Genomlysning - exponeringsparametrars inverkan på bildkvalité och dos Flashcards
Genomlysning
Röntgens “videokammare” teknik
Fluoroskopi
Enbart 2D bilder aktuella
Rörliga bilder i realtid
När är genomlysning effektivt?
Hög och låg kontrast
Effektiv vid högkontrast undersökningar
Även vid diagnostiska undersökningar av låg kontrast,
(kärl, esophagus etc) genom injektion av kontrastmedel
Genomlysning kan även användas vid kirurgiska ingrepp;
Angiografi
Kateterinläggning
Pacemaker-inläggning
m.m.
Repetition-frågor:
Vad är strålning?
Transport av energi
Repetition-frågor
Absorberad dos;
Anges i Gy
Vid bildkvalite kollar man tre huvudsakliga aspekter, vilka?
Spatiell/geometrisk upplösning = “skärpa”, hur väl kanterna avbildas.
Kontrast = Hur väl skillnader i densitet går att se (gråskala)
Brus = “falsk information”
Vid genomlysning kollas även “framerate”, antalet bilder per sekund.
Utrustning vid genomlysning;
Kan variera efter användningsområde men generellt C-båge, av varierande storlek
De rum som används vid kliniska ingrepp hålls efter hårdare regler kring sterilisering än “vanliga” undersökningsrum
C-båge
Vanligast vid operationer
Avståndet mellan rör och detektor är samma, vanligtvis 120 cm
G-båge
90 grader, kan få 30 grader vinkel
Vanligt vid ortopedoperation
Äldre än C-båge
Gastro-labb
Större än C-båge
Bordet direkt kopplat till utrustningen
Här sätter man t.ex. in kateter
System vid genomlysning;
Bordsfasta system
Kombinerade system
Skillnaden mellan konventionell röntgen och genomlyssning;
Genomlysningsystemet arbetar med fler bilder
Vissa skillnader i AEC och bildkvalite
Kontrast har en betydande skillnad
Dosindikationer skiljer sig åt
Inställning av strålaparametrar
kontrast - genomlysning
En genomlysningsbilds färgskala är inverterad
Ju tätare material, desto mörkare färg
Vad är AEC – The fluoroscopy way?
Hur fungerar den vid genomlysning?
För slätröntgen > stänger av strålningen när jonkammaren fått en förutbestämd dos
Fungerar ej effektivt vid genomlysning > exponera flera bilder
- Både kV och mAs
- Strålningen regleras ej av jonkammare > används analytiska metoder för att utvärdera signalen över hela detektorn
- Strålningen regelerans genom att balansera både rörladdning och rörspänning
- Börjar med relativt lite dos samt bildkvalité > utrustningen under några bilder i början av exponeringen > balansera bilden
Personalsäkerhet - genomlysning
- Personalen befinner sig i rummet
- Kombination med genomlysningens “natur” med flera bilder > kan leda till höga personaldoser
- Personal utsätts för spridd strålning från patienten
- Viktigt med kunskap om utrustning och strålskydd
Grundläggande exponeringsparametrar
Rörspänning och rörladdning
- Skiljer sig i hur man ställer in det
- Ställs ofta gemensamt in genom val av dos nivå;
Låg
Normal
Hög
Bländning (kollimering) - genomlysning
Bild och dospåverkande metod där effekten är mer påtaglig vid genomlysning
Dosnivåer - genomlysning
Förinställningar för rörspänning och rörladdning > anpassas till vad man behöver för tillfället
Viktigt att välja rätt organprotokoll > fungera optimalt
Beskriv vad bländning bidrar till;
- Dos specificerad till en punkt (påverkar ej hur stor del av patienten som exponeras)
- Påverkar hur mycket vävnad som blir onödig exponerat
- Samtidig påverkas mängden strålning som sprids till patienten markant
- Det som konkret händer vid kollimering är att man för in såvida plattor av (ur
strålningspunkt) mycket täta material som bly, wolfram, ten, m.fl. - Begränsar arean på det fält som lämnar röret
- Extra vinst > den spridda strålningen minskar även till detektorn och bildkvalité ökar något
Förklara begreppet zooming!
Förstorar bilden centralt
Elektrisk zooming är vanligt > elektriskt ändrar ingångsfönstrets storlek
För att vi ska få tillräckligt med signal krävs en märkbar ökning utav strålningsmängd
och därav dos
Fler utrustningar > digital zooming > ökning av dos krävs ej
Hur gör du för att om du vill se en detalj tydligare?
Elektronisk zoom
- förstorar objekt och detaljer
- Bildkvalité ökar till viss del
- Priset i dos är högre
Bländning
- behålla storleken i bilden
- öka skärpan och kontrast
- dosen minskar
Pulsning
- Påverkar ej bildkvaliteten för varje separat bild
- Hög pulsning = kan se rörelser i bilden mycket väl
- Vid lägre frekvens = lite hackigt
- Varje bild stannar på skärmen tills nästa puls
- Dosraten påverkas tydligt av pulsning
Varför ska man aldrig pulsa med högre frekvens än absolut nödvändigt?
- Arbete nära nerver eller kärl > läkare behöver precis veta vad hen gör hela tiden > då
är det försvarbart att ha hög pulsfrekvens - Krävs sällan hela ingrepp och då bör pulsen sänkas när det är möjligt
Patientens position mellan detektor och rör
- Genom inversakvadratlagen minskas dosen med kvadraten av ökning i avstånd (för
fotonstrålning) - Önskvärt – vara så långt från röret som möjligt > gäller för patient och personal
- Bildkvalite förändras dessutom både positivt och negativt
- Nära detektorn = brusnivå högre > geometriska upplösningen bättre
- Nära röret = brusnivå låg > MEN utsätts för geometrisk distorsion (objektet ser ut att ha fel storlek
