grupper Flashcards
relationerna som binder samman medlemmarna varierar i typ (behöver inte vara endast en), styrka och duration, vissa mer psykologiska än interpersonella. Har en struktur som består av dess cohesion, normer, roller och statusförhållanden. dessa strukturella aspekter gör gruppen dynamisk ("äkta") (174 cards)
1
Q
grupp anda
A
sammanhängighet, varierar över tid och kontext. faktorer som dyadisk attraktion ökar även anda (t ex likhet, närhet, exponering, komplementaritet, kommunikation). konstruerade vägar för att öka gruppanda: initiationsrit, teambuilding, nollning, hazing
2
Q
primära grupper
A
små intima kluster, långvarigt, frekvent interaktion, hög solidaritet, hög nivå av beroende, personligt meningsfulla. Grupper påverkar beteende, känslor, bedömningar av sina medlemmar.
3
Q
sociala (secondary) grupper)
A
större mer strukturerade med formellt organiserade; arbete, klubbar, vanligt med möten, nyckelresurser för sociala kapital. gräner mer permeable.
4
Q
Kollektiv
A
stora samlingar som uppvisar likheter i handlingar och synpunkter. skapas när människor dras till något gemensamt. upplöses när upplevelse avslutas. visar gemensamma skift i åsikt eller aktion
5
Q
social kategori
A
gemensam attribut, vet vilka som är medlem eller ej. influerar ofta medlemmarnas sociala identiet och uppfattarnas stereotyper. om en sådan kategori ej har sociala konsekvenser så är det bara en beskrivning av en gemensma egenskap. när en grupp påverkar hur man ser på sig själv eller andra så får den en social kraft
6
Q
social identiet
A
en individs självkänsla härledd från relationer och medlemskap i grupper: perception av de själva som medlar i samma grupp eller sociala kategori kallas social identite-delen av en självkoncept som kommer från kunskap av ens medlemskap i en social grupp-påverkar även de som ej är med i gruppen, de komemr vända sig till stereotyper de har om de.
7
Q
socialt kapital
A
hur mycket människro är socialt sammankopplade med varandra-hur starka och många deras sociala relationer är- och hur mycket nytta de får av dessa relationer.
8
Q
vad skiljer en grupp från en annan?
A
komposition, gränser, storlek, interaktion, ömsesidigt beroende,(unilateral, ömsesidig) struktur (roller, normer, interpe), roller, mål, ursprung (emergent eller grundad/formad), cohesive, entitavitet
9
Q
Roller
A
specificerar de generella beteenden som förväntas av personer som har olika positioner inom gruppen. ny medlem spenderar mycket tid på att förstå roll.
10
Q
group cohesion
A
en grupps solidaritet eller enhet som resultat av starka och ömsesidiga mellanmänskliga band mellan medlemmar och krafter på gruppnivå som förenar gruppen, såsom delat engagemang för gruppens mål och esprit de corps. baseras mer på engagemanget för gruppens syfte än de sociala banden mellan medlemmarna. mycket cohesive=identifierar sig starkt med gruppen
11
Q
entitativitet
A
hur gruppen uppfattas som en sammanhållen enhetlig enhet. ser gruppen ut som en grupp? influeras av likhet, närhet och common fate. deras emotionella tillstånd, om alla har samma, mer samma grupp. grupper med hög enti antas ha grundläggande essens som definieerar deras medlemmars natur
12
Q
gruppdynamik
A
de influerande interpersonella processerna som påverkar tankar, emotioner och handlingar hos respektive medlem i gruppen, sker i och mellan grupper över tid och inkluderar: formativa, influerande, prestations, konflikt, kontextuella processer
13
Q
formativa processer
A
behovet att tillhöra och ansluta till grupper, de kontextuella faktorer som främjar formationen av grupper och utvecklingen av gruppens sammanhållning. entitavitet börjar ta form. medlemmar utvecklar en gruppidentitet och initial normer
14
Q
influerade processer
A
inkluderar aspekter av gruppen struktur, konformitet och meningskiljaktighet, social makt, lydnad åt gruppens auktoritet och ledarksp. gruppmedlemmarna måste anpssa sig efter varandra.
15
Q
prestations processer
A
fokus på gruppens produktivitet, sociala motivation, teamwork och kollaborativ beslutsfattande. grupper kan samarbeta för att nå mål tillsammans, roller förtydligas, gruppens styrkor ochs vagheter märks
16
Q
konflikt processer
A
när handlingar eller övertygelser hos en eller flera medlemmar inte accepteras av en eller flera medlemmar. spänningarna tenderar att underminera gruppens cohesion och kan skada specifika relationer inom gruppen
17
Q
kontextuella
A
beroende på gruppens fysiska miljö och specifika syfte inkluderar förändringar främjande grupper och stora kollektiva. yttre faktorer som påverkar gruppen, t ex organisationskultur, resurser, ledningsstöd, och andra grupper.
18
Q
Fem processteg i grupptuveckling
A
- forming-orienterande fas-
- storming, konfliktfas-konflikter dyker upp i gruppen när medlemmar tävlar om status och gruppen sätter upp sina mål
- norming, strukturfas-
4, performing, prestatiosnsfas, grupp rör sig från disagreement och organisatoriska saker till att få saker gjorda - adjourning, upplösning, sista steget.
19
Q
fundamental attribution error
A
attribuerar en persons handlingar till personliga, individuella kvaliteter snarare än externa, situationella krafter (och de kraftfulla grupprocesserna viktigt att ha i åtanke att grupper ändrar attityder, värderingar och uppfattningar. vissa grupper influerar medlemmar på ett betydande och bestående sätt. En makthavare kan påverka
20
Q
Group fallacy
A
att förklara sociala fenomen i termer av gruppen som helhet istället för att basera förklaringen på processerna på individnivå inom gruppen: att tillskriva psykologiska egenskaper, såsom vilja, avsikt och sinne, till en grupp snarare än till individerna inom gruppen
21
Q
group mind
A
ett hypotetiskt förenande mental kraft som länkar samman gruppmedlemmar; sammansmältningen av individuellt medvetenade ller sinne till ett transcendent medvetende- gruppen kan känna och tänka saker som skiljer sig från vad medlemmarna skulle tänkar och känna om de var själva.
22
Q
Lewins interactionism, B
A
B=f(P,E)
B= varje persons beteendemässiga, kognitiva och emotionella reaktioner (“beteende”),är en funktion av hans eller hennes personliga egenskaper (P) och den sociala miljön (E). lewin ansåg att grupper är enhetlgia och akn inte studeras stycke för stycke. helheten är mer än summan av dess delar.
