fysik nationella Flashcards
(169 cards)
Atomer
Naturens byggstenar, betyder odelbar. Finns 92 naturligt förekommande atomsorter och ytterligare 26 som är tillverkade i laboratorium. Allt som finns omkring dig är uppbyggt av atomer.
Grundämnen
Varje unik atomsort kallas grundämne. Hela universum är uppbyggt av olika grundämnen. Vanligaste grundämnet är väte och därefter helium.
Alla grundämnen kan vara i tre olika tillstånd (aggregationsformerna):
Fast (tex. vatten som blir is)
Flytande (tex. vatten som blir flytande vatten)
Gas (tex. vatten som blir vattenånga)
Atomens delar
Atomen består av mindre delar som har olika elektrisk laddning:
Proton: positiv laddad kärnpartikel
Neutron: neutralt laddad kärnpartikel
Elektron: negativt laddad kärnpartikel
Atomkärnan består av protoner och neutroner, runt kärnan kretsar elektroner i särskilda banor som kallas elektronskal. Elektronskalet närmast atomkärnan kallas K-skalet. Därefter följer man alfabetet.
Antalet protoner bestämmer vilket grundämne det är. Elektronerna i det yttersta elektronskalet (valenselektroner) bestämmer grundämnets egenskaper.
Om en atom inte har lika många protoner som elektroner kallas den jon.
Atommassan säger hur mycket atomen väger
Materia
Materia är föremål som har en massa, det vill säga kan vägas. Allt som byggs upp av protoner, elektroner och neutroner räknas som materia. I vår vardag mäter vi vikt/massa med bland annat gram, hekto, kilo, ton.
Densitet
Densitet mäter tätheten / anger massan per volym för ett ämne. Alla ämnen har en densitet. Ämne med hög densitet är tex. metall och ämne med låg densitet är tex. gas. För att kunna räkna ut ett föremåls densitet behöver du veta föremålets vikt och dess volym (densitet = vikt delat på volym). Föremål med högre densitet sjunker
Hur räknar man ut ett föremåls densitet?
För att kunna räkna ut ett föremåls densitet behöver du veta föremålets vikt och dess volym, sedan delar man föremålets vikt på volymen.
Vikten får du reda på genom att väga föremålet.
Volym är en storhet, som beskriver hur mycket ett föremål, till exempel en tunna eller en skål, rymmer.
Enheten som används som standard (SI-enhet) är kilogram / m upphöjd till 3. En annan enhet som ofta används är kilogram / dm upphöjd till 3. En dm upphöjd till 3 motsvarar en liter.
Kraft
Kraft är något som sätter föremål i rörelse, ändrar riktning på föremålets rörelse eller förändrar dess hastighet. Kraft kan också ändra form på ett föremål. En kraft har alltid en storlek och en riktning. Det finns olika typer av krafter och alla mäts med enheten Newton (N).
Tyngdkraft (gravitationen, dragningskraften)
Tyngdkraften är en kraft som alla föremål på jorden påverkas av. Jordens tyngdkraft är alltid riktad nedåt mot jordens mittpunkt. Tyngdkraften beror på att föremål alltid dras mot varandra. Tyngd (och krafter) mäts med en dynamometer, vilket är en våg som tar hänsyn till tyngdkraften.
Tryck
Tryck innebär att någonting (med en vikt) påverkar ett annat föremål med en kraft. Tex. när en kanyl trycks genom huden eller när din tyngd får isen att brista. Ofta är tyngdkraften den kraft som gör att det blir ett tryck. Tryck beror på kraftens storlek samt storleken på ytan som kraften fördelas på.
Ett sätt att räkna ut trycket är att dela kraften på area. Enheten för tryck kallas Pascal, prefix används då för att undvika att behöva skriva ut stora tal
Begreppen tryck och temperatur hänger starkt samman. Om temperaturen ökar kommer att luftmolekylerna att röra sig mer.
Arkimedes princip (vatten)
Arkimedes princip handlar om hur krafter påverkar föremål när dessa befinner sig under vattenytan. Om du kastar ut en sten i vattnet kommer den att sjunka. Det beror på att stenens densitet är högre än vattnets (som är ungefär 1 kg/dm3).
