Gruppsykologi Flashcards
(120 cards)
1
Q
Vad är en grupp?
A
Två eller fler individer som är sammankopplade av och uppstår inom sociala relationer. Vissa tycker att kommunikation, ett delat syfte och ömsesidigt beroende är viktigt också.
2
Q
Förklara primary Group, social group, collective och social kategori
A
primary group – Nära vänner och familj
Social group – kollegor, studiekamrater
Collective – folkmassor, köer, publik
Social category – man/kvinna, ursprung, yrke etc.
3
Q
Vad innefattar en grupps struktur?
A
Normer, roller och interpersonella relationer. Strukturen påverkar interaktionsmönster.
4
Q
Vad är interdependence och vilka olika typer finns det?
A
Ömsesidigt beroende, kan antingen vara reciprokt eller ensidigt beroende.
5
Q
Vad är entitivitet och vad kännetecknas det av?
A
Gruppenighet. Likhet, hög grad av interaktion, närhet och gemensamt öde.
6
Q
Multilevel approach, vad är micro, meso och macro-nivå?
A
Micronivå är en individs personlighet och beteenden.
Mesonivå består av gruppens egenskaper, t.ex deras cohsivness, storlek, struktur.
Macronivå innehåller större organisationer som gruppen är en del av eller vilken typ av samhälle osv.
7
Q
Vad är interaktionism ? