Från gamla tentor Flashcards
(42 cards)
Varför får man använda brottspänning när vi dimensionerar för dragkapacitet av stålprofiler när vi betraktar ett lokalt försvagat snitt, när vi måste använda flytspänningen när vi
dimensionerar bruttotvärsnittet?
Även om inte stålet går till brott vid flytgränsen, så kommer väldigt stora deformationer att ske som vi
inte kan tillåta. Att dessa deformationer sker på en väldigt kort sträcka, alltså i ett lokalt försvagat snitt,
kan vi tillåta då det inte kommer att påverka konstruktionen i helhet speciellt mycket
Stålkonstruktioner behöver många gånger brandskyddas trots att materialet inte brinner.
Varför det?
Även om stål inte brinner så förlorar det sin hållfasthet vid höga temperaturer.
Ett vanligt stålmaterial är S355N. Vad står bokstäverna och siffrorna i beteckningen för?
S - Stål
355 - flytgränsen är 355 MPa
N - stålet är normaliserat
Förklara skillnaden på elastiskt och plastiskt böjmotstånd.
När vi böjer ett tvärsnitt så får vi en linjär töjningsfördelning över tvärsnittet, där töjningarna blir störst i
överkant och underkant. Det elastiska böjmotståndet bestäms utifrån att den största töjningen i
tvärsnittet når flyttöjningen. Materialet arbetar alltså fortfarande elastiskt i övrigt. Vi får en triangulär
spänningsfördelning över tvärsnittet och vi får elastiska deformationer.
Vid plastiskt böjmotstånd fortsätter vi att böja materialet. Töjningarna i tvärsnittet kommer alltså att
passera flytspänningen. Dock ökar inte spänningarna då materialet flyter. Plastiska böjmotståndet utgår
ifrån att vi får full flytspänning i hela tvärsnittet. Vi har då en rektangulär spänningsfördelning och
plastiska deformationer.
Varför får vi inte använda plastiskt böjmotstånd i bruksgränstillstånd?
Vi kan aldrig acceptera plastiska deformationer i bruksgränstillstånd, varför vi inte kan utnyttja det plastiska böjmotståndet.
(Stora deformationer kan ibland accepteras så länge de är elastiska!)
Kan neutrala lagrets läge variera mellan beräkningar för elastiskt böjmotstånd och plastiskt böjmotstånd?
Ja. För elastiskt böjmotstånd ligger neutrala lagret i tyngdpunktsläget. För plastiskt böjmotstånd definieras det av att arean ska vara lika stor över som under axeln.
Om en tryckt fläns tillhör TK 3 får vi inte använda plastiskt böjmotstånd vid dimensionering. Varför?
Det kan uppstå lokala bucklor i den tryckta flänsen innan vi utvecklar fullt plastiskt böjmotstånd.
Vad är vippning och vilken typ av spänning är det som orsakar vippning?
Vippning är ett instabilitetsproblem som uppstår vid böjning. Det är stora tryckspänningar i den tryckta flänsen, skapade av böjningen, som får flänsen att “knäcka” ut i sidled. Tvärsnittet får då en rotation och en utböjning i sidled.
En HEA-profil är i första hand utformad för att kunna fungera som en balk. Förklara varför
utseendet på en HEA-profil lämpar sig att fungera som en balk
Vid böjmotstånd är det positivt med mycket massa långt ut från neutralal lagret
Vad innebär skjuvbuckling?
Det uppstår bucklor i balklivet av höga skjuvspänningar
På vilket sätt och under vilka omständigheter kan tvärkraften påverka momentkapaciteten hos en balk?
Om dimensionerande tvärkraftseffekten överstiger halva dimensionerande tvärkraftskapaciteten, ska momentkapaciteten reduceras
Vid beräkning av knäcklängder tar man hänsyn till en pelares inspänningsförhållanden med
hjälp av Eulers knäckfall. Det skiljer sig mellan teoretiska knäcklängder och dimensionerande
knäcklängder. Varför skiljer det sig och vilket värde ska man använda?
Eftersom vi i praktiken inte kan göra helt idealiskt fast inspända upplagskonstruktioner
Vad innebär böjknäckning?
Instabilitetsproblem som uppstår för pelare som belastas med både normal- och transversallast
Varför är stabilitetsproblem vanliga hos stålkonstruktioner?
Stålet har en hög hållfasthet. Detta ger att vi kan använda tunna dimensioner, vilket i sin tur kan leda till
instabilitetsproblem vid höga tryckspänningar
Vilket är det minsta a-mått som får användas på en kälsvets i en byggkonstruktion enligt
normerna?
3mm
Vilka svetsklasser används normalt på svenska byggarbetsplatser, och när används respektive
klass?
Klass C - vanligast
Klass B - används för utmattningsbelastade konstruktioner
Klass D - får endast användas om förbandet ej ska föra över krafter
Vad säger normerna om vilka värden som ska gälla för nedböjningar i bruksgränstillstånd för
stålkonstruktioner?
Ska kommas överens om med beställaren
(Dock bör konstruktören ta ett ansvar att rekommendera värden till
beställaren)
Ett tvärkraftsbelastat skruvförband håller uppe en balk som det står en medicinsk utrustning på som är känslig för rörelser när den används. Utrustningen i sig är inte speciell dyr, men som sagt känslig för rörelse under normal användning. Vilken skruvförbandsklass är lämplig att välja till skruvförbandet?
Skruvförbandsklass B
Ett skjuvkraftsbelastat skruvförband har för låg kapacitet mot hålkantbrott. Ge 3 exempel på hur kapaciteten kan ökas.
- avståndet till hålkant kan ökas
- större dimension på bulten
- tjockare plåt
- högre hållfasthet i plåten
Hur påverkas kapaciteten mot ren dragning i en profil, om vi gör en håltagning i profilen?
Det är inte säkert att kapaciteten minskar, då vi vid lokala försvagningar kan tillåta högre spänningar
Ett tvärsnitt tillhör TK3 och har materialet S275. Om man byter materialet till S355, kan det påverka TK? Och i så fall, hur?
Ja, det kan hända att det åker ner till TK4
Vilken egenskap hos stålet är viktig för att vi ska kunna använda plastiskt böjmotstånd vid dimensionering i brottgränstillstånd?
Stålets duktilitet
Vad är det som sker med ett tvärsnitt som tillhör TK3 som gör att vi inte får använda plastiskt böjmotstånd?
Bucklor uppstår innan full plastiskt böjmotstånd har utvecklats
För vilka tvärsnitt hamnar det neutrala lagret på samma ställe för både elastiskt och plastiskt böjmotstånd?
Symmetriskt tvärsnitt
