Föreläsning 1 Flashcards

1
Q

Vad är statistik?

A

Statistik är ett sätt att bearbeta och analysera numerisk data.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad finns det för olika typer av statistik?

A

Beskrivande statistik (deskriptiv), där vi använder statistiska mått som medelvärde, frekvenser etc för att beskriva en grupps egenskaper

Inferentiell statistik = statistiska jämförelser där vi drar slutsatser om en populations egenskaper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är en variabel?

A

En egenskap, beteende, känsla m.m eller saker som kan variera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara hur man delar upp variabler

A

Man delar upp variabler på olika sätt beroende på dess funktion.

Oberoende variabel = tror orsakar förändringen hos den andra variablen
Beroende variabel = den variabel som påverkas

Ex. “hur stress påverkar ohälsa”
Oberoende variabeln = stress
Beroende variabeln = ohälsa
= ohälsa beror på stress

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en kvantitativ variabel?

A

Kvantitativ variabel förklaras med siffror/numeriskt.

Ex. ålder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en kvalitativ variabel?

A

Kvalitativ variabel kan ej uttryckas med siffror.

Ex. kön.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka skalnivåer finns det och förklara dom?

A

Det finns 4 skalnivåer.

  • Nominalskala = klassifieras händelser utifrån kategorisering eller namn.
    Ex. kön, civiltillstånd.
  • Ordinalskala = möjlighet att rangordna.
    Ex. betyg G/VG/MVG, melodifestivalplacering.
  • Intervallskala = numerisk skala där skillnaden mellan två enheter alltid är lika stora. Går att rangordna med förutsättning att intervallerna är lika stora.
    Ex. skillnaden mellan 1-2 grader är lika stor som 10-11 grader.
  • Kvotskala = Kan bilda kvot av två mätvärden (motsats till ex. kön som ej går att dela). Har en absolut nollpunkt, ex tid och längd.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är centralmått?

A

Centralmått är att få en indikation om det genomsnittliga värdet i ex. en grupp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka typer av centralmått finns det?

A

3st.

Typvärde = normalskalenivå
Median = ordinalskala 
Medelvärde = intervaller eller kvotskalenivå 

Vilket centralmått vi använder beror på hur vi har mätt fenomenet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är ett typvärde?

A
  1. Typvärde kan användas på alla skalnivåer.
  2. Typvärde är det mätvärde som har högst frekvens dvs. förekommer flest gånger i en serie av mätningar.
  3. Typvärdet ger en överskådlig bild av hur mätvärden fördelar sig över en variabel.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad finns det för fallgropar med typvärde?

A

Ett typvärde är vanligt med kan också vara väldigt ovanligt men bara något vanligare än ett helt annat värde. Ex. pappaledigheten 2 vs 10 dagar.

Känsligt för slumpen - kan variera stort på stickprov. Skälet är delvis för att typvärdet är oberoende av de övriga värdena.

Typvärdet är inte stabilt över grupper när man tar stickprov.

En mätning kan resultera i två typvärden = biomodal fördelning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är median?

A
  1. Det mittersta värdet i en uppställning siffror.
  2. Beräknas olika beroende på om mätvärdet är udda eller jämt antal.
  3. Kan användas på alla skalar utom nominalskala.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur beräknar man median?

A

Vid udda antal värden är medianen det mittersta värdet. Ex.
1 2 3 4 5 = medianen är 3.

Vid jämt antal värden adderas (+) de två mittersta värden och divideras (x/x) med två.
Ex. 1 2 3 4 5 6 = 3+4=6, 7/2=3,5 = medianen är 3,5.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka fallgropar finns det med medianen?

A
  1. Känslig för slumpen
  2. Kan ej “bara” lägga ihop två olika medianer från ex. 2 olika grupper. Ska vi få ut 2gruppers median måste vi gå tillbaka och lägga ihop rå-datan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är medelvärde?

A

Ett centralmått som påverkas av VARJE observation.

Beräknas som summan av alla observation delat på antalet observationer.
Ex. 1+2+3+4+5+6+7+8 = 36
36/8 = 4,5 = medelvärdet är 4,5.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka fallgropar finns det med medelvärdet?

A

Om det ex. finns ett stort avvikande i observationen kan den få orimligt stor påverkan/effekt på medelvärdet, vilket inte gör det representativt för gruppen som helhet.
Ex. majoriteten observationer har 20.000 i lön och en observation har 60.000 i lön så kommer det höja upp medelvärdet vilket inte ger en representativ bild av gruppens inkomst.

Dvs. om gruppen tycker ungefär lika dant = bra, annars en fallgrop.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är bra med medelvärdet?

A
  1. Medelvärdet generaliserar resultat = gruppvärdet ger ett uttal i populationsmedelvärde.
  2. Felaktigheter kan ta ut sig. Ex. en är väldigt smart och en är väldigt osmart.
18
Q

Vad är spridningsmått?

A

Ett mått på hur de enskilda individernas testresultat sprider sig kring centralmåttet.

Spridningsmått beskriver hur säkert ett centralmått är.

19
Q

Varför kan det vara svårt att avgöra om hur ett centralmått är representativt för varje enskild observation?

A

Centralmått säger ingenting om hur stor spridningen i en grupp är.

Centralmått måste kompletteras med ett spridningsmått för att ge oss en uppfattning om hur säkert centralmåttet är.

20
Q

Beskriv de olika typerna av spridningsmått.

A

Spridningen kring ett typvärde kallas variationsbredd/(range).

Spridning kring en median kallas för kvartilavstånd eller kvartilavvikelse.

Spridning kring medelvärde är varians eller standardavvikelse.

21
Q

Hur räknas variansen ut?

