Gener och DNA Flashcards
(22 cards)
DNA
DNA är ett kemiskt ämne som finns i levande organismer. DNA-molekylen är själva receptet på allt som ska byggas upp och ske hos en levande organism.
Gen
En gen är en del av den långa DNA-molekylen. En gen beskriver hur cellen ska bilda ett speciellt protein.
Protein
Proteiner är kemiska ämnen som bygger upp celler och sköter kemiska processer i cellerna. Det finns tusentals olika proteiner i en cell. Ett proteins uppbyggnad bestämmer sitt funktion i cellen.
Kvävebas
DNA är en lång kedjemolekyl som består av en rad av 4 olika beståndsdelar som kallas kvävebaser. Kvävebaserna kallas för A (adenin), C (cytosin), G (guanin) och T (tymin), och kan liknas vid 4 olika bokstäver och bildar det genetiska alfabetet.
Baspar
DNA-molekylen består av två strängar som ser ut som en vriden stege där stegpinnarna är gjorda av kvävebaser. Kvävebaserna i de två DNA-strängar sitter ihop två och två på ett bestämt sätt: A passar alltid med T, och C passar alltid med G. Dessa par kallas baspar och håller ihop DNA:s två strängar.
Kromosom
En kromosom är ett tätt packad DNA-molekyl i cellen. En kromosom består av en DNA-molekyl. Olika organismer har olika antal kromosomer beroende på art. Människan har 46 kromosomer (23 kromosompar).
Vanlig celldelning
Vanlig celldelning innebär att en kroppscell delar sig och bildar två nya celler. Under vanlig celldelning kopierar kromosomerna sig själva så att arvsmassan fördubblas och de båda nya cellerna får exakt samma antal kromosomer som ursprungscellen hade: 46 kromosomer var.
Reduktionsdelning
Reduktionsdelning är det som händer när könsceller (spermier och äggceller) bildas. Cellerna som könscellerna bildas ifrån har från början 46 kromosomer, men under reduktionsdelningen halveras antalet kromosomerna så att könscellerna får halva antal kromosomer (23 stycken) som ursprungscellen hade.
Könskromosom
Könskromosom är en speciell kromosom som avgör vilket kön som ska bildas. De kallas för X och Y kromosomer hos människan.
Allel
Är ett annat ord för en genvariant. Varje individ kan ha två varianter inom ett genpar (en variant som kommer från mamman och en variant som kommer från pappan).
Dominant gen
En dominant genvariant i ett genpar bestämmer vilken egenskap som syns, även om den andra genvariant i paret är annorlunda. Exempel på detta är lockigt hår. För att få lockigt hår behövs endast en dominant genvariant som kommer antingen från äggcellen eller spermien.
Vikande gen
En vikande genvariant gör att en egenskap bara syns om båda varianter i genparet är vikande. En vikande allel är alltså underordnad en dominant allel. Exempel på detta är rakt hår. För att få rakt hår så behöver både äggcell och spermie ha denna genvarianten.
Mutation
Är en förändring i uppbyggnad av DNA-molekylen.
Genetiska sjukdomar
Genetiska sjukdomar orsakas av mutationer, det vill säga förändringar i DNA. En del genetiska sjukdomar är medfödda, alltså ärftliga. Andra är inte ärftliga och orsakas av mutationer som uppstått under livets gång. Till dessa hör vissa former av cancer.
Avel och förädling
Är processen där människan korsar djur (avel) eller växter (förädling) för att de ska få den önskade egenskaper.
Genmodifiering
Innebär att man flyttar önskade gener från en art till en annan för att förändra artens egenskaper
GMO
Är förkortning till genetiskt modifierade organism.
Art
Två organismer tillhör samma art om de tillsammans kan fortplanta sig och få livsduglig avkomma som också kan fortplanta sig.
Evolutionslära
Evolutionsteori är en vetenskaplig teori om organismernas ursprung, släktskap och utveckling i tiden.
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald är att det finns olika arter av levande organismer och det finns variation inom arter.
Naturligt urval
De djur och växter som är bäst anpassade till sin miljö är de som har störst chans att överleva och att fortplanta sig. Det är som att naturen “väljer ut” vilka individer som är bäst lämpade att fortplanta sig. Deras gener och deras egenskaper kommer att spridas vidare till nästa generation och bli vanliga.
Sexuellt urval
Är en process där djur väljer en partner baserat på en preferens för vissa egenskaper, såsom stora horn eller färgglada fjädrar. Detta gör att egenskaperna mer sannolikt kommer att överföras till framtida generationer.
