Geologi Flashcards
(40 cards)
Vilka typer av naturresurser har ett geologiskt ursprung?
Malm (järnmalm, kopparmalm etc), mineral, vatten, energiresurser (torv), ballast (små sten), natursten, ädelstenar
I vilken mån kan naturresurserna återanvändas?
Vissa metaller har en hög återanvändning (så som Al. Fe. Cu, Pb, Au), icke förnybart dock.
Av industrimineral är det en låg återanvändning, icke förnybart.
Ballast har en begränsad återanvändning, restprodukter finns som kan användas till diverse saker, men icke förnybart.
Natursten har en viss återanvändning, icke förnybart.
Ädelstenar har en viss återanvändning, syntetiska alternativ finns, dock inte förnybart
Energiråvaror har ingen återanvändning, förutom möjligtvis kärnbränsle, men är inte förnybart.
Vatten förnyelsebart för ytvatten och ytligt grundvatten. Ej för djupa akvifer.
Varför producerar inte varje land den mängd naturresurser som motsvarar landets behov?
Det är en obalans i fråga om tillgång och förbrukning av naturresurser i världen. Exempelvis järnmalm där Kina och Europa förbrukar mycket och därmed behöver importera från ställen så som Brasilien och Australien. Det är exempelvis svårt att odla kaffe i Sverige men vi dricker det ändå.
Hur mycket metall och mineralråvaror använder en västerländsk människa under sin livstid?
30 ton mineral och metaller bortsett från exempelvis zink, bly, koppar och järnmalm.
Vad är viktigt för en hållbar utveckling utifrån ett mineral perspektiv?
Ökad återanvändning och återvinning. Minskad miljöpåverkan vid brytning är av vikt.
Var finns det gruvor i Sverige, och hur stor är Sveriges produktion av metaller i ett EU-perspektiv?
Gruvor finns i Bergslagen, Skelleftefältet och Norra Norrbotten. Sverige står för 89% av EU:s produktion av järn, 46% av blyet, 36% av zinket, 23% av guldet, 22% av silvret och 11% av kopparn.
Vilka positiva och negativa effekter har gruvdriften (lokalt och globalt)?
Negativa: tar markområden i anspråk (men det gör även turism och nöje etc), förändrar landskapsbilden och slår ut lokala ekosystem (gräver ett stort hål osv), kommer i konflikt med annan markanvändning (skogsbruk, rennäring), sprider stoft och tungmetaller, skapar buller och vibrationer.
Positiva: arbetstillfällen, bidrar till BNP (pengar – export), metallproduktion (nödvändigt för vår livsstil)
Kommer våra naturresurser (metalltillgångar) att ta slut?
Vi konsumerar tillgångarna snabbare än de produceras. Högre levnadsstandard – högre efterfrågan. Jordens metalltillgångar kommer inte ta slut men dom kommer bli svårare att hitta, malmerna blir mer låghaltiga och dyrare att producera. Detta kommer resultera i högre pris, minskad användning och istället användning av andra substitut.
Beskriv jordens uppbyggnad och dess fysikaliska egenskaper.
Jorden består av en skorpa, en mantel, en yttre kärna och en inre kärna. Den inre kärnan är fast medan den yttre kärnan är flytande och består av ”järn”. Manteln består av stenmaterial. Skorpan är helt fast och består av bergarter likt dom vi kan se på jordytan. Jorden är en levande planet där värme produceras genom radioaktivt sönderfall (uran etc) i jordens inre. Det är cirka 6000 grader i jordens centrum vilket leds bort genom konvektion.
Vilka två grundämnen dominerar i jordskorpan och vilket grundämne dominerar totalt i jordklotet?
I jordskorpan är syre och kisel vanligast medan syre och järn dominerar totalt i jordklotet.
Jordbävningar och vulkanutbrott är bevis på att jorden är en geologiskt levande planet. Varför sker detta? Var förekommer dessa geologiska fenomen främst?
Värme produceras genom radioaktivt sönderfall i jordens inre, denna värme leds sedan bort genom konvektion. På grund av dessa strömningarna orsakas spänningar på jordytan. Jordskorpan är uppdelad i plattor som rör sig – i gränserna mellan dessa är det vanligast med jordbävningar och vulkanutbrott.
Hur bildas bergskedjor?
Höga bergskedjor skapas när kontinenter rör sig över jordens yta och kolliderar med varandra. Tex Himalaya när Indien krockade med Asien.
Vad är drivkraften till att plattorna rör sig relativt varandra?
Smält material från jordens inre stiger upp och stelnar till bergarter. Då jordens omkrets är konstant måste den ständiga tillväxten av oceanisk skorpa kompenseras genom rörelse och förlust av plattor. Det sker bland annat genom subduktion som innebär att oceanisk skorpa försvinner ner i manteln och där gradvis smälter upp. Områden där detta sker kallas subduktionszoner.
Vad är definitionen på ett mineral?
En i naturen uppträdande fast, oorganisk substans, som är definierad genom sin kemiska formel och kristallina uppbyggnad.