A

Summera samtliga avvikelser mellan mätvärde och medelvärde.

Ex.
Först adderar vi mätvärdena och dividerar sedan med antal observationer för att få fram medelvärdet.

1+1+4+3+5+4+1+3+5 = 27.
27/9 = 3.
Medelvärdet är 3.

Sedan beräknar vi hur mycket varje mätvärde avviker från medelvärdet. 
1-3 = -2
1-3 = -2
4-3 = 1
3-3 = 0
5-3 = 2
4-3 = 1
1-3 = -2
3-3 = 0
5-3 = 2

(-2) + (-2) + 1 + 0 + 2 + 1 + (-2) + 0 + 2 = / 9 = 0
De sammanlagda avvikelserna från medelvärdet är ALLTID noll. Vad vi behöver göra för att få ut variansen av medelvärdet är att varje observation måste kvadreras (multiplicera med sig själv).

Då får vi följande resultat
4+4+1+0+4+1+4+0+4 / 9 = 2.44

22
Q

Vad säger en varians/standardavvikelse?

A

De säger, liksom övriga spridningsmått, något om hur mycket varje mätvärde avviker från centralmåttet.’

Medelvärdets avvikelser från medelvärdet.

Varians och standardavvikelse är närbesläktade.

23
Q

Hur ska vi räkna om vi vill räkna på populationsnivå?

A

För att dra slutsatser på populationsnivå drar vi bort 1 (n-1) i nämnaren i formeln.

24
Q

Hur räknar vi ut standardavvikelsen?

A

För att räkna ut standardavvikelsen tar vi roten ur det värde vi fått från stickprovsvariansen.

Enligt förra exemplet om variansen. 
Då får vi följande resultat
4+4+1+0+4+1+4+0+4 / 9 = 2.44
Här tar vi bort 1 från 9 = 8
Då får vi ett värde på 2.75 istället. 

För att räkna ut standardavvikelsen tar vi roten ur det värde vi fått från stickprovsvariansen och får då 1.66.

25
Q

Hur gör man för att ta reda på hur eniga svarspersoner är kring en fråga?

A

Räknar ut varians och standardavvikelse på svaren.

26
Q

Vad är skillnaden på stickprovets estimat och populationens parameter?

A

Ett estimat beskriver bara fördelningen i ett stickprov.

Populationens parametrar gäller för hela populationen.

Stickprovets estimat kan användas för att skatta populationens parametrar

27
Q

Är stickprovets medelvärde en bra skattning för populationens medelvärde?

A

Ja, stickprovets medelvärde är en bra skattning för populationens medelvärde.

28
Q

Är samplets medelvärde en bra skattning för populationens standardavvikelse?

A

Nej därför att spridningen är känslig för hur stort stickprovet är (storleken på n).
Därför görs korrigering n -1.

29
Q

Vad är z-fördelning?

A

Z- fördelning översätter språket till ett språk. Ex. kan vi jämföra olika skalor av olika natur, ex. en persons längd med en annan persons vikt.

30
Q

Vad är en fördelning av mätvärden?

A

En fördelning av mätvärden visar hur människors mätvärden frekvensmässigt faller ut längst en skala

31
Q

Vad är en normalfördelning?

A

En normalfördelning har samtliga centralmått i mitten av fördelningen.

Är klockformad (kyrkklocka) och är symmetrisk dvs ser likadan ut på båda sidor om fördelningen.
Med hjälp av detta kan vi alltid hitta samma proportioner av observationer mellan två punkter på x-axeln.

Normalfördelningen är en frekvensfördelning så y-axeln bestämmer alltid antal.

32
Q

Vad finns det för fördelningsformer?

A

Positiv snedfördelning = har majoriteten mot vänster och svansen mot höger.

Negativ snedfördelning = majoriteten mot höger och svansen mot vänster.

Bimodal fördelning = har två typvärden medan median och medelvärde är detsamma. Två toppar och djup dal.

33
Q

Vad innebär det att z-transformera?

A

Att vi kan få möjlighet att jämföra värden på en variabel med en annan variabel.

Att z-transformera kan hjälpa oss att kunna jämföra olika variabler med olika natur/skalor, alltså att kunna mäta olika typer av saker men ändå kunna jämföra dom. Ex. en persons läng och en annan persons vikt.

34
Q

Hur z-transformerar vi?

A

Vi gör om våra testpoäng till z-poäng = vi byter skala från antal poäng till antal standardavvikelser från medelvärdet.
En z-tranformerad variabel får medelvärdet 0 och standardavvikelsen 1.

35
Q

Vad är medelvärdet för en z-tranformerad variabel?

A

Medelvärdet är 0

36
Q

Vad är standardavvikelsen för en z-tranformerad variabel?

A

Standardavvikelsen är 1

37
Q

Vad innebär ett z-värde mellan -1 och 1?

A

Om z-värdet pendlar mellan -1 och 1 så innebär det att 68,26 % av fördelningen har detta värdet.

38
Q

Vad är ett extremt z-värde?

A

Om z-värdet är mindre än -2 eller större än 2 så räknas det som ett extrem-värde då det endast förekommer i 5% av fördelningen.

95,24% har denna fördelningen.

39
Q

Hur räknar vi fram z-poäng?

A

Individens poäng minus medelvärdet

40
Q

Hur räknar man ut z-värdet?

A

z = x - x-tak dividerat med standardavvikelsen (s).

x = testpoäng
x-tak = medelvärdet i gruppen
s = standardavvikelsen i gruppen
z = resultat av z-värdet

x minus x.tak / standardavvikelsen = z-värde

41
Q

Vad beskriver egentligen z-värdet?

A

Z-värdet beskriver hur långt ifrån medelvärdet testpoäng finner sig uttryckt i standardavvikelser.