Grammatik Flashcards

(45 cards)

1
Q

Nio ordklasserna

A

substantiv, adjektiv, verb, pronomen, adverb, prepositioner, konjunktioner, interjektioner, räkneord

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Substantiv

A

ord för människor, djur, saker, tillstånd och egenskaper.. kan sätta en, ett eller flera framför

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Konkreta eller abstrakta substantiv

A

kan ta på eller t.ex. en känsla. bok, elev, stress, glädje

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Numerus (antal)

A

singular eller plural

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Bestämd eller obestämd form

A

singular: en bil, bilen
plural: flera bilar, bilarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Genus (kön)

A

utrum (n-ord) en framför, -n i slutet

neutrum (t-ord) ett framför, -t i slutet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kasus

A
  • grundkasus: formen av ordet, t.ex. superlativ, reflexiv. står oftast med substantiv och pronomen
  • genetiv: ägande, -s på slutet, t.ex. hans, bilens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Egenamn

A

personnamn, platser, företag alltid med stor bokstav

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Pronomen

A

ersätter substantiv, t.ex. Ida-hon, bilen-det, familjen - de

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Pronomen, singular och plural

A
SINGULAR
subjekt: jag, du, han, hon, den, det
objekt: mig, dig, honom, henne, den, det
PLURAL
subjekt: vi, ni, de
objekt: oss, er, dem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Possessiva pronomen

A

min, din, hans, hennes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Reflexiva pronomen

A

sig, sin, sitt, sina - syftar tillbaka på subjektet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Adjektiv

A

beskriver hur något är, alltid ett substantiv eller pronomen

kan kompareras:
positiv komparativ superlativ
snäll snällare snällast
energisk mer energisk mest energisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Adverb

A
beskriver alltid verbet, adjektiv eller annat adverb, (ändrar sig inte i plural)
svarar på frågorna: 
när? tidsadverb, han kommer nu
var? platsadverb, han är hemma
hur? sättsadverbial, han sprang fort
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

“Att komparera”

A

“Att komparera” är namn på en aktivitet, där man säger adverbets (eller adjektivets) olika jämförelseformer.

“Komparation” är namn på en adverbets (eller adjektivets) olika jämförelseformer uppställda i en viss ordning.

Positiv (Grundform): bra
Komparativ: bättre
Superlativ: bäst

kritiskt – mer kritiskt – mest kritiskt
högljutt – mer högljutt – mest högljutt
intressant – mer intressant – mest intressant
intensivt – mer intensivt – mest intensivt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Verb

A

verb är saker man gör, så som tuta och kör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hjälpverb/ Modala hjälpverb

A

ett verb som kommer innan eller efter huvudverbet, t.ex. kan, brukar, vill, måste, bör, får, ska

Jag brukar träna på måndagar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Temaformer

A

infinitiv, preteritum, supinum

spela, spelade, spelat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Infinitiv

A

verbets grundform,
kan sätta “att” framför
- används efter hjälpverb, Jag måste kila
- används efter att, Jag gillar att spela innebandy

20
Q

Tempus (tidsformer)

A

Olika tidsaspekter för verb

presens, perfekt, futurum, preteritum, pluskvamperfekt, futurum preteritum

21
Q

Presens (tidsform)

A
  • presens: nutid, händer just nu

äter, spelar

22
Q

Perfekt (tidsform)

A
  • perfekt: består av har + supinum

lyssnat blir = har lyssnat

23
Q

Futurum (tidsform)

A
  • futurum: används när man pratar om framtiden
    efter ska, efter kommer att och efter ett verb, t.ex.
    han ska åka, han kommer att åka, han åker till…
24
Q

Preteritum (tidsform)

A
  • preteritum: (imperfekt förr)

dåtid, igår. förra året. t.ex. äter-åt och blir-blev

25
Pluskvamperfekt (tidsform)
- pluskvamperfekt: något som hände förut och det som hände ännu tidigare. Består av hade + supinum t. e.x Vägen jag gick på var blöt för det hade regnat
26
Futurum preteritum (tidsform)
sätter skulle för att visa vad som skulle komma hända i framtiden när man berättar i framtiden om dåtiden. I dåtiden önskade jag att jag skulle bli snygg i framtiden.
27
Verb som inte uttrycker tidsformer
imperativ, presens particip, perfekt particip, opersonliga verb, reflexiva verb
28
Interjektion
markerar ingen tid utan är en uppmaning, t.ex. Kom! eller Gå hem! ofta utropstecken efter
29
Presens particip
Verbformer som vi använder som adjektiv, t.ex. En pojke som läser = En läsande pojke En kvinna som skrattar = En skrattande kvinna Huvudordet genomgår verbhandlingen och adjektivet är oböjligt. Böjs som infinitiv och slutar alltid på a + nde (vokalen A) eller + ende (annan vokal)
30
Perfekt particip
betyder att något har blivit gjort, t.ex. läxan är gjord nu. Kommer efter någon form av verben vara eller bli. - används ofta som adjektiv
31
Opersonliga verb
finns ingen som gör något i meningen utan man använder det. t.ex. det snöar, det regnar
32
Reflexiva verb
står med ett reflexivt pronomen, syftar tillbaka på den som gör något, t.ex. Han klippte sig
33
Aktiv form av verb
subjektet utför handlingen i meningen
34
Passiv form av verb
det är inte subjektet som utför en handling i meningen, utan blir utsatt. - med -s på verbet, t.e.x katten jagades av hunden - med bli + perfekt particip
35
Partikelverb
det lilla betonade ordet efter verbet. | t.ex. hålla om, av, ihop, ut
36
Prepositioner
Anger läge och riktning, står framför substantiv eller pronomen t.ex. på, under, i
37
Interjektioner
utropsord, hälsningar, svordomar, ljudhärmande | t.ex. Hej! Tack! Wow! Plask! Tjoff!
38
Räkneord
- grundtal: ett, två, tre | - ordningstal: första, andra, tredje
39
Konjunktioner
= samordnande med konjuktioner kan man sätta ihop två ord, två långa fraser, två verb, två adjektiv, binder ihop två huvudsatser t.ex. och, men, eller, för, så, utan
40
Subjunktioner
= underordnande bindeord som leder till bisatser t.ex. att, om, som, ifall att, eftersom, fastän, än, därför, därför att, när, trots att osv.
41
Huvudsatser
en vanlig mening, innehåller alltid subjekt och predikat . kan stå ensam som en mening, t.ex. Alla är barn i början. - kan även stå efter varandra, t.ex. Alla är barn i början och pengar växer på träd (och=konjuktion)
42
Bisatser
Bisatser behöver alltid en huvudsats, kan ej stå själva, har också subjekt och predikat, t.ex. Jag blev förvånad - huvudsats när han kom in - bisats = Jag blev förvånad när han kom in.
43
B.I.F.F
Bisats inte före första verbet
44
Inledare för bisats
- subjunktioner: du vet att... - adverb: jag har sett hur... - pronomen: det var en sommar som...
45
Satsradning med huvudsatser
binds ihop med en konjuktion eller så använder man skiljetecken; utropstecken, punkt, frågetecken