfas kännetecknas av ökad produktion, befolkningstillväxt och nyodling, medan en nedgångsfas kännetecknas av minskad produktion, befolkningsminskning och övergiven odlingsmark.
Godsavsöndring
innebar att kronans (statens) räntor från skatte- och kronobönder överfördes som inkomstkälla till adeln. En process där skatteintäkter från bönder donerades bort till adeln. Kronobönder blir frälsebönder
