fråga Flashcards

(71 cards)

1
Q

Beskriv först vad socialpolitik är. Ge därefter två exempel på system dvs.
socialförsäkringar och hur de bidrar till välfärd för medborgare i Sverige
(Swärd, Edebalk och Wadensjö, 2013). (3p)

A

SVAR
• Statliga åtgärder som ska förbättra invånares levnadsvillkor i ett land
• Exempel socialförsäkringar: barnbidrag, socialbidrag, pensionsförsäkring
• Varför bra?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

För att förstå transnationella familjer menar Johansson (2009) att dess
familjenätverk måste beaktas. Beskriv varför och förklara begreppen
diaspora och hybriditet i relation till detta. (3p)

A

Varför: För att många familjer ofta har ett transnationellt familjenätverk som är
förknippat med förpliktelser eller åtaganden.
Diaspora: hur en någorlunda etnisk och socialt sammanbunden folkgrupp sprids på
en global yta, och hur det sedan uppstår förbindelser mellan personer bosatta i
olika delar av världen.
Hybriditet: kulturer smälter samman, en hybriditet bildas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
Jämför den skandinaviskamed
den liberala
välfärdsregimen genom att
diskutera familjens roll,
individualisering och
könsneutralitet. (Johansson,
2009; Swärd, Edebalk och
Wadensjö, 2013). (3p)
A
Skandinavisk
Liten
 Både män och kvinnor
ute i arbete
 Väl utbyggd
familjepolitik:
barnomsorgsstruktur,
föräldrapenning,
barnbidrag osv
Prioriterar frågan om att
leva jämställt vilket
syns i familjepolitiken,
arbetspolitiken 
Könsroller suddas ut
 Mannen tar över mer
sysslor i familjen
Liberal
Stor
 Mest män som arbetar,
ideologiskt stöd att det
ska fortsätta vara så
 Avsaknad av
familjepolitik 
 Prioriterat inte frågan
om hur man bäst
skall stödja
barnfamiljer och
underlätta valet att
leva jämställt som
t.ex. kvinnors
ställning på
arbetsmarknaden. 
Könsrollerna mer fasta
Individualisering
Urbäddandet av
industrisamhällets livsstilar
Återinbäddandet av nya
livsstilar: producera, iscensätta
och mixa ihop sina egna
biografier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Segregation uppkommer på samhällsnivå. Vad syftar begreppet på och vilka
termer används när man pratar om segregation på grupp och individnivå
(Social rapport, 2010)?

A

Begreppet syftar på: förhållanden på makronivå och som inte kan påverkas
av enskild individ. (statsbudgeten, arbetslösheten, konjunkturen (rådande
ekonomiskt tillstånd)).
Gruppnivå: spridning och koncentration: flyttningsrörelser
Individnivå: social inkludering och social exkludering: beskriver människors
situation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Andersson (2010) beskriver i sin studie tre olika mått att mäta fattigdom. Vad
heter måtten och förklara innebörden av dem. (3p)

A

Försörjningsstöd/Ekonomiskt bistånd/Socialbidrag: Behovsprövat och betalas ut av
kommunerna till ex. livsmedel, kläder, telefon, Tv-avgift, boende, el, fritid,
hemförsäkring, fackavgifter etc.
• ”Låg inkomstnivå”: Enligt FN understiger det en inkomst på 1 – 2 dollar per dag. Dvs.
hushållens inkomster understiger normen för utgifter. Om en familj eller person inte
klarar av sin ekonomi, sina utgifter med den lön som kommer in varje månad får
personen söka försörjningsstöd. I Sverige finns en riksnorm som bestämmer nivån på
försörjningsstödet och som tar hänsyn till hushållens storlek och sammansättning.
• Relativ fattigdom/Risk för fattigdom: används av EU om en familj har en inkomst
under 50 eller 60 % av medianinkomsten (mellanvärde) för befolkningen i hela
landet. Inkomsten ställs mot t.ex. hela landet, en grupp eller individ och visar på
skillnader mellan individer och grupper i ett samhälle.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad utmärker en vetenskaplig text? Nämn tre av fem kriterier som
föreläsningen redogjorde för. (3p)

A

Förhåller sig till tidigare texter, andras forskning
• Förmedlar vetenskapliga resultat (som bygger på andras forskning)
• Formalia och gott språk
• Inre konsistens
• Granskat och godkänt av andra i fältet (dvs ett specifikt
forskningsfält/område/ämne)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