Lufttryck (atmosfär)
Ovanför våra huvuden har vi ett tio mil högt lager med luftmolekyler. Detta lager, som ligger mellan jordytan och rymden, kallas atmosfär och består till största del av grundämnena kväve och syre. Dessa molekyler har en massa som tillsammans trycker på våra huvuden. Det kallas lufttryck.
Lufttryck mäts med en aneroidmätare. Enheten är Pascal (N/m2)
Tryck i vatten (dyker)
Att tryck finns i vatten märker du när du dyker. Om du dyker tillräckligt djupt gör det ont i öronen. Det beror på att vattnet trycker på dina känsliga trumhinnor. Ju djupare du dyker desto mer ökar trycket och då gör det ondare.
Tryck i vatten mäts i kiloPascal.
Övertryck (pressa ihop luften)
Att pressa ihop luft kallas att komprimera luften och det skapar övertryck. När trycket i en behållare är högre än lufttrycket säger man att det är ett övertryck i behållaren.
Undertryck (lägre densitet)
Undertryck är motsatsen till övertryck. Densiteten är lägre på insidan än på utsidan. Det finns alltså färre luftmolekyler i en behållare än det finns på utsidan.
Värmeutvidgning (temperatur)
Värmeutvidgning är materiens utvidgning vid ökande temperatur.
Om ett grundämne värms kommer atomerna i det att röra sig mer. Det innebär i sin tur att grundämnet tar större plats. Detta gäller alla grundämnen. Om ett ämne i fast form värms upp och ändrar form till gasform så har det samma massa men mycket större volym.
Värme (molekyler)
Värme är hur mycket ett grundämnes molekyler rör sig. Ju snabbare de rör sig desto högre värme.
Om ett grundämne värms kommer atomerna i det att röra sig mer. Det innebär i sin tur att grundämnet tar större plats. Detta gäller alla grundämnen. Om ett ämne i fast form värms upp och ändrar form till gasform så har det samma massa men mycket större volym.
Värmeutvidgning är materiens utvidgning vid ökande temperatur.
Temperatur
Temperatur är ett mått på graden av värme, alltså hur varmt något är.
När temperaturen sänks så rör sig molekylerna långsammare och långsammare, till slut når temperaturen den absoluta nollpunkten (-273,15 grader)
När temperaturen ökar så finns det ingen gräns. Vid tillräckligt hög temperatur kommer grundämnena slitas sönder till dess beståndsdelar.
En termometer används för att mäta temperaturen.
Temperaturens olika skalor:
-
Celius-skalan. Det flesta länderna mäter med denna skala. Celsius-skalan utgår från
-273 grader till 100 grader. - Fahrenheit-skalan. Används i USA och Jamaica. Fahrenheit-skalan utgår från -459 grader till 212 grader.
- Kelvinskalan. Används inom forskning och vetenskap. Kelvinskalan utgår från 0 grader till 373 grader.
Meteorologi
Meteorologi innebär att studera vädret. En person som studerar meteorologi kallas meteorolog. Hen observerar atmosfären och försöker på så sätt förutspå vädret.
Det är oehört komplicerat att studera väder, eftersom det finns så många faktorer som kan påverka till exempel temperatur, havsströmmar, luftfuktighet, vind, nederbörd osv.
Regn
Regn är nederbörd som endast består av flytande vatten.
Regn uppstår alltid på samma sätt. Varm och fuktig luft tvingas högre upp i atmosfären, och när luften kyls av bildas små vattendroppar, moln. När vattendropparna blir tillräckligt stora och tunga faller de till marken i form av regn.
Snö (samma sätt som regn)
Det sker på samma sätt som när regn bildas. Skillnaden är att det är minusgrader ute. Beroende på luftfuktigheten och temperaturen får snöflingorna olika utseende.
Dimma (värms up)
Dimma uppstår eftersom att luften vid marken värms upp under dagen, och när det senare blir kallare kyls luften av, vattenångan kondenseras och det blir dimma.
Dagg/fukt (dimma med ytterligare steg)
Fungerar som dimma men det går ytterligare ett steg. Den kondenserade luften bildar små vattendroppar som lägger sig som ett lager på marken.
Hagel (samma sätt som regn)
Det sker på samma sätt som när regn bildas. Skillnaden är att uppåtgående vindar lyfter upp regnet högt upp i atmosfären där det är väldigt kallt. Regnet fryser till iskulor innan det faller ner.