23
Q
Hawthorne effect
A
en förändring i beteende som uppstår när individer vet att de observeras eller studeras. arbetare kan jobba mer effektivt när de känner sig observerade eftersom de upplever att företaget visar särskilt intresse. de känner sig speciella eller viktiga eftersom någon bryr sig om vad de gör
24
Q
structuring observations
A
möjliggör så att forskare kan öka objektiviteten i sina observationer. Man klassificerar olika gruppbeteenden i en objektiv definierad kategori, lite som biologer kategoriserar olika djur. först väljer man vilka beteenden man ska följa, sedan gör man objektiva beskrivningar av dessa.
25
interaction process analysis
ett strukturerade kodningssystem för att studera grupper. 12 kategorier, 6 innefattar socioemotionell, relationsinteraktion, stärker och försvagar interpersonella kopplingar inom gruppen. De andra 6= task interaktion, såsom att ge eller fråga om information, åsikter, förslag kopplade till något problem man möter
26
Symlog (systematic multiple level observation of groups)
Genererar mer globala sammanfattningar av gruppbeteende. använder 26 kategorier som signalerar medlemmarnas (dominans/undergivenhet, vänskaplighet/ovänlighet, accepterande/motsättande
27
sociometri, sociogram
en metod för att mäta relationerna mellan medlemmar i en grupp och sammanfatta dessa relationer grafiskt. Kan vara frågor såsom; vem gillar du mest. Svaren kan sedan organiseras till ett sociogram som beskriver relationerna mellan de
28
Social network analysis
uppsättning procedurer för att studera relationsstrukturen hos grupper och nätverk matematiskt och grafiskt.
29
groupthink
en uppsättning negativa processer på gruppnivå, inklusive illusioner om sårbarhet, självcensur, och press att anpassa sig, som uppstår när gruppen som är mycket sammhållna söker samstämmighet snarare än objektiv analys när de fattar ett beslut. fördelar-positivt med rikt detaljerade kvalitativa av naturligt förekommande grupper,
30
referensgrupp
människor brukar anpassa sig efter. en grupp eller ett kollektiv som individer använder som standard eller referensram när de väljer och bedömer sina förmågor, attityder eller övertygelser, inkluderar grupper som individer identifierar sig med och beundrar och kategorier av icke-interagerande individer. Alla grupper som spelar någon roll i ens live kan fungera som referensgrupp
31
Social exchange theory
använder skinners behaviorism för att förklara hur relationer är skapade och upprätthållnga genom utbyten av belöningar. utbytet skapar relationer när utbytet går att lita på. =en ekonomisk modell för mellanmänskliga relationer som förutsätter att indivder söker efter relationer som ger dem många belöningar samtidigt som de kräver få kostnader
32
Self-reference effect, group reference
forskning visar att människor har bättre minen för handlingar och händelser som de är personligt kopplade till och att tänka på sig själva när de processar information få information att kodas djupare. tendensen för gruppmedlemmar att ha bättre minnen för handlingar och händelser som på något sätt är relaterade till deras grupp.
33
Need to belong
Den generaliserade önskan att söka upp och ansluta sig till andra människor, som, när den är otillfredsställda, orsakar ett tillstånd av spänning och behov. liknas vid andar grundläggande behov. större perioder av isolation ger insomni, depression, fatigue
34
social och emotionell ensamhet
emo-brist på en långsiktig, meningsfull, intim relation till annan person
soc-när människor känner sig avskurna från sitt nätverk av vänner. Båda typerna skapar känslor av ledsamhet, depression, tomhet, skam
35
ostracism
utesluta en eller flera indivder från en grupp genom att minska eller eliminera kontakten med personen, genom ignorera,, undvika. Ibland ej uttryckligen utan mer en känsla- out of the loop. uppstår även vid uteslutning från grupp man hatar. Reaktioner: nervositet, ensamhet, ångest, frustration. Förhöjd negativ arousal
36
Flight or fight respone
En fysiologisk och psykologisk reaktion på stressande händelser, ger aktivering av sympatiska nervsystemet som gör individen redo att motverka hotet eller undkomma hotet. Antingen kämpa sig tillbaka i gruppen eller undvika att nekas mer genom att söka medlemskap annanstans.
37
Tend-and befriend respone
ett fysiologiskt och interpersonellt svar på stressande händelser som kännetecknas av ökat närmande, skyddande och stödjande beteenden (vårdande) och inititera och stärka relationer med andra människor. offra sig för att göra jobbiga saker, konformerar mer till gruppen. blir mer socialt perceptiva
38
Könsskillnader ostracism
kvinnor skyller ofta ostracism på egna egenskaper och försöker ta sig in i gruppen igen. män varken skyller på sig själva eller försöker ta sig in igen. kvinnor tend och befriend, män fight-or-flight
39
Flockinsikten (heard)
Har under människans utveckling varit gynnsamt att vara i grupper för att lösa överlevnadsprobelm. Människor är instinktivt dragna till att samlas med andra.
40
Sociometer theory
En kognitiv anpassning som övervakar din grad av acceptans av andra (man är känslig för att upptäcka exklusion. Vår självkänsla mäter vår acceptans i gruppen. De som hamnade i grupper hade mer chans att överleva och skaffa barn. visar hur socialt inkluderade eller uteslutna vi upplever oss vara.
41
Biologin bakom exklusion
Negativa reaktion baseras på biologiska processer. hjärt-och-kärl, immun-och hormonssytem reagerar på stressen av exklusion. Stark koppling mellan fysisk och social smärta.
42
Individualism
en Tradition, ideologi eller personlig syn som betonar individens företräde och hans eller hennes rättigheter, oberoende och relationer med andra individer. Betonar att alla är unika och självständigheter. Människor är autonoma, de ska få hända precis som de vill. Sätter egna personliga intressen över gruppens intressen eller mål. Atrtribuerar personliga egenskaper till handlingar
43
Kollektivism
en tradition, ideologi eller personlig syn som betonar gruppens eller samhällets företräde snarare än varje enskild person. Ömsesidigt beroende personer måste konstant anpassa sig till handlingar och reaktioner runt dem. Attribuerar till sociala förutsättningar som man är i.
44
Fyra kärnelement (kollektivism elr individualism)
1. Signifikansen av sociala relationer, bandet spelar stor roll för koll. Exhange relationer maximerar personlig vinning.
2. Acceptans av sociala obligationer (medlemmar är förväntade att genomföra sin plikt och uppfylla sina roller)
3. Delade sociala mål
a: equity norm=social standar uppmuntrar belöningar och resurser i proportion till insatser
b. equality norm=social standard fördela lika mellan medlemmar
4. Förändringar i gruppmedlemmarns självuppfattningar
45
Idenitet
Personlig= en individs uppfattning om de aspekter av hans eller hennes självuppfattning som härrör från individualistiska, personliga egenskaper, övertygelser och färdigheter. individualister understryker
Social=en idnivdis uppfattning om de aspeketer om hans självuppfattning som hörrör från ens relationer med andra människor, grupper och samhälle.
