G1- Cellen Flashcards
(35 cards)
Vilken storlek har en mammaliecell (cell från däggdjur)?
10- 100 mikrometer
Vilka organeller finns i en mammaliecell?
- Ribosomer
- Mitokondrie
- Golgiaapparaten
- ER
- Peroxismer
- Vakoul
- Cellkärna
- Cytoplasma/cytosol
- Cellmembran
- (cytoskellet)
Beskriv en ribosom
VAR MED PÅ SENASTE
= “proteinfabriken”
- uppgift i proteinsyntesen, att binda aminosyror till nukleotidtripletter
- finns fria ribosomer och ribosomer bundna till ER
Beskriv Endoplasmatiskt retikulum
=ER - fortsättning på kärnmembranet
finns kornigt och glatt:
- på det korniga sitter ribosomer bundna som syntesiserar protein, packar proteinet och överför de till golgiaapparaten
- på det glatt finns inga ribosomer, men syntetiserar lipider och fettsyror
Beskriv golgiaapparaten
VAR MED PÅ SENASTE
= “förpackning och sortering”
- system av membranblåsor, vissa egentillverkade, andra från ER
- Golgia bildar också lysosomer.
→ bearbetar, sorterar och paketerar de protein som har bildats i det korniga ER
Sätts adresslapp på proteinerna så de hamnar rätt vare sig de ska användas i, eller transporteras ut ur cellen.
Beskriv Mitokondrier
VAR MED PÅ SENASTE
= “kraftverk”
- Bildar ATP genom cellandning (citronsyracykeln, elektrontransportkedjan)
- består av yttre och inre(veckat- stor membranet, ger typiska utseendet) cellmembran
Lysosomer
= “återvinningsstation”.
- Små blåsor (från golgiapparaten)
- uppgift att bryta ned material som tagits upp via endocytos med hjälp av enzymer.
- Ämnena som bryts ner “lyseras”
Beskriv vakouler
- olika funktioner, t.ex tillverka och lagra ämnen som ska utsöndras utanför cellen.
- Vissa kemiska reaktioner som kräver en annorlunda miljö utförs också här.
Vad skiljer en eukaryot från en prokaryot?
- Eukaryot cell (människo,djurcell, växtcell- flercelliga organismer): har cellkärna (skyddar deras DNA) och mer komplext innehåll- mer organeller
- Prokaryota celler (encelliga organismer, bakterie): har ingen cellkärna som skyddar deras DNA, och saknar vissa organeller
Beskriv glykokalyx?
VAR MED PÅ SENASTE
= Skikt av kolhydrater som sträcker sig ut från cellen
→ hjälper den bundna cellen att identifiera och kommunicera med andra celler
→ (skyddar också lipid-membranet mot slitage)
Skillnad mellan cytosol och cytoplasma?
Cytosol = endast intracellulära vätskan, utan organellerna - en vattenlösning innehållandes organiska molekyler, oorganiska joner
Cytoplasma = cytosol(vätskan) och organellerna.
Beskriv neukleolus
= cellkärnans kärna, sfärisk och membranlös.
→ Funktion vid RNA-syntesen
→ bildningen av ribosomer.
Beskriv om olika typer av cytoskelett/ filamenter och deras funktioner.
skriv ner
Mikro filament:
- minsta filamentet: små snurrade av aktin protein - → bestämmer form, ger cellen förmåga att röra sig t.ex genom muskelceller myosin
Mellanliggande filaments:
- mellanstora filament, tvinnade fiberproteiner,
→ bibehåller cellens struktur, t.ex keratin som finns i hår.
Mikrotubulis:
- största filamenten, långa ihåliga rör av uppbyggda av protein enheter ("tubulin").
→ sköter förflyttningar av olika slag
→ medverkar i celldelning(mitos),
→ även vid transport inuti cellen
Vilka är de viktigaste makromolekylerna som bygger upp en cell?
Kolhydrater
lipider
proteiner
nukleinsyror
Vad är en nukleotid, nukleosid, nukleinsyra?
Nukleinsyra
= kedjor av nukleotider vars sekvenser bildar gener
- ex DNA( Deoxiribos Nuklein Acid) och RNA (Ribos Nuklein Acid)
→lagrar all info som behövs för att bilda protein. De är
Nukleotid:
= En enhet i nukleinsyran, består av en sockermolekyl, fosfatgrupp och en kvävebas(som kan variera). “Fosforylserad nukleosid.”
Nukleosid:
= i en nukleosid sitter en kvävebas ihop med en ribos. (INGA fosfatgrupper)
→ En nukleosid blir en nukleotid när en fosfatgrupp binds till.
Vilka är baserna som ingår i RNA resp. DNA? Andra skillnader?
Kvävebaser i DNA: - Adenin- Tymin - Cytosin- Guanin Kvävebaser i RNA: - Adenin- Uracil, - Cytosin- Guanin.