T.H. Marshalls historiska analys av hur medborgarskapet växte fram över olika sekel är välkänd. Men
kanske är det hans resonemang om det sociala medborgarskapet som gjort honom mest citerad av
andra forskare. Marshall ansåg att välfärdsstatens framväxt var en förutsättning för utvecklandet av
det sociala medborgarskapet. Men samtidigt såg han också en risk med fortsatt välfärdsstatlig
expansion, dvs. att människor påverkas negativt.
a) Redogör, kortfattat, för vad T.H. Marshall avsåg med begreppet socialt medborgarskap.
b) Vad var det för risk T.H. Marshall såg i relation till en fortsatt välfärdsstatlig expansion? 3p

A

Marshall var inte helt tydlig med vad han avsåg med socialt medborgarskap. Men han menade
att människor ska ha en viss social status som en del av sitt medborgarskap. Detta inkluderade
sociala rättigheter i form av stöd och service, samt ekonomiskt stöd. Socialt medborgarskap
inkluderar alltså viss ekonomisk välfärd och trygghet till rätten att till fullo ta del av samhällets
arvegods.
b) Den risk Marshall såg var att människor förlorar känslan av ansvar för samhället i stort och att
relationen till samhället och medmänniskorna kan komma att kännas alltmer avlägsen och
främmande. Med andra ord: om medborgarna får omfattande sociala rättigheter tillgodosedda
av staten finns det en risk att lojaliteten till samhället och medmänniskor minskar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

I artikeln From obligations to negotiations; reciprocity and reflexivity in
informal financial support (Espvall, 2008), förekommer begreppet
reciprocitet. Vad betyder begreppet reciprocitet? Redogör för principen om
reciprocitet och varför denna är viktig i olika former av stödutbyte. 3p

A

Reciprocitet betyder ömsesidighet
• Principen om ömsesidighet innebär ett stödutbyte i balans, dvs. att
parterna ger och tar i ungefär lika omfattning
• Principen om reciprocitet är viktig för tilliten i relationen och för att kunna
upprätthålla en långsiktigt stödutbyte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Begreppet sociala problem

A

Enligt
Nationalencyklopedins nätversion är sociala problem
”brister i en befolknings levnadsförhållanden
som gäller så många människor att staten
eller enskilda organisationer anses bör ingripa.
Det kan gälla minimikrav på hälsa, föda, bostad
och arbetsförhållanden men också en rimlig grad
av rekreation, säkerhet till liv och egendom samt
mänskliga friheter.” [1]
Begreppet används emellertid i många olika
sammanhang och har kommit att beteckna ett brett
spektrum av samhälleliga företeelser, bland annat
alkohol- och narkotikamissbruk, prostitution, kriminalitet,
hemlöshet, fattigdom, arbetslöshet, utsatthet
för våld, våld inom familjen eller rasism.
Det har även förekommit att man identifierar olika
befolkningsgrupper som ett socialt problem, exempelvis
ensamstående mödrar eller invandrarbarn
som inte kan svenska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Begreppet välfärd

A

Begreppet välfärd kan ses som en samlande
benämning på människors levnadsförhållanden,
och då inte enbart på de ekonomiska förhållandena
och endast på de områden som kan påverkas
genom politiska beslut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ett begrepp som har använts speciellt inom EU är

social utestängning (social exclusion)

A

Social utestängning
innebär utstötning av människor eller
grupper från samhällets olika delar. Detta sker ofta
genom en process där människor gradvis utesluts
genom att ett socialt problem leder till flera på varandra
efterföljande problem. Social utestängning
kan alltså ses som en konsekvens av en ansamling
av sociala problem inom olika områden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

(social inclusion)

A

Under senare tid
Socialstyrelsen – Social rapport 2010 19
Inledning
har man också börjat använda termer som istället
uppmärksammar gynnsamma samhälleliga processer
som leder till social delaktighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

social utestängning.

A

Det finns till exempel en tydlig koppling mellan

bristande integration och utanförskap

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Transnationell migration

A

svensk och internationell migration ur ett demografiskt,

ekonomiskt samt transnationellt perspektiv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Multipla välfärdsproblem

A

flera samtidigt förekommande välfärdsproblem
i Sverige från 1990-talets början till 2006.
Speciellt fokus riktas mot grupper med förhöjd
risk för att få flera välfärdsproblem, det vill
säga långtidsarbetslösa, ensamstående föräldrar,
ungdomar och utlandsfödda. De problem som
beskrivs är ekonomiska problem, ohälsa, trångboddhet,
arbetslöshet, begränsade sociala relationer,
bristande medborgarresurser och otrygghet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Sociala konsekvenser av sjukdom

A

sociala konsekvenserna av några allvarliga
sjukdomar. De områden som studeras är sysselsättning,
inkomst och familjeförhållanden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Boendesegregation