46
Individ har behov av (optimal distinctiveness theory)
Assimileras med gruppen
VAra nära kopplad till vänner och nära personer
Vara autonom och differentiering-att sticka ut
47
Social identity teory
grupper påverkar sina medlemmars självuppfattningar och självkänsla, särskilt när individer kategoriserar sig själva som gruppmedlemmar och identifierar sig med gruppen. Två kognitiva processer: social kategorisering och identifiering
48
Social kategorisering
Den perceptuella klassificeringen av människor, inklusive jaget, i kategorier. utifrån synliga egenskaper och sedan placerar vi de förutfattade meningarna bi har om den gruppen=stereotyper/prototyper=en socialt delat uppsättning kognitiva generaliseringar om egenkspaerna hos den typiska medlemmen i en viss grupp eller social kategori. Self-stereotying=att acceptera socialt delade generaliseringar om den prototypiska egenskaper som tillskrivs medlemmar i en grupp som korrekta beskrivningar av sig själv
49
social identifikation
att acceptera gruppen som en förlängning av jaget och därför basera sin självdefinition på gruppens egenskaper. En persons identifiering till en grupp kan bli så stark att individer i situationer i första hand tänker om sig själva som gruppmedlemmar i första hand och individer i andra hand. MER om man är med i minoritetsgruppen värdet hos gruppen påverkar deras känsla av sitt eget värde
50
Back in reflected glory (BRIG)=
Cutting of refelcted failure (CORFing)=
(BRIG)= söker direkt/indirekt umgänge med prestigefyllda eller framgångsrika grupper eller individer
Ett sportfan identifierar sig med laget och ser därför lagets framgång som sin egen framgång
CORF= att ta avstånd från en grupp som presterar dåligt. Folk försvarar sin grupps self esteem på samma sätt som sin egen, man ser den i ett positivt ljus, om det går dåligt är det miljömässigt osv?+
51
ingroup-outgroup bias
Tendensen att se ingruppen, dess medlemmar och dess produkter mer positivt än andra grupper, deras medlemmar och deras produkter. ingruppsfavoritism är vanligare än utgruppsavvisning. Man ger gruppen cred för sin framgång, men skyller på externa influenser när gruppen misslyckas. När personer identifierar sig med grupper så ser de även stora skillnader mellan sin grupp och andra grupper.
52
Stereotype threat
Stereotyper om grupper man tillhör kan också fungera som ett skydd för ens sociala identitet. den ångestframkallande tron att andras uppfattning och utvärderingar kommer att påverkas av deras negativa stereotyper om ens grupp som i vissa fall kan störa ens förmåga att prestera upp till ens förmåga. Hot mot en persons personliga självkänsla tär mer än hot mot en persons kollektiva självkänsla.
53
FFM
Kan vara en förklaring till människors konsekventa handlignar, tankar och känslor över tid. joiners och loners avgörs bl.a av personlighet
extraversion (en s.k determinant): engagemang och intresse i sociala interaktioner
agreablenes:. samarbetsvillighethet, acceptans, medkänsla
consicentiousness: självförtroden, ordning och reda, prestationssträvan, självreglering
neuroticism: starka känslomässiga tendenser, brist på impulskontroll, reaktivitet mot stressorer
oppennes to experience: aktiv strävan efter intellektuellt och estetiskt stimulerande , fantasi, konst, nyfikenhet
54
Extroversion
Särskitl determinerande för joiner eller lon. Tendensen att dras till människor snarare än från. sociala, utåtriktade, aktiva, medlemmar i fler grupper och lyckligare. Grupper brukar söka ut extroverta då lättare att upptäcka än intelligens, moral, vänlighet. Glädje kan förklaras av att de har fler grupper och interaktioner då starka social band är viktigt i välmående.
55
Personality-group fit
Alla drag i ffm påverkar vilka typer av grupper individer väljer att gå med i. Olika typer av grupper söker efter och accepterar olika typer av individer som medlemmar. Vissa personlighetsdrag trycker människor bort från gruppen. blyghet undviker gå med i grupper men njuter mer i aktivitetetsbaserade situationer. Kan eskalera till social ångest som kan elda till att man minskar sin sociala kontakt med andra=att disaffiliate
55
Experience sampling
En undersökningsmetod som går ut på att be deltagarna att registrera sina tankar, känslor och beteende vid samma tidpnkt som de upplever dem. Detta snarare än att rapportera vid ett senare tillfälle. Personer med social ångest är inte ensamma mer, utan i sociala situationer kan de önska att de var ensamma.
56
Anknytning till grupp (attachment style)
Från ung ålder så skiljer sig barn i hur de relaterar till varandra. Framträder i vuxenlivet som variationer i anknytningsstil=en s karaktäristiska inställning till relationer med andra människor. Secure, preoccupied, rädd, avvisande (upplever gruppen som mindre viktigt) med dimensioner av ångest och undvikande av närhet och beroende av andra.
57
Need for affiliation
motiverande spänningstillstånd lindras genom att gå med andra människor, oro för att vinna andra människors godkännadne. Värderar gruppaktiviteter högt. Går oftare med i grupper, kommunicerar mer. Ängslan när de konfronterar sociala situationer pga deras rädsla att avvisas ur gruppen. Mindre benägna att gå med vid rädsla av avvissning.
58
Need for intimacy
motiverande spänningstillstånd lindras genom att söka varma, positiva, relationer med andra. Uttrycker omtanke och oro för andra personer. Inte rädda för att bli avvisade
59
Need for power
motiverande spänningstillstånd lindras genom att få kontroll över andra människor och sin miljö. Ger tillfälle att påverka andra, Uttrycker en förhöjd drift att upprätthålla eller förhöja sin kapacitet att påverka andra persone. Föredrar att vara i auktoritära positioner, därmed färre dyadiska interaktioner
60
Fundamental interpersonal relations orientation (FIRO)
en teori om gruppbildning (och varför man stannar i) och utveckling som betonar kompabilitet mellan tre grundläggande sociala motiv:
- inkludering (affiliation)-viljan att vara samman med andra, och accepteras
-kontroll (power)-viljan att dominera över andra och låta andra vara dominant
-tillgivenhet (intimacy)-viljan att tycka om andra och bli omtyckt
61
Män och kvinnor (personlighet)
skiljer sig i benägenheten att gå med i grupper
Kvinnor mer extroverta och agreeable, minns fler detaljer om deras relationer, återger mer exakt händelser som hänt i deras sociala nätverk, förväntar sig mer ömsesidighet och lojalitet. Definierar sig själva i termer av sina gruppmedlemskap. Män mer agentsika och mer benägna att gå med andra män. sker makt och influesn
62
collaborative circle
En relativt liten grupp kamrater som arbetar tillsammans under en längre tid, utbyter idéer för kommentarer och kritik och utvecklar en gemensam uppfattning om vad deras metoder och mål bör vara. Känsla av orättvisa och starka emotioner är särskilt viktiga för att delta i sociala rörelser.
