Glosor för första tentan. Flashcards
Analytisk induktion
En metod för att producera och analysera teori utifrån data. Med hjälp av empirisk data försöker man finna generella förklaringar. En hypotetisk förklaring testat mot data. Metoden är kumulativ och förfinas efter hand när mer data tas i beaktning (eftersom generaliseringen nu måste gälla alla fall).
Deduktion
innebär att härleda slutsatser med hjälp av accepterade härledningsregler från en uppsättning redan accepterade påståenden. Eftersom deduktion utgår från vad vi redan vet kan den kopplas till rationalismen, dvs bygger på logik.
Deltagande observation
En form av observation där forskaren gör sig till en del av det sammanhang som undersöks genom att själv delta. I vilken utsträckning forskaren deltar kan bero på flera faktorer, exempelvis forskarens klassbakgrund eller kön, kompetens, sympatier men även moralen i samhället kan spela in. (Om forskaren enbart deltar i vissa utvalda situationer kan det benämnas för partiellt deltagande). Möjlighet att få tillträde till fältet är även något som kan variera.
Diskurs
Diskurs - Kommunikation eller samtalsform. Diskursen utgör det sättet man talar om ett fenomen och i många fall hur man förväntas eller kan tala om en viss sak. Handlar också om att det finns underförstådda betydelser av begrepp och ord som används.
Inbegriper också en maktaspekt, vem som har makten att bestämma och definiera diskursen. Det finns olika typer av diskurs - inom den vetenskapliga diskursen är det forskare och vetenskapsmän som har makten att definiera diskursen.
Diskurspsykologi
Diskurspsykologi handlar bland annat om hur språket och de diskurser som vi har kring oss påverkar oss som individer, men också hur vi som individer påverkar diskurserna. För att förstå individer behöver man alltså sätta sig in i hur de och deras omgivning uttrycker sig.
Dörröppnare
En informant som ofta har en hög social status inom den grupp eller situation som forskaren är intresserad av. Därmed kan dörröppnaren hjälpa forskaren att få tillgång till viktiga personer, framförallt då andra litar på dörröppnarens omdöme gällande den för situationen okända personen som forskaren är.
Empirism
Hur vi når kunskap. Betonar objektets betydelse. Alltså att kunskap kommer utifrån genom de erfarenheter som individen gör via sina sinnen. En tidig företrädare för empirismen var den brittiske 1600-talsfilosofen John Locke (1632-1704) som menade att människan föds som en ”tabula rasa”, vilket innebär att man föds som ”ett oskrivet blad”. Det innebär att alla kunskaper kommer helt och hållet genom sinneserfarenheter.
Epistemologi
Är studiet om vad kunskap är. Kunskap är sann, rättfärdigad tro. Vi kan bara tala om kunskap så länge den som har kunskapen tror på den. Personen ska kunna ge rimliga skäl för sin tro.
Etnografi
Det finns en stor spännvidd mellan olika etnografiska studier, men gemensamt för de flesta är strävandet efter en inifrånförståelse och att denna till stora delar skapas genom att man tillbringar tid på fältet. Gradvis växer det fram kunskaper om fältet och om den eventuella grupp man intresserar sig för.
Funktionalism
Funktionalismen handlar inom psykologin om att studierna som görs ska vara funktionella och användbara för individer. Man fokuserar därför till exempel på minne, emotioner eller problemlösning, och ser till att individer kan bli bättre anpassade för sin omgivning.
Allmänt: Skapa förklaringar av hur olika sociala egenskaper hos individer, grupper, samhällen bidrar till deras anpassning och överlevnad. (likhet med pragmatism)
Gatekeeper
Etnografiska forskare beskriver ofta i sina studier hur någon eller ett par personer i miljön eller gruppen varit extra viktig för att man ska få tillträde och acceptans hos olika människor. Det gäller att knyta till sig en person som är omtyckt och som har en viss status i gruppen. Inom etnografin brukar den typen av person kallas gatekeeper, vilket skulle kunna översättas till portvakt/dörröppnare.
Generaliserbarhet
Hur väl ett fenomen, beteende eller ett skeende går att generalisera och använda som förklaring på fler situationer än den som visats i studien.
”Go native”
En forskare som går in i sin studie med liv och lust kan eventuellt bli starkt färgad av informanternas syn på livet. Detta kallas ibland att go native, att man blir så färgad av det man studerar att man tappar sin vetenskapliga distans. Men samtidigt är man ju ute efter att förstå världen på ett liknande sätt som de man studerar, så i den meningen borde det inte vara så riskabelt att åtminstone en period starkt närma sig den andres förståelse. Även om man till vissa delar går in i informanternas emotioner och tolkningar av världen skiljer sig forskarens livssituation ofta så mycket från de studerades att det inte behöver bli ett ordentligt problem att man bitvis införlivar den andres perspektiv – det behöver inte bli så att man totalt mister möjligheten till kritiskt perspektiviserande.
Grounded Theory
-
Hermeneutik
Den hermeneutiska filosofin brukar beskrivas som en filosofi om tolkning och handlar om hur vi kan förstå och skapa mening. Hermeneutikens förhållande till tolkning, mening och kunskap är i första hand grundat i olika filosofiska antaganden, och som vi ska se finns ett antal olika teorier och förhållningssätt inom hermeneutiken. Precis som när det gäller fenomenologin kan hermeneutiken därför ses som en rörelse, som i hermeneutikens fall hålls samman av att man betonar tolkningens roll för förståelse och kunskap. Ytterligare ett gemensamt drag är en mer eller mindre hårdragen kritisk hållning mot den naturvetenskapligt präglade vetenskapen.