A

ekonomisk och etnisk segregation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Skolbetyg, utbildning och risker

för ogynnsam utveckling hos barn

A

samband mellan skolprestationer
i grundskolan och framtida utbildning och psykosociala
problem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

nämn 6 olika former av vetenskaplig text

A
Artiklar (både och)
• Avhandlingar (alltid)
• Utvärderingar (både och)
• Rapporter (både och)
• Forskningsöversikter
(både och)
• Kurslitteratur – både och
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vetenskaplighet

A

Viljan att förmedla något av

”sant eller sannolikt värde”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Forskningsprocessen - kunskapsproduktionen

A

problem fakta analys resultat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

VAD UTMÄRKER EN VETENSKAPLIG TEXT?

A

Förhåller sig till tidigare texter, andras forskning
• Förmedlar vetenskapliga resultat (som bygger på andras forskning)
• Gott språk och formalia (vad är gott språk och formalia?)
• Inre konsistens
• Granskat och godkänt av andra i
fältet (ett specifikt forskningsfält/område/ämne)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER

A

Vänder sig till utbildade inom ämnesområdet
Sakkunniga och redaktör
Namngivna författare, oftast forskare knutna till ett
forskningsinstitut
Ges ut av universitet eller vetenskapliga förlag
Ofta illustrerade med tabeller och diagram, sällan
bilder
Ofta långa (20 sid), innehåller fotnoter och
referenslistor
Specialiserat språk
Få annonser, om ens några

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

YRKESTIDSKRIFTER

A

Vänder sig till yrkesverksamma
Redaktör
Författarna är utövande inom yrkesområdet
Utges ofta av professionella sammanslutningar
Kan var illustrerande
Källor är inte alltid angivna, ofta saknas fotnoter och
referenslistor
Vissa fackuttryck
Annonser vänder sig till verksamma inom området