63
Affiliaton
En samling individer (typsikt medlemmar av samma art) på en plat; också en formaliserad relation, som när en individ sägs vara ansluten till en grupp eller organisation. Processen beror delvis på personligheterna, preferenserna och andra personliga kvaliteter hos gruppmedlemmarna. Affiliation mer troligt i vissa situationer än andra.
64
Social comparison
Personer litar ofta på andra för information om sig själva och miljön. För att validera social verklighet måste människor jämföra sina tolkningar till andra personers tolkningar. Processen att jämföra ens personliga egenskaper och resultat, inklusive övertygelser, attityder, värderingar, förmågor, till andra. Ofta i förvirrande situationer. När självkänsla står på spel=downward, personer som har det mindre bra används som mål för social jämförelse. upward, kan provocera mörkare, mer negativa emotioner såsom förakt, avund, skam.
65
social comparison orientation
den dispositionella tendensen att jämföra sig med andra. Folk nöjda med sin grupp har låga poäng på sc och högs poäng på affiliation. Även om social jämförelse bidrar till en social trygghet så kan det även starta processer som är skadliga för gruppen och dess medlemmar. :
66
Misery love company
när personer hamnar i en tvetydig elelr tom farlig situation så tenderar de att samlas med andra människor för att få den information som de behöver för att dämpa sin ångest
67
Misery loves miserable company
Människor vill ännu mer umgås med människor som är i samma situation som de själv
68
Embarassed misery avoids company
Även om människor vill ha information om en situation så undviker de att umgås med andra för att de inte önskar skämma ut sig själva
69
The proximity principle
tendensen för individer att bilda interpersonella relationer med de i närheten. Nära beslektet med mere-exposure effect. vi föredrar det som är familjärt för oss. Personer i vår närhet blir väen familjära för oss för att vi är så nära.
70
The elaboration principle
Tendensen för grupper att expandera i storlek när icke medlemmar blir länkade till en gruppmedlem och därmed blir en del av själva gruppen; kallas perkolation. Grupper blir mer och mer komplexa över tid
71
72
The similarity principle
Tendensen för individer att söka upp; ansluta sig till eller attraheras av en individ som på något sätt likanr dem; denna tendens gör att grupper och andra interpersonella aggregat är homogena snarare än olika
73
the complementarity principle
En tendens för motsatser att lockas på det sätt de är kongruenta (komplementära) på något sätt
74
the reciprocity prinicple
tendensen att tycka mötas med tycke i gengäld; när A gillar B då Gillar B A.
75
The minimax principle
En allmän preferens för relationer och medlemskap som ger det maximala antalet värderade belöningar (status, prestige, ha roligt, få kunskap) och som ådrar sig minsta möjliga antal kostnader
76
Comparison level
Den standard eller förväntning vi har på hur bra en relation borde vara, baserat på tidigare erfarenheter, observationer och ideal. Det påverkar vår tillfredsställelse med nuvarande relationer – oavsett hur bra de faktiskt är.
76
cohesion
Människor starkt kopplade till varandra genom interpersonella band och gemensam commitmet till gruppen och dess mål.
77
hur mäts cohesion
Samveriar med stabilitet och närvaro. Kan observeras och kodas i beteenden som fysisk närhet, gemensam tid, klädsel, emblem och attiraljer, samt i användande av personliga pronomen. Även självrapportering är vanligt. Beroende på vilka metoder man använder får man även fram helt olika fynd
78
Social cohesion
BEstäms av hur mycket medlemmar gillar varandra och gruppen. Gillar du många medlemmar i grupper gillar du ofta även gruppen själv
79
Task cohesion
Ett delat engagemang bland medlemmarna för att uppnå ett mål och den resulterande förmågan att prestera framgångsrikt som en koordinerad enhet. Att grupper är förenade kring målet är viktigt för cohesion. höga nivåer av:
Collective efficacy=starka tron som delas av betydande del, att gruppen är kapabel att uppnå mål och slutföra uppgifter
Group potency= nivån på gruppens delade optimism, vad gäller dess kollektiva kapacitet
80
Kollektiv cohesion
Den grad i vilken gruppen förenar sina medlemmar, vilket framgår av gruppens upplevda solidaritet och medlemmarnas identifiaktion med grupp. Pratar i termer om "vi". oftast hog entitavitet=gruppen upplevs vara en enda, förenad enhet.
81
Emotionell cohesion
känslomässiga intensiteten hos gruppen och individerna när de är i gruppen. Emotioner ofta interpersonella och socialt delade. Allt eftersom att de intergerar med varandra i positiva kontexter kommer de upplevda positiva affekter av att umgås med andra gruppmedlemmar.
82
Strukturell cohesion
Hur väl strukturerad en grupp är i termer av roller, normer och relationer. En strukturell kan motstå stressorer och ansträngningar som skulle få en mindre cohesive grupp att gå sönder
83
Five stage model of group development
I och med de utmaningar som gruppen möter vid varje steg stärks interaktioner. går igenom alla steg fungerar bättre.
Forming, guard up, försiktigt med uttrycka egna åsikter
Storming-roller, olika mål, personliga konflikt mellan olika medlemamr, hur man ska göra saker
Norming-mer struktur unity, stabilitet, tillit, lojalitet och stöd, tar bättre hand om konflikter
Performing-väldigt få grupper produktiva först, de brukar väntaas med till gruppen mognar. Skift från vad gruppen är till vad de måste göra. Alla grupper når inte dett steg
Adjourning= när gruppen slutar att exister. Planerat eller oplanerat
84
Bales equilibrium model
En konceptuell analys av grupputveckling som antar att en grupps fokus skiftar fram och tillbaka mellan gruppens uppgifter och de interpersonella relationerna mellan gruppenr. pendlar mellan norming och performing stager. De är mest effektiva och hållermlängst ut som grupp
85
Att vara med i en cohesive grupp
Mer tillfredsställelse coh njtuning, responderar mer positivt till varandra. De ej starkt kopplade kan känna sig som outsiders. Press att anpassa stor, även stor risk för fientlighet, syndabock. Mer produktiva pga förhöjd koordination +gemensam bild av hur måelt ska nås.
