Folkhälsa Flashcards

(31 cards)

1
Q

Mått som ofta används för att beskriva hälsan i befolkningen och dess utveckling:

A

Medellivslängd

Självskattat allmänt tillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Folksjukdom

A

Minst 1% av befolkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Disease

A

Biolgoisk avvikelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Illnes

A

Patientens upplevelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Epidemiologi

A

Läran om vad som finns hos folk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Epidemiologiska studier

A

Despriktiva
- Beskriver förekomsten av utfall/sjukdom

Analytiska studier
- Beskriver sambandet mellan exponering och utfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Mått på hur sjukdomar uppstår i en population

A

Prevalens

Incidens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv prevalens

A
  • Mått på förekomst av en sjukdom eller riskfaktor i befolkningen, vid en viss tidpunkt
  • Beräknas som antal fall dividerat med antal personer i befolkningen (ofta %)
  • Prevalensen ökar om sjukdomen är långvarig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv incidens

A
  • Mått på nya sjukdomsfall under given tidsperiod i förhållande till befolkning
  • Kan ses som flödet från friska till sjuka
  • Beräknas som antalet nya fall i befolkningen under en viss tid dividerat med den tid som individer tillsammans riskerar att insjukna
  • I nämnaren används oftast medelfolksmängden x observationstiden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Riskbregrepp

A
  • Risk = sannolikheten att en händelse ska inträffa
  • Relativ risk (risk ratio, RR)
  • Förhållandet mellan risken att få sjukdomen hos exponerad jämfört med oexponerade (Odds ratio)

-Om hänsyn tagen till ev. skillnader mellan åldersgrupper:
Åldersstandariserad RR
Standardized morbidity/Mortality Ratio (SMR)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Registerdata

A
  • Finns tillgänglig för forskning i ett flertal länder, särskilt goda möjligheter i Sverige
  • Data finns tillgänglig för hela landet vilket möjliggör studiet av ovanliga sjukdomar
  • Det finns data tillgänglighet inom många olika områden, t.ex. hälsa, utbildning, arbetsmarknad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Registerhållare i Sverige

A

Socialstyrelse

SCB

Försäkringskassan m.m.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hälsans bestämningsfaktorer

A
  • Ålder, kön och arv kan vi ej påverka men som kommer att påverka senare i livet t.ex. hälsa
  • Individuella levnadsfaktorer
  • Levnads och arbetsförhållande
  • Samspel mellan faktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hälsoekenomi

A
  • Disiplin som kommer från nationalekonomin som används för att analysera och bedöma kostnader och effekter av insatser inom hälso- och sjukvården
  • Ekonomiska utvärderingar av folkhälsoinsatser
  • Samhällsekonomiska konstadsberökningar av ohälsa
  • Mätning av folkhälsan med hälsoindex som QALY och DALY
  • Konsekvensanalyser baserat på utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer
  • Studier av växelvisa samband mellan folkhälsa och samhällsekonomi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

DALY

A

beräknar summan av förlorade år, anger förlust av hälsa.

Summan av förlorade år pga. för tidig död och förlust pga funktionsnedsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

QALY

A

ett år i full hälsa.

Varje levnadsår ska justeras med en ”livskvalitetsvikt”, där 1 = full hälsa och 0 = död

17
Q

Socioekonomiska gradienter

A

Ojämnlikheter i hälsa följer ofta en social gradient, linjär minskning av hälsa som kommer vid en mer ogynnsam social position

Detta mönster finns i alla länder, när man tittar på faktorer som: inkomst, utbildning, kön, etnicitet m.m.

Ju mer gynsamma förhållande, desto bättre chanser att njuta av god hälsa och långt liv

18
Q

Etik

A

Lika villkor för hela befolkningen

Människoprincipen: alla har samma vörde oberende av individen

19
Q

Behovs och solidaritetsprincipen

A

Resurser ska i första hand allokeras till dem med störst behov

20
Q

Kostandseffektivitetsprincipen

A

Rimlig relation mellan kostnad och effekt

21
Q

Allmän etiska principer

A

Autonomiprincipen,

omsorgsprincipen,

rättviseprincipen

22
Q

Forskningsgetik

A

-Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet

23
Q

Folkhäls (skriv till här)

A
  • Insatser i tidigare livet
  • Kunskaper, utbildning
  • Arbete, arbetsmiljö
  • Inkomst, försörjningsmöjligheter
  • Boende, livsmiljö
  • Levnadsvanor
  • Kontroll, inflytande, delaktighet
  • Tillgång till hälso-sjukvård
24
Q

Vanligaste dödsorsaker (höginkomstländer)

A
  1. Ishemiska hjärtsjukdomar
  2. Alzheimers
  3. Stroke
  4. Trachea, bronchus, lungcancer
  5. Kronisk, obstruktiv lungsjukdom
25
Vanligaste orsakerna (låg inkomstländer)
1. Spädbarnsdöd 2. Nedre luftvägsinfektioner 3. Ischemisk hjärtsjukdom 4. Stroke 5. Diarre
26
Hälsorelaterade levnadsvanor
-Tobak, alkohol, droger, doping, läkemedel, matvanor, fysisk aktivitet
27
Ojämnlikhet i hälsa
- Sociala position (yrke, utbildning, inkomst) - Kön - Geografisk hemvist - Etnicitet - Ålder - Social kapital (t.ex. förtroende för myndigheter)
28
Coping och KASAM
Stressrelaterade känslor och reaktioner har ett tydligt samband med utveckling av olika sjukdomar
29
Coping:
individens stratigier att hantera inre och yttre krav Problemlösande Emotionellt
30
KASAM
känsla av sammanhang Aaron Antonovsky – hälsans mysterium Begriplighet (varför det är som det är) Hanterbarhet (vilka resurser man upplever finns till förfogande) Meningsfullhet (svar på frågan varför) - Vikten av socialt nätverk – BE OM HJÄLP!
31
Studera folkhälsan i siffror
-Folkhälsomyndigheten ”folkhälsans utveckling årsrapport 2021” - Socialstyrelsen - SBC - WHO - Läkemedelsverket - Agenda 2030