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
POPULÄRVETENSKAPLGA | TIDSKRIFTER
Syftar till att informera och underhålla läsarna Artiklarna skrivs vanligen av tidskriftens egna journalister och frilansande skribenter Innehåller sällan fotnoter eller referenslistor
26
Vad menas med | – ett forskningsproblem?
Problem på ett kärnkraftverk – man tar del av den samlade kunskap som finns innan man gör/säger skriver något Ex: Sociala problem som ni vill belysa med en fråga ni tycker är intressant – ni tar reda på vad andra gjort och sagt innan ni formulerar er. Den insamlade kunskapen har två funktioner – dels kan sådan inhämtad kunskap visa att din fråga kanske inte är så intressant och dels får du veta all fakta/kunskap i saken som gör dig än säkrare på att din fråga är intressant och betydelsefull. Ex: Sociala problem – där man tycker att det inte finns någon tidigare kunskap/forskning får man gå till den kunskap som ligger så nära som möjligt.
27
Den vetenskapliga textens delar | - formalian
INLEDNING METOD OCH ANALYS RESULTAT DISKUSSION
28
Grundläggande paradox i den svenska | välfärdsmodellen:
Modellens ambitioner: att uppnå ökad levnadsstandard & jämlikhet Överskuggas av tydliga segregerings- och utestängningstendenser: • Social & ekonomisk differentiering (med etniska & könsmässiga förtecken • Förekomsten av institutionell rasism • Fattigdomens etnifiering = tydliga indikationer på välfärdens etniska gränser
29
Syftet med det generella | välfärdssystemet:
Att minska sociala & ekonomiska ojämlikheter Erbjuda likvärdiga möjligheter till alla I realiteten:  Selektiv  Villkorad  Bidrar tom att cementera strukturella ojämlikheter i samhället
30
Vetskap, men inte kunskap (forskning), som belyser de mekanismer som skapar denna situation Viktigt att belysa:
Processer inom och utom välfärdssystemet som genom • Kategorisering • Stigmatisering • Demonisering Skapar ett system där de sociala och ekonomiska rättigheterna blir förbehållet vissa och villkorade andra.
31
Välfärdsbokslut 2001 (SOU 2001:79) visar: Ökande skillnader i välfärdsnivåer mellan olika befolkningsgrupper: 3 drabbas särskilt hårt:
ensamstående mödrar; utlandsfödda; ungdomar
32
Rättigheter i välfärdsstaten utformas allt mer | utifrån individens...
prestationer på arbetsmarknaden och inte utifrån dennes behov (t.ex. sänkning av ersättningsnivåerna, fördjupning & permanentisering av sociala orättvisor)
33
Diskrimineringsgrunder (7) Diskrimineringsgrunderna är centrala i diskrimineringslagstiftningen då diskriminering eller trakasserier alltid måste kunna kopplas till dessa (gäller ej sexuella trakasserier
Etnicitet: man tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg, nationella eller etniska ursprung. •Religion eller annan trosuppfattning: åskådningar såsom kristendom, islam, buddism, ateism och agnosticism, men inte exempelvis rasistiska övertygelser. Även etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Kön: man eller kvinna. Det biologiska kön som registrerats för en person vid födelsen, eller det kön som senare fastställts för henne eller honom, enligt folkbokföringsregistret. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. •Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått, eller kan förväntas uppstå. Den senare ”kan förväntas uppstå” innefattar exempelvis hiv-positiva, MS-sjuka etc. Ålder: uppnådd levnadslängd. Könsöverskridande identitet eller uttryck: någon identifierar sig inte som kvinna eller man, eller ger genom sin klädsel eller på annat sätt uttryck för att tillhöra ett annat kön. Det kan handla om transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister.* Transpersoner utgör inte någon enhetlig eller lättdefinierbar grupp, så den minsta gemensamma nämnaren är att det handlar om individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det handlar alltså om olika sätt att förhålla sig till könsidentitet och könsuttryck och inte om sexuell läggning. Transpersoner kan vara antingen hetero-, homo- eller bisexuella i lika stor utsträckning som den övriga befolkningen.
34
fem diskriminerade sexuella grupper
Transsexuell: en person upplever sig tillhöra det motsatta könet. Ofta önskar den som är transsexuell att byta kön. Transvestit: en person som har behov av att klä sig i det motsatta könets kläder. Den som är transvestit har ingen önskan att byta kön permanent. Intersexuell: en person som exempelvis är född med atypiska könsorgan. Det kan därför vara oklart vilket kön den som är intersexuell har. Intergender: en person som definierar sig som att befinna sig mellan eller bortom de traditionella könen, eller som väljer att inte definiera sin könsidentitet alls. Transgenderist: en person som varken är transsexuell, transvestit eller intergender, men som inte upplever sig vara traditionell kvinna eller man. En transgenderist kan leva mer eller mindre konstant i det motsatta könets roll utan att för den skull vilja byta kön permanent.
35
DISKRIMIERING
Har sin grund i en uppfattning om att människors inneboende olikhet också innebär olika möjligheter att delta på likvärdiga villkor i samhällslivet Olikhet skapas i relation och i kontrast till något annan. Den andra är vad VI inte är. Diskriminering uppstår bl.a. som ett resultat av det regelverk som tillämpas inom välfärdsinstitutioner & reproduceras genom kontextspecifika diskurser och praktiker Aktiveras i och genom rutiner, vardagliga praktiker och institutionaliserade normer
36
STRUKTURELL DISKRIMINERING
Skiftning i fokus från de individuella aktörer som diskriminerar till de regler, rutiner och pracis som resulterar i att vissa individer & grupper missgynnas under det att andra favoriseras
37
AVSIKTEN (att diskrimiera)