86
Performance ↔ Cohesion
Relationen mellan performance och cohesion starkare i
bona fide grupper, jämfört med adhoc
korrelationsstudier jämfört med experiment
mindre vs större
sportteam vis andra
projektfokuserade teams vs produktion/service
87
Cohesion och initiationer
Många grupper kräver att individer ska demonstrera sin commitment till gruppen innan de blir medlemmar. Dessa investeringar kan stärka bandet mellan individen och gruppen. i grupper där medlemskapet behöver förtjänas kommer medlemmar gå med i grupper mer avisiktligt. Initiationer påverkar attraktionen till och beroendet av gruppen, t ex kan hårda(skämmiga initiationer göra att medlemmarna mer anpassar sig
88
Teorin om kognitiv dissonans:
om man lägger ner massa energi och tid på att gå med i en grupp och sen visar det sig att gruppmedlemskapet kostar mer än det ger så blir det kd. Då är det bättre att fokusera på delarna av medlemskapet som är givande.
89
Hazing
initiering i en grupp som utsätter den nya medlemmen för psykiskt eller fysiskt obehag, trakasserier, förlägenhet, förlörjligande eller förnedrande. Många gånger får personer ej reda på att det ska ske förrän man redan är där. folk som ldier för att bli medlemmar i en grupp värdesätter gruppen mer och mer beroende. "ritualer" ökar känslor av sammanhållning så det blir mer cohesion. visar nykomlingar hierarkin i gruppen. Gamla få utöva makt, Kan också handla om tradition
90
Obedience
Efterlevnad av auktoritativa direktiv som hänför sig till en given situation, inklusive förändringar i beteende som svar på instruktioner, order och krav utfärdade av personer med auktoritet
90
Milgrams experiment
lydnaden sjönk när ledare var ia nnat rum, försöksperosnen i samma rum . gruppmedlemskap ökade lydnad om andra i gruppen gjorde. proximity principle
91
Power bases
Källor till social makt i en grupp, inklusive ens grad av kontroll över belöningar och straff, auktoritet i gruppen, attraktionsgraft, expertis och tillgång till och kontroll över information som behövs av gruppmedlemmar. Makt är relationellt och rötterna finns i ojämlkhet i kontroll över resurser och straff. Belöningar kan fungera som ett verktyg för att få makt.
92
Coercive power
Makt baserad på förmågan att straffa eller hota andra som inte följer förfrågnignar elelr kraf. De flesta använder sig inte alltid för att påverka, utan när det är enda sättet. Påverkan minskar när kontrollresurser försvinner
93
legitim makt
baseras på en individs sanktionerade anspråk på en position eller roll som inkluderar rätten att kräva och efterfråga efterlevnad av hans eller hennes direktiv. beslut accepteras utan motstånd
94
Referent power
Makt som härrör från sociala relationer mellan individer, inklsuive identifikation med, attraktion till eller respekt för en annan person eller grupp
95
Expert power
Makt baserad på tron att en individ besitter överlägsna kunskaper, färdigheter och förmågor
96
Informational power
Makt baserad på potentiell användning av informationsresurser, inklusive rationella argument, övertalning eller förklaringar
97
Pwer tactics-strategr för att påverka andra
Hard-coercive, mobbning, straffa
soft-utnyttjar relationen mellan påverkaren och målet för att extrahera compliance
rational-betonar resonemang, logik och goda bedömningar
indirekt: subtila och svåra att upptäcka (män)
unilateral-utan samarbete elle förhandling
bilateral-genom dialog, förhandling eller gemensamt beslutsfattande (män)
98
Foot in the door technique
Att påverka en person genom att utvinna efterlevnad av en liten initial begäran innan den andra, mer omfattande begäran
99
Status characteristics
Personliga kvaliteter som de tycker är indikatorer på förmåga och rpesite
specifik-uppgiftsspecifika beteende och personliga egenskaper som människor beaktar när de uppskattar den relativa kompetensen, förmågan.
diffuse-generella personliga egenskaper, såsom ålder, ras och etnicitet, som människor beaktar när de uppskattar den relativa kompetensen, förmågan och sociala värdet hos sig själva. Empati, förmåga att inspirera och karismatiskt ledarskap.
PErsoner som med bedöms med positiva specifik och diffuse sc får mer auktoritet
99
Interpersonal complementarity hypothesis
Den förutspådda tendensen för vissa beteenden att framkalla beteenden från andra som överensstämmer med det ursprunliga betenden, med positiva beteenden som framkallar pos bet, neg bet frmakallar neg bet, dom bet ger underordnad och vice versa:
Hårda metoder genererar negativa emotioner
mjuka genererar likannde
99
Effekter av makt
+action-ökar aktivitet, proaktiva
+emotion-uttrycker mer, humör förhöjda, optimism om framtid
+goal strivin-mer intensiv och motståndskraftig målsträvning,
+cognitive functioning-exekutiva, mental skrämap
+influence-mer autentiska åsikter
-risk taking-olämpliga, oetiska-
-emotion-negativa hos underordnade
-empathy-missbedömer, missförstår
-self-satisfaction-orealistiskt positiva självutvärdering
-coercion-används onödigt
-ethics-behandlar andra orättvisst
100
Lucifer effect=
förvandlingen av godartade individer till moraliskt korrupta individer genom kraftfulla men illvilliga, sociala situationer, uppkallad efter den bibliska karaktärer lucifer.
101
Ledarskap
Vägledning av andra i strävan efter individuella och kollektiva mål, ofta genom att styra, samordna, motivera, stötta och förena deras ansträngningar. en process av inlfuens snarare än en positivion. En kooperativ, ömsesidig relation snarare än en coercive relation.
102
Ledare uppstår i grupper när
1. Medlemmarna känner att framgång i gruppens uppgift är nära
2. Belöningen av framgången är högt värderad
3. En individ med tidigare erfarenhet av ledarrollen finns i gruppen
4. grupp i svår eller stressig situstion
103
two factor model of relationship
en beskrivande modell för ledarskap, som hävdar att de flesta ledarskapsbeteenden kan klassificieras osm antingen prestationsupprätthållande (task- eller relational oriented. Ofta används både men i olika situationer. Grupper med erfarna, professionella medlemmar kan behöva ytterst lite, om gruppen väldigt ochesive och medemmar stöttande behöver inte lika mycket relational
104
Great leader theory
Trait approachFramgångsrika ledare har vissa egenskaper som markerar dem för storhet och att sådana stora ledare formar historiens gång. Situational approah Zeitgeist theory motargument=historien i första hand bestäms av "tidsandan" och förutsättningar som gör en grupp lyckad snarare än av stora ledares handlingar och val. behöver interagera dessa såsom lewins interactional approach
105
Ledares personlighetsegenskaper
själväskerhet, dominans, narcissism, självövervakning, och social motivation, manlighet. I big five- conschien, extraversion. Även oppennes och emotionell stabilitet men inte lika mycket. Agreeable motsatt korrelation. Samvetsgranna,, roganiserade, prestationsorienterade och självkontrollerande individer mer benägna vid uppgiftsorienterade. Extroverta, sällskapliga när situaiton kräver interpersonella.