Nämn tre kemiska huvudtyper av mineral och i vilken kemisk grupp återfinns de flesta bergartsbildande mineralen.
Ett grundämne, en kemisk förening eller en legering. De bergsartsbildande mineralen är oftast kemiska föreningar.
Vilka är de tre huvudtyperna av bergartsbildande processer?
Magmatiska processer (bergartssmältor), sedimentära bergartsbildande processer (lösa sediment) och metamorfa bergartsbildande processer (ökat tryck och temp.)
Beskriv hur magmatiska bergarter och dess undertyper bildas
Magmatiska bergarter bildas genom stelning/kristallisation av magma. Magma är smält mantel eller jordskorpa (silikater). Den stelnade magman ger upphov till olika sorters bergarter. Vulkanism är en produkt av processer djupare i skorpan och står genom gångar alltid i kontakt med en större magmakammare. Om en vulkan får utbrott kan ytbergart bildas. Om en sprickeruption uppstår i jordskorpan så kan gångbergart bildas i en spricka eller gång. Stelnad magma längre ner under jord bildar djupbergart. Ytbergarter har väldigt finkorniga mineral medan djupbergart har större. (Krom)malmer kan bildas av magma.
Beskriv hur sedimentära bergarter och dess undertyper bildas
Sedimentära bergarter avsätts på jordytan, under vatten eller på land. Ofta syns sedimentära bergarter i skikt med olika karaktär. Epiklastiska sedimentbergarter är partiklar som har bildats genom vittring och erosion av berggrunden, exempelvis strandklapper och sand. Pyroklastiska sedimentbergarter är partiklar som bildats genom explosiv vulkanism och som transporterats bort från vulkanen genom utbrottet, exempelvis vulkanisk aska (söndersprängt lavaskum) eller pimpsten. Kemiska sedimentbergarter sker ofta i havet, exempelvis så är ytvattnet i tropikerna mättat på kalcit som fälls ut och avsätts som kalkslam på botten där det sen blir till hård bergart. Organogena sedimentbergarter är av organiskt ursprung – stenkol. Gröna växter blir till torv som blir till brunkol som blir till stenkol.
Beskriv hur metamorfa bergarter bildas
Metamorfa bergarter bildas i processer djupare i skorpan där trycket och temperaturen är högre. I subduktionszoner skapas nya bergarter i bergskedjans rötter genom metamorfos. Nya bergarter bildas av gamla, exempelvis ger omkristallisering av granit, under riktat tryck och förhöjd temperatur, gnejs. Ytterligare ett exempel är att lerskiffer –> fyllit –> glimmerskiffer –> gnejs. Vissa ädelstenar kan även bildas från metamorfos.
Beskriv bergartscykeln!
Magmatiska bergarter bildas genom vulkanutbrott och liknande. Sedan sker en vittring/erosion av dessa. Materialet transporteras till vattnet och hamnar på havsbotten. Där bildas sedimentära bergarter som sedan trycks neråt i jordytan. Det blir högre tryck och temperatur och metamorfos kan ske. Då bildas en metamorf bergart som sedan åker längre ner i jorden och till sist smälts upp och bildar magma. Denna magma bildar så småningom magmatiska bergarter…
Genom vilka processer vittrar berggrund?
- Exogena krafter som påverkar jordytan påverkar även erosionen av jordytan. Det är krafter som orsakas av solens värmestrålning och månens dragningskraft.
- Genom fysikaliska processer som är klimatberoende, dessa sker oftast i ett kallare klimat. Det ger mekanisk sönderbrytning genom exempelvis frostsprängning.
- Genom kemiska processer som är klimat- och ytberoende. Dessa processer gen en omvandling och upplösning av mineral genom kemiska reaktioner. I ett varmt klimat dominerar denna process.
- Genom biologiska processer som ofta samverkar med kemisk vittring, exempelvis svampmycel som arbetar för att skicka näring till växter.
På vilket sätt transporteras det mesta partikelmaterialet som frigjorts genom vittring?
Partiklar kan transporteras av rinnande vatten (älvar och floder), vågor och havströmmar, is (glaciärer), vind och av gravitationen. Vid mynningar i havet avsätts transporterat vittringsmaterial i ett delta som succesivt byggs på med sand och lera. Där kan man vaska pga att ytarinningen tar med sig partiklar.
Morän är den vanligaste jordarten i Sverige. Hur har den bildats?
Glaciärer och inlandsisar rör sig som en trögflytande massa och skulpterar landskapet och bär med sig nedkrossat berg. När isen smälter avsätts allt material som burits med, detta material är osorterat och utgörs av sönderbruten och delvis nedmald berggrund – jordarten morän. Moränen innehåller alla kornstorlekar från stenblock till lerpartiklar.
Vilka olika typer av aktörer finns det som bedriver prospektering?
Gruvföretag (kan köpa uppslag, gruvor eller slig), junior companies (företag med mindre än 10 anställda som ofta säljer sina objekt innan gruvetablering) och prospekterare (privatpersoner som utför enklare prospekteringsinsatser).