gg Flashcards
gg (15 cards)
Liberalism, uppkomst
-stark koppling till upplysningstänkandet
-Positiv till franska och industriella rev.
-De flesta liberaler tillhörde den nya medelklassen som tidigare missgynnats av ståndsamhället.
-Motståndare till alla typer av ståndssamhälle.
-(John Locke 1600-talet)
liberalism, vad man stod för
-Viktigt med yttrandefrihet och att folket får vara med och bestämma över staten.
-Dock ej för alla, ej allmän eller lika rösträtt.
-Om fattiga eller kvinnor röstade kunde det leda till oansvariga beslut.
-Rösträtt var begränsat till de med utbildning eller ekonomisk status.
liberalism, ekonomiskt
-Fri konkurrens ekonomiskt, man skulle ha en fri marknad där man kunde konkurrera om kunderna.
-Nackdel var att företag slogs ut.
-Var och en hade rätt att förfoga över din egendom.
konservatism, uppkomst
-Konservatismen uppstod i motstånd mot den franska revolutionen 1789 och de efterföljande Napoleonkrigen i Europa.
-(Edmund Burke- 1790)
-De flesta anhängare var i det gamla samhällets makthavare (kung, adel, kyrka)
konservatism, vad man stod för
-Konservativa tror i allra högsta grad på utveckling - men de anser att utveckling måste bygga på det som funkat bra tidigare.
-Samhället bör ses som en planta eller frukt som långsamt måste mogna utifrån naturliga förutsättningar.
-Var från början kritisk till industriella rev. men ändrade sin åsikt.
-Samhället bör ses som en familj och inte som en samling individer.
konservatism, ekonomiskt
-De ansåg först att fabriker kännetecknades av ekonomisk misär, alkoholism och sexuell lössläppthet.
-Konservatismen eftersträvar ett samhälle där människor kan leva i frihet tillsammans, utan att staten behöver styra.
-Konservatismen vill ha ett socialt skyddsnät - d.v.s. en skattefinansierad välfärdsstat - men inte för alla, utan bara för de svagaste. Konservatismen vill också ha låga skatter för alla företag och arbetstagare. Det ska löna sig att arbeta och göra rätt.
socialism, uppkomst
-Välkomnade den franska- och industriella rev. Men ställde sig lite kritiska till arbetsförhållandena, ekonomin och orättvisorna med indu. rev.
-(Karl Marx och Friedrich Engels- 1848)
-Företrädde de fattiga i samhället.
-Tyckte att de andra ideologierna inte fokuserade på folket utan mer på ekonomisk vinst.
socialism, vad man stod för
-Socialister menar att det är bättre att lösa ekonomiska och sociala problem tillsammans än att var och en ska klara av det själv.
-Man måste störta det kapitalistiska samhället.
-Socialisternas uppgift var att organisera arbetarna i fackföreningar och partier så att de kunde segra över kapitalisterna.
-Deras tankar blev vägledande för den arbetarrörelse som växte fram i Europa i slutet på 1800-talet.
socialism, ekonomiskt
-I industrisamhället saknade en stor del av befolkningen egendom vilket enligt socialisterna berodde på kapitalisterna. Detta växte klyftorna mellan rika och fattiga.
-Målet var ett samhälle där alla tillsammans ägde jorden, maskinerna och fabrikerna.
imperialismen, Opiumkrigen i Kina
-Storbritannien, Kina
-1800-talet, 1839
-Britterna började sälja opium till Kina under 1800-talet, det var sällan att Kina tidigare ville handla med Européer i byteshandel utan tvingade dem att betala i silver. Men med opiumet ändrades handeln vilket den kinesiska regeringen inte uppskattade, de försökte stoppa narkotikahandeln. Detta ledde till opiumkriget år 1839-1842 där Kina tvingades ge vika efter ett par år och följden blev att Kina tvingades öppna fler hamnar, ge kolonialmakterna ökade handelsprivilegier och acceptera britternas opiumhandel i Kina. Därtill gjordes Hongkong till en brittisk koloni (1841-1997).
imperialismen, japan
-Japan, USA, Japanska shogunen
-1853, 1867
-Ända fram till mitten på 1800-talet var Japan isolerat från resten av världen, ytterst få utlänningar fick komma in i landet och man riskerade dödsstraff om mna försökte ta sig ut. Men år 1853 la sig den amerikanska krigsflottan utanför Tokyo och hotade med att bombardera staden om inte Japan öppnade sina hamnar. Den japanska shogunen gick med på det och kort därpå sluts en handelsöverenskommelse med andra länder i västeuropa.
År 1867 utfördes en statskupp för att störta shogunen, man lyckas och etablerar en stark centralmakt med kejsaren som gestalt. Japan moderniseras på kort tid och blir själva en imperialistisk stormakt.
före nationalismen
I Europa har det alltid funnits olika folkslag som har skiljt sig åt kring språk och kultur.
→ Fokus på vilket landskap eller by man tillhörde än vad man tillhörde för folkslag.
Kung och adel brydde inte sig på ett sammansvetsat land utan var mest intresserade av skatt.
Sammanhållande kraft var kyrkan, det var viktigare än politiska åtagande.
Tidigare var alla som lydde under samma kung samma folk men detta ändras under tidigt 1800-tal.
förändringen
Under 1700-talet skedde stora förändringar runt om i samhället. Allt fler lär sig läsa och skriva, kunga/adelsmakten minskar på grund av upplysningen, religionsbegreppet minskar på befolkningen och politiken blir en viktigare del.
Man börjar intressera sig för språk, kultur och historia kring sin geografiska plats men även ens folkslag.
De människor som kände samhörighet med varandra, hade ett gemensamt ursprung och talade samma språk utgjorde en nation.
under nationalismen
Tanken var att varje nation borde ha rätt till att bilda en egen stat, så kallad nationalstat.
Många stater bestod av flera folkslag, ex Österrike som bestod av tyskar, tjecker, ungrare, polacker, ukrainare, slovener, rumäner, serber, kroater och italienare.
Det var både splittrande och enande med nationalism, å ena sidan så ville folk som levde i splittrade riken slå sig samman men å andra sidan så ville folk i de mångkulturella väldena bilda egna stater.
En ny nationalstat kunde inte bildas utan att någon minoritet bildas.
Nationalism hotade den rådande ordningen i kejsardömen/kungadömen vilket inte uppskattades
politiska
Många liberaler drömde om en enad nation samt en ny politisk ordning där folket hade en större talan än tidigare.
Även högerpolitiker anslöt sig till nationalism där de tänkte att -vi- och -dem- ideologin kunde samla opionen.
I skolor började man lära ut ur ett mer nationalistiskt synsätt då elever fick lära sig att de var danskar, svenskar eller fransmän. Man skulle vara stolt över sin härkomst och fick lära sig om sitt lands historia, geografik och litteratur.
Nationalism ritade om Europa kartan
Tyskland enades under Otto von Bismarck i tre olika krig åren 1864-1871.