106
Dark triad
En grupp traits, korrelerar med ledarskap uppsättningen av tre socialt aversiva personlighetegenskaper som består av machia, narci och psyko. MAchia=stöder att använda manipualtiv taktik subtilt i hanteringen av andra människor och förespråkar en cynisk syn på den mänskliga naturen. Alla drag relaterade till uppkomsten av ledarskap
107
Egenskaper hos ledare
Uppgiftsspecfika färdigheter anses viktigare i grupper där leverans och prestation värderas högt.
abstrakt tänkande, förmåga att manipulera miljön och framsynthet, emotionell intelligens, praktisk och kreativ intelligens. Expertis och erfarenhet gör eldaren bättre.
108
Babble effect
Tendensen för gruppmedlemmar som pratar i hög takt i gruppen att framstå som ledare, även om informationen de delar är av låg kvalitet
109
The leader's look
sticker ut från resterande, ofta längre, äldre och hälsosammar. minoritetsgrupper mindre troligt. Kvinnor motstånd, glass ceiling och glass cliff, catch 22-kvinnor behöver bete sig stereotypt manligt men blir också mindre omtyckta.
110
Implicit leadership theory.
gruppmedlemmarnas för givna antageanden om de egenskaper som skiljer ledare från andra määniskor. Ledarprototyper t ex inspirerande, intelligent, dedikerad, rationel. Kognitiva implicita struktirer. Känsliga för specifika saker i olika kontexter, t ex karisma inom bussiness. Kan baserar på irrelevanta faktorer. baseras på tidigare erfarenhet och upplevelser =kulturbetingade, skiljer sig mellan individualistiska och kollektivistska
110
Social identity theory
ledarskap är fundamentalt en process på gruppnivå. När individer kategoriser sig själva som medlemmar utvecklas en idealiserad bild av gruppen samt den prototypiska gruppmedlemmens. Föredrar de medlemmar,+ledare, som representerar den identietetn.
111
Social role theory
En konceptuell analys av könsskillnader som erkänner att män och kvinnor tar olika typer av roller i många samhällen och att dessa rollförväntningar genererar könsstereotyper och skillnader i kvinnor och mäns beteenden och stärker dessa.
112
Terror management theory
en konceptuell analys av de implicita psykologiska processer som tros försvara idnvider från de känslomässigt skrämmande vetskapen att de är dödliga och en dag kommer att dö. Människor har utvecklat kognitiva skydd mot tankar om döden så att genom att följa mäktiga ledare så tllkommer mening, roganisering. vid kriser dras människor till ledare
113
Contingency theory
Effektivitet beror på hur väl ledarens stil passar situationens krav. Avgörs av ledare-medlems relationer, uppgiftens struktur och ledarens maktposition. En uppgiftsorienterad ledare fungerar bättre i en krissituation eller när uppgifter är välstrukturerade.
En relationsorienterad ledare fungerar bättre när gruppen är motiverad men konfliktsökande, eller när uppgiften är oklar.
114
Lest preferred coworker sclae (LPC)=
Ett indirekt mått som används inom Fiedlers Contingency Theory för att avgöra en ledares grundläggande ledarstil – alltså om hen är uppgiftsorienterad eller relationsorienterad.betona uppgiften (låg lpc) eller relationer (hög lps)
115
Leader member exchange theory
Olika grupper kan gynnas av olika egenskaper från ledaren, alal grupper behver inte sakka saker.
Ett dyadiskt, relationellt förhållningssätt till eldarskap som antar att ledare utvecklar utbytesrelationer med var och en av sina underordnade och att kvaliteten på dessa lmx relationer pvåerkar medlemmarnas ansvar, beslutsinflytande, tillgång till resurser och pestation
116
Ledarskapsstialr
Autokratisk: hög produktivitet när ledare närvarar, låg vid frånvaro. Tar ingen input från medlemmar, diskuterar inte långsitkitga mål, betonar sina utkortiet. Viss jobabr hårt andra AGGRESSIVT
demokratisk: stabil, mellanhög produktivitet
-diskuterar emd grupp, låter medlemmar ta egna beslut, vänligre och mer grupporienterade
laissez-faire-blandar sig sällan in i gruppbeslut, tar alla beslut på eget bevåg, funger mest som en källa på teknisk infomation. minst effektivitet och minst i relationella termer.
117
Effektiva följare
är commitade till gruppen och deras roll inom
aktivt engagerade i roll snarare än passiva
följer men också självständiga, kan tänka för sig själva
118
Fem typer av följare
1. conformist följare-akitva, energiska, hägivna
2. passiva-följer utan inelvelse, jobbar när övervakade
3. pragmatiska-ej extrema, är gruppens grundläggande arbetskraft
4. alienerade-prioriterar sin självständighet från gruppen, ej committade
5. exemplariska-aktivt engagerade, säger ifrån vid fel
Ledarens uppdrag att förvandla fööljare till exemplariska
119
transactional leadership
traditionell form av ledarskap som innebär att bidra med tid, ansträngnings och andra resurser i strävan efter samarbetsmål i utbyte mot önskade resultat. Ledaren och följarna utbyter resurser i form av pengar, energi, instruktioner och tid
120
transformational leadership
inspirerande metod, höja ens fölajres motivation, självförtroende, och tillfressatällelse, genom att förena dem i jakten på gemensamma, utmanande mål och förändra deras övertygelser, värderingar och behov. uppnår ofta bäst resultat, kvinnor använder mer
121
social facilitering
en förbättring av utförandet av en uppgift som uppstår när människor arbetar i närvaro av andra människor, och uppträder i andras närvor. Sannolikhet överensstämemr med uppgifter där snabbhet och kvantitet betyder mer än precision Tävlan stärker ofta beteende, särskilt vid knappa resurser, även när samverkan kan ge både individen och gruppen den bästa utdelningen. Fördomar en välinlärd, dominerande reaktion,
122
Evaluation apprehension theory
genom erfarenhet lärt oss att andra människor är källan till de belöningar och straff vi får. Så vi associerar sociala situatioener med utvärdering och känner oss oroliga när andra människor är i närheten. bra på enkla uppgifter men svårt annars. Allmän oro för hur andra utvärderar dem
123
ringelmann effekt
tendensen att bli mindre produktivi, förlust av effektivitet när gruppstorleken ökar; men i gradvis avatagande kraft. Samordningsförluster "bristen på samtidiga ansträngningar" och motivationsförluster t ex dragkamp. Människor drar i ett gemensamt rep sänker individuell prestation när gruppens storlek ökar
124
Social loafing
Tendensen att anstränga sig mindre när man arbetar i grupp än när man arbetar ensam.Människor är inte medvetna om att de loafar, eller så är de helt enkelt ovilliga att erkänna det. När de känner att deras ansträngningsnivå inte kan faställas. Minskar vid tävlan med utgrupp
125