är av underordnad betydelse i relation till dess RESULTAT (alltså inte enbart ideologiska motiv eller rasistiska värderingar utan även rutinmässiga eller oreflekterade handlingar) VARDAGSRASISM (Essed 1991)
38
Diskriminerande praktiker skapas | INTERSEKTIONELLT (de los Reyes 2005).
Intersektionella perspektiv är nödvändiga för att förstå hur olika maktrelationer samverkar i skapandet av förtryck och utsatthet.
39
Spillover –effekt:
diskriminering på ett område påverkar | villkoren inom andra livvsfärer (systematisk karaktär)
40
Sedan tillkomsten 1986: DO har tagit emot ett stadigt ökande antal anmälningar av sjukvården & socialtjänsten
Möjliga förklaringar: • Kunskap & anmälningsbenägenhet har ökat • Först 2003 trädde nya lagen om förbud mot diskriminering i kraft (SFS 2003:307) – först då blev diskriminering i socialtjänst & sjukvård olaglig. • Den mest kritiska tolkningen: samhällsklimatet har hårdnat & den generella nedkärningen av offentlig välfärd har slagit värst mot specifika grupper
41
transformering
förändring
42
kritisera ett omfattande välfärdssystem
stora kostnader tränger ut informellt stöd - den personliga omsorgen om nära och kära ineffektiva insatser liten valfrihet - generellt system
43
kritisera begränsade välfärdssystem
många behov blir ej tillgodosedda individuella insatser / utanförskap ökade förväntningar på civila samhället - att man som privatperson ordnar omsorg på egen hand
44
ge exempel på det civila samhället
frivilliga organisationer religiösa samfund "Give what you can" - organisation, privatpersoner som avsätter egna medel till förmån för ett solidariskt samhällsansvar sociala nätverk - slält, vänner, IT-nätverk
45
Från plikt till förhandling till plikt Bakgrund - nya familjeformer och vänskapsband, neddragningar i den generella välfärden, ökade förväntningar på informellt stöd. info ingen fråga och inget svar
...
46
förhandlingar om informellt stöd:
Kulturella normer - Välfärdsarrangemang resurser och relation avgör hur förhandlingen går situation - förhandling och utfall
47
nämn två välfärdsarrangemang (yttre faktorer)
``` generaliserad reciprocitet (ömsesidighet) trygghetssystem som förhindrar fattigdomen ```
48
nämn tre frågor angående kulturella normer (yttre faktorer)
vem bör hjälpa vem? i vilka situationer? under vilka villkor?
49
vad påverkar förhandlingarna? (Espvall)
resurser - stora behov små resurser vs situation - behovets orsak, omfattning, ändamål, legitimitet relation - typ av relation, stödhistoria motiv - plikt/omtanke/makt/kontroll
50
utfall av förhandlingen (Espvall)
faktiskt utfall - lån, gåvor, praktisk stöd relationellt utfall -erfarenhet - stödhistoria - nya förhandlingar lånevillkor - fixa eller diffusa
51
explicit
bestämt och tydligt
52
implicit
tveksamt och flummigt
53
reciprocitet
ömsesidigt och tryggt
54
autonomi
självständighet
55
stödbank
skapa framtida stöd i förskott
56
ambivalens
reflektion och tveksamhet
57
reflixivitet
att vi reflekterar
58
nämn 5 slutsatser i Majens föreläsning
omfattande stödutbyte ambivalens i familjerelationer fria men sköra vänskapsrelationer välfärdsstaten inte så bra som många tror (täcker inte behoven) välfärdsstaten inte så dålig som många tror (tränger inte ut familjesolidariteten)
59
interaktionistisk modell
övergripande modell för mänskligt beteende
60
hur har det moderna samhället växt fram i Sverige?
jordbrukssamhälle - industrisamhälle - modernt samhälle - IT samhälle - tjänstesamhället - postmodernt samhälle
61
hur har processen till ett modernt samhälle påverkat individ och familj
familjerna splittras mellan barnomsorg, vuxnas arbete i industrin, gamla människor kvar på landsbygd och i äldreboenden
62
nämn 3 stöd välfärdsstaten stått för sedan 70 talet för att kvinnor tagit sig ut på arbetsmarknaden
föräldraförsäkring (1974) - föräldrapenning, VAB, pappadagar, barnbidrag utbyggd barnomsorg - ökad status för förskollärare med statlig utbildning avskaffad sambeskattning (1971) - kvinnor och mäns villkor likställdes
63
Titmuss och Esping -Andersen, 3 skilda sätt hur länder organiserar välfärd. vad kallas modellerna och 3 exempel på hur de skiljer sig åt:
Institutionell/Skandinavisk socialdemokratisk modell - universiella och generella välfärdssystem, jämställdhet uppmuntras, skattefinansierad välfärd, hög sysselsättningsgrad. Residuala/Anglosaxisk/liberal modell - privat betalning för trygghet och försäkringar, låg sysselsättningsgrad, männen står som försörjare. Prestationsbaserad/konservativ modell - trygghetssystem för dem som arbetar, låg sysselsättningsgrad, mvinnor uppmuntras ej till arbete.
64
Vad innebär skiftningen från välfärdsstat till välfärdssamhälle?
välfärdsstat är ett land där det offentliga tar ett omfattande ansvar för välfärden, välfärdssamhället är ett samhälle där medborgarna själva köper sin välfärd, det missgynnar de ekonomiskt svaga i samhället
65
fattiga barns försvarsmekanismer, nämn 2 begrepp
proaktiva - fixar sina egen pengar genom jobb, lån, ber om hjälp av mor/farföräldrar reaktiva - låtsas inte vilja ha presenter/utflykter/
66
empirisk
grundad på erfarenhet
67
oppositionella diskurser
uppstår när "privata" frågor görs till ett offentligt samhällsproblem utav sociala rörelser
68
återprivatiserande diskurser
försvarar etablerade gränser och reagerar mot oppositionella diskurser
69
expertdiskurs
nära kopplade mot kunskapsproducerande avdelningar såsom universitet och yrkesorganisationer
70
brodiskurs
mellanled mellan sociala rörelser och staten
71
beskriv familjens funktionsförlust i samband med den svenska jämställdhetens institutitionalisering
en multifunktionell familj går över till att vara en kamratfamilj grundade på emotionella band