Flashcards till prov v.40 del 1
(11 cards)
Genetik
Genetik betyder ärftlighetslära och handlar om hur arvsanlagen, generna, för det biologiska arvet vidare.
Arvsmassa
Arvsmassa är detsamma som DNA, dvs. det genetiska materialet. Även det genetiska material dom finns mellan generna, överskotts-DNA eller “skräp-DNA” ingår.
DNA
DNA är jättemolekyler som innehåller hela vår arvsmassa. DNA har formen av en dubbelsträngad spiral.
Kvävebas
I DNA finns fyra olika kvävebaser: A, adenin. C, cytosin. G, guanin. T, tymin. Som kan liknas vid bokstäver som bildar det genetiska alfabetet.
Baspar
Ett baspar består av två genetiska bokstäver som sitter ihop i DNA-molekylen. A med T, och C med G. Arvsmassan i varje mänsklig cellkärna består av cirka tre miljarder sådana baspar. Eftersom basparen kommer i olika ordning längs DNA-molekylen är variationsmöjligheterna enorma.
Gen
En gen är ett bestämt avsnitt av DNA som innehåller information om hur cellen ska bilda ett visst protein. Vissa gener är korta och består bara av några hundra baspar, andra är långa och kan innehålla hundratusentals baspar. Vi människor har cirka 22 000 olika gener.
Protein
Varje gen kan ge upphov till ett eller flera proteiner. Proteiner bygger upp din kropp. I varje cell finns cirka en miljard proteiner, och det finns tiotusentals olika sorters proteiner i din kropp.
Överskotts-DNA
Överskotts-DNA eller skräp-DNA är de delar av arvsmassan som inte är gener och alltså inte ger upphov till några proteiner. Men på senare år har forskarna upptäckt att skräp-DNA ändå kan vara viktigt och bland annat påverka aktiviteten hos de gener som bildar proteiner.
Ribosom
Ribosomerna är cellernas proteinfabriker. Här kopplas aminosyror ihop så att olika proteiner bildas.
Triplett
En triplett är tre genetiska bokstäver i följd i en genkopia. Varje triplett kodar för en bestämd aminosyra. I ribosomerna kopplas dessa tripletter och aminosyror ihop i olika ordning och bildar på så sätt olika proteiner.
Genreglering
Genreglering innebär bland annat att gener slås av och på vid olika tidpunkter. Det är grunder till att alla celler i kroppen inte blir likadana utan kan specialisera sig , trots att alla celler innehåller samma gener. I celler som exempelvis ska bli nervceller aktiveras vissa gener och andra slås av.