Friåkning
Gör mindre av sin del för andra kompenserar för sin slöhet, särskilt om de känner att gruppen inte behöver dem
126
suckereffekt
tendensen för medlemmar att bidra mindre till en gruppinsats när de förväntar sig att andra kommer att tänka negativt om alla som jobbar för hårt eller bidrar för mycket
127
minska free rdiing
minska gruppens storlek, stärka gruppens prestationsnormer, sanktionera de som bidrar för lite och öka medlemmarnas känsla för oumbärlighet
128
minska social loafing
öka i vilken utsträckning medlemmar identifierar sig med sin grupp eller organisation. social identitetsteori tyder på att skillnaden mellan en hårt arbetande grupp och en loafing-grupp är matchningen mellan gruppens uppgfter och dess medlemmars självdefinitioner
129
collective effort model
förklarar varför grupper ofta presterar sämre än individer. två faktorer=motivation och värdering. indivdier tror ej att mål kommer nås och mål ej särskilt viktigt för dem
130
Wisdom of crowds effect
gruppbedömningen, som var ett genomsnitt av alla uppskattningar som erbjuds, var mer korrekt än bedömningar av experter. kompensarionsmetoden är relativt immun mot gruppprocessförlust orsakaf av dålig koordination, loafing eller otillbörlig påverkan av de vöertygande men okloka
131
Disjunktiv uppgift (disjunctive task)
en uppgift eller ett projekt som slutförs när en signallösning, beslut eller rekommendation antas av grupperna måste generera en enda lösning som kommer att stå som gruppens resultat
132
Synergi:
roducera ett resultat som en grupp som är överlägset de resultat som kunde ha uppnåtts genom en enkel sammanläggning eller ackumulering av gruppmedlemmens individuella ansträngningar; en prestationsvinst orsakad av prestationshöjande gruppprocesser
133
Konjunktiv uppgift (conjunctive task):
en uppgift som endast kan slutföras framgångsrikt om alla gruppmedlemmar bidrar. Medlemmar är sammankopplade som länkar i en kedja, så ömsesidigt beroende av handlingar och resultat maximeras. Prestanda bestäms av den ökända "svagaste länken", den långsammaste, minst produktiva, minst skickliga, mest ineffektiva medlemmen
134
Brainstorming:
en metod för att öka kreativiteten i grupper som kräver ökad uttrycksförmåga, uppskjuten utvärdering, kvantitet snarare än kvalitet och medvetna försök att bygga på tidigare idéer. lider av koordinations- och kognitiva förluster. Kan orsaka produktionsblockering. Oro för evaluation apprehension kan också begränsa effektiviteten av brainstormingsgrupper, även om regeln om "ingen utvärdering" utformades för att befria medlemmar från sådana konserter. Grupper blir ännu mindre effektiva när en myndighet ser dem arbeta och de överskattar ofta sin produktivitet
134
Nominella grupper (nominal groups):
en samling individer som bara uppfyller de minimala kraven för att betraktas som en grupp och så är en grupp endast i namnet; i studier av prestanda skapas en kontroll- eller baslinjegrupp genom att låta individer arbeta ensamma och sedan slå samman sina produkter.
135
Den nominella grupptekniken
en gruppprestationsmetod där en gruppsession ansikte mot ansikte föregås av en nominell grupp fas under vilken individen arbetar ensamma för att generera idéer. Flera kreativitet byggande metoder drar fördel av gruppernas "visdom" genom att integrera individuella idégenererande sessioner med metoder på gruppnivå. Det minimerar blockering och loafing genom att minska det ömsesidiga beroendet mellan medlemmarna.
136
Delphi teknik:
Delphi-tekniken är en metod för gruppbedömning som bygger på upprepade, anonyma rundor av enkäter snarare än diskussion. Den används när problem inte kan lösas med tydliga data och lämpar sig för att samla och förfina expertåsikter utan påverkan från grupptryck.
137
circle of conflict
disagreement: irritation eller något förvärrande: intial oenighet. Routine interactioner störs
conflict escalation: konflikten intensifieras när diskussion övergår i gräl, känslor ersätter logik och den tidigare enade gruppen delas upp i fraktioner, diskussion öppnar upp för argumentation, gruppen delas upp i fraktioner
conflict-de-escalation: konflikten peakar och börjar sedan försvinna
conflict-resolution; medlemmarna söker och implementerar en lösning på problemet
routine interaction: de interagerar som vanligt
138
Mixed motive situation
en prestationsmiljö där det ömsesidiga beroendet mellan interaktanter involverar både konkurrenskraftiga och kooperativa målstrukturer. Få situationer innebär renodlad samarbete eller renodlat konkurrens, motivet att konkurrera är ofta blandat med motivet att samarbeta
139
Prisoner’s dilemma gam
En simulering av social interaktion där spelare måste göra antingen kooperativa eller konkurrenskraftiga val för att vinna; används i studiet av samarbete, konkurrens och utveckling av ömsesidigt förtrodende. Proself indivdier maximerar sina egna vinster. Hamnar ofta i konflikter och kan få samarbetande individer att reagera med kritik och krav på rättvisare behandling. Prosociala individer bryr sig också om andras vinster och förluster.
140
Social values orientation, svo
den dispositionella tendensen att reagera på konfliktsituationer på ett självständigt eller prosocialt sätt; samarbetspartners gör val so gynnar både parter i en konflikt, medan konkurrenter maximerar resultat
141
fyra distinkta orientationer
individualister, proself, 100 till mig
konkurrenter, proself, 70 till mig
cooperator, både prosocial coh proself, 50
altruister; prosocial men ej proself. offrar gärna sina egna resultat, 0
Kvinnor mer troliga att använda positiva svo
142
social och common dilemma
social: välja mellan att maximera personliga resutlat eller grupps. Konflikter upsptår när själviska motiv hotar gruppens sammanhållning
common=individer kan maximera resultat genom att söka personliga mål snarare än de kollektiva, men om för många individer agerar själviskt kommer alla medlemmar i kollektivet att uppleva betydande långsiktiga förluster
143
public goods dilemma
ett perspektiv på metoder för att hantera konflikt som påstår att skillnader i strategier (avoiding, yielding, cooperating, fighting) skiljer sig åt i två dimensioner: concern for self and concern for others
144
Fairness dilemma
Handlar både om metoderna som används för att ta beslut och fördelningen av resurser
145
Responsibility dilemmas
när en grupp slutför sitt arbete, tvistar medlemmarna ofta om vem som förtjänar berom och vem som förtjänar skulden. gruppmedlemmarna måste identifiera faktorer som bidrog till varje medlems prestation, ge credit och skuld.
146
Egocentrism
att ge sig själv mer ansvar för ett resultat eller en händelse än vad som är motiverat, ofta indexeras genom att jämföra eng egna bedömningar av personligt ansvar med bedömningar av ansvar som tilldelas av andra. Detta sker pga att personer är betydligt mer medvetna om sina egna prestationer än andras
147
Reactance
En komplex emotionell och kognitiv reaktion som uppstår när individer känner att deras frihet att göra val har hotats eller eliminierats. Då strävar individen efter att återupprätta sin frihet genom att bekräfta sin autonomi.
147
Tit for tat
börjar alltid med samarbet. om andra också, så fortsätter samarbetat. om parten tävlar, svarar du omedelbart med samma mynt-en rättvid med tydlig motreaktion. Belönar samarbete och straffar konkrurens.
147
Trucking game experiment
Ett forskningsförfarande som används i studier av konflikter i situationer där individer skiljer sig åt i sin förmåga att hota och straffa andra.
147
Dual concern model
Konceptuellt perspektiv på hur man hanterar konflikt. Finns olika konflikter ebroende på grad av omsorg om själv och andra.
-undvikande-låg både
-yielding-för andra
-fighting-för själv
-samarbete-för båda
147
Negotiation
ömsesidig kommunikationsprocess där två eller flera parter i en tvist undersöker specifika frågor, förklarar sina ståndpunkter, utbyter erbjudanden och moterbjudanden för att nå överenskommelse eller ömsesidigt fördelaktiga resultat
148
Tre typer av förhandling
soft-ser förhandling som nära konkurrens. agerar ej i bästa intresse, vker sig, goda relationer
hård-konkurrenskraftik taktik, extrem ställning i frågan, kontroversiella strategier
principiella-söker intregrerade lösningar genom att kringgå ett engagemang för en specifik position
148
Robbers cave experiment
fälstudie, två nybildade grupper utan historia för rivalitet, de sociala och psykologiska faktorerna dokumenterades och drev dessa två grupper in i en eskalerande konflikt
148
Realistic group conflict theory
konceptuellt ramverk, hävdar att konflikter mellan grupper, oundvikligen, härrör från konkurrens om knappa resurser, inklusive mat, territorium, rikedom, makt, naturresruser, energi, allt finns i begränsad tillgång.
148
Intergroup aggression
förlust till en annan grupp kan utlösa komplicerade känslomässiga reaktioner som inkluderar furstration, ilska och en önskan att hitta en syndabock att skylla förlusten på. Förlorare uppleveer "nederlagets plåga"- förnedring, ångest, förlägenhet. Och dessa känslor kan bidra till upptrappningen av konflikter mellan grupper
148
Social dominance theory
Förhållningssätt till förtryck och dominans antar att konflikt mellan grupper är ett resultat av dynamiska spänningar mellan hirerakiskt rangordnade grupper i samhället. De mer utsatta anser att vissa tar åt sig för mycket. Denna orättvisa skapar konflikt
149
General aggression model
många aversiva miljöfaktorer-smärta hot, miljö stressorer osv, kan öka upphetsningen, vilket, i kombination med en negativ bedömning av situationen kan generera aggression.
150
Scapegoat theory
en förklaring av konflikter mellan grupper som hävdar att fientlighet orsakad av frustrerande miljöorsaker (såsom missbruk av andra eller misslyckande) släpps ut genom fientliga åtgärder mot andra sociala grupper. Genom att attackera en syndabock ges utlopp för uppdämd ilska och frustration, den aggressiva gruppn kan då känna sig nöjd med att rättvisa har skipats. , den mest extrema formen, folkmord, kan ske i komb med politiska och sociala påtryckningar
151
Norm of reciprocity
lyder ömsesidigt, svarar på hot med hot, aggression med aggression. I vilken utsträckning grupper reagerar fientligt mot andra grupper varierar från kultur till kultur, mer accepterat bland gäng, idrottshuligar med normer som betonar dominans över andra grupper
152
The ingroup-outgroup bias
gynna sin egna grupp framför alla andra-- två fördomar, den selektiva favoriseringen av ingruppen, dess medlemmar och dess produkter, och 2 undantaget från utgruppen, dess medlemmar. ÖVergrupande ingruppskärlek över outgrouphat.
153
Outgroup homogeneity bias
Den perceptuella tendensen att anta att medlemmarna i andra grupper är mycket lika varandra, medan medlemskapet i den egna gruppen är mer heterogent
154
Group attribution error
gruppmedlemmarna tenderar att göra generella uttalanden om hela utgruppen efter att ha observerat en eller två av utgruppens medlemmar
law of small numbers-baserar generaliseringar om utgruppen på observationen av ett litet antal individer från den gruppen
155
Ultimate attribution error
Att tillskriva negativa handlingar utförda av medlemmar i utgruppen till personlighetsegenskaper och positiva till situationella, fluktuerande omständigheter
156
Stereotype content model
teori om gruppuppfattning som anser att människor stereotypa syn på sociala grupper återspeglar deras uppfattning om den stereotypa gruppens värme (agreeableness, synliggöra, konflikt undvika) och kompetens (skicklighet, information, strävsamhet)
Modellen föreslår att gruppemedlemmar genom att bedöma utgruppens ställning till värme och kompetens, svarar på två viktiga frågor : kommer den här gruppen föröska skada oss och kan den?
157
the contact hypothesis
antar att i och utgruppsfördomar kommer att blekna om människor interagerar regelbundet med medlemmar i utgruppen. förutsättningar för positiv kontakt-medlemmar ska vara jämställda vad gäller bakgrund, och egenskaper som påverkar prestige och rang. situationer bör innebära en gemensam uppgift med ett gemensamt mål som är av lika intresse för båda grupperna och kräver interaktion mellan grupper. situationens normer bör uppmuntra positiva interaktioner.
158
Extenden contact hypothesis
förutsägelsen att vänskap mellan grupper inte bara ökar de två vännernas acceptans av respektive utgrupperna utan också gör att andra medlemmar i deras grupper också blir mer positiva till utgrupper.
159
Recategorixation
En minskning av sociala kategoriserings tendenser uppnås genom att grupper i konlfikt kollpasar till en enda grupp eller kategori. Istället för vi vs dem vi alla tillsammans. Lyfta fram invandrare och ifnödda svenskar som en gemensam identitet. Kan minska fördomar och avståndstagande. Att omdefiniera ingroup så att fler inkluderas