→ TYMIN UTBYTT MOT URACIL I RNA
- Andra skillnader är att Deoxiribos är utbytt mot ribos i RNA (DNA → RNA)
- samt att RNA är enkelsträngat (en kejda)
Förklara funktioner av mRNA, mikro RNA och tRNA.
mRNA = resultatet av transkription av DNA.
- komplementär med kedjan i DNA-molekylen som fungerar som mall.
→ uppgift att agera kodon i form av trippletter (efter introner klippts bort genom splitsning) för antikodon tRNA bär på med passande aminosyra.
tRNA = verksamt under translationen
→ transporterar tripletter(antikodon) med aminosyror (från cytosolen) till ribosomen, till passande tripletter/kodon
→ på så sätt byggs aminosyrasekvensen på
- Ordningen som proteinerna sammanfogas i bestäms därför av ordningen på kvävebaserna i mRNA.
MikroRNA = korta, enkelsträngaden RNA-molekyler,
- utgör en form av icke-kodande RNA
→ Men binder till mRNA, påverkar genreglerings aktivitet: bestämmer när kodningen ska sluta och börja osv
Varför är nukleotiderna och dess ordning så viktiga?
Sekvensen/ordningen av nukleotiderna bestämmer vad det blir för aminosyror (som bildar peptider och proteiner) och proteinerna i sin tur avgör vad cellen kan göra och är livsviktiga.
Kortfattat hur går proteinsyntesen till?
VAR MED PÅ SENASTE
DNA’t som finns i cellkärna kodar för de proteiner som kommer att bildas = proteinsyntesen
Börjar med:
Replication ( i cellkärnan) = kopiering av DNA-molekylen
- där dubbelsträngade DNA-molekylen delas till enkelsträngade och “kopieras” till en enkelsträngad DNA-moleykyl
- enzymer som Helikas (delar uppp dubbelsträngade), DNA-polymeras och RNA-primas( både i replikationsgaffel, sköter kopieringen)
Transkription ( i cellkärnan) = avkodning av DNA till mRNA
- Enkelsträngade DNA binds vid RNA-polymeras som skriver om informationen till mRNA, mha promoter som för polymeraset framåt
- mRNAt blir längre när RNA-polymeras flyttar sig, finns start- och stoppkodon för detta
mRNA’t som bildats blir komplementärt enkelsträngat DNA, MEN Tymin är utbytt till Uracil, och ribosomer istället för deoxiribos
- RNA sliceas sen så intronerna (onödigt DNA) klipps bort och extronerna behålls mha av Sliceom (enzym), för att kunna skickas vidare
→ skickas sen vidare till ribosomen
Translation ( i ribosomen) = mRNA översätts till protein
- tRNA- molekylen bär på aminosyror från cytosolen och binder rätt antikodon (med amonsyra) till rätt komplementerade triplett(kodon) på mRNA
- Aminosyrakedjan byggs på då fler tRNA-molekyler binder till rätt kodon tills stopcodonet
→ tillslut har det bildats en peptid eller protein.
Var sker syntesen av protein för olika delar av cellen?
Replikation och transkription - i cellkärnan
Translation - i ribosomen
Hur kontrolleras proteinsyntesen?
Regleringen mha proteiner som kallas transkriptionsfaktorer
→ kan påskynda och bromsa funtkioner i proteinsyntesen. → Hastigheten på reaktioner kan påverka också. Antingen blockera eller påskynda.
Sekvensen av aminosyror avgör proteinerna egenskaper och funktioner
→ proteinsyntesen påverkas av vilka gener som transkriberas, och av transkriptionens hastighet,
Beskriv om mekanism av utsöndring av proteiner från cellen.
ER → vesiklar → golgiapparat → extracellulär vätska → (Exocytos)
Proteiner producerarade i korniga ER exporteras ut ur cellen eller in i cellmembranet.
Transporteras i vesiklar i golgiapparaten till den extracellulära vätskan till sin givna plats antingen i eller utanför cellen
Beskriv hur mutationer kan inträffa och vad är de olika typerna av mutationer?
= förändringar i cellens genetiska material (oftast DNA, ibland RNA)
- en förändring i följden på kvävebaserna.
→ flera olika orsaker, ex: slumpmässiga kopieringsfel under celldelning, strålning, inverkan av vissa kemiska ämnen och virus.
Typer av mutationer
→ Deletion - en del av kromosomen förloras
→ Duplicering eller duplikation - en del repeteras
→ inversion - en del vänds
osv
Beskriv funktioner av spliceosom.
“RNA- splitsning” → mRNA molekylen mognar.
Spliceosom = enzym
- klipper bort intronsekvenser (behövs inte) och splitsar ihop exonsekvenserna efter transkriptionen→ mRNA kan gå vidare till translation.
Introsekvens = nukleotidsekvens som transkriberas, MEN "spliecas" bort före translationen. Exonsekvens = nukleotidsekvens som kodar för det slutliga proteinet.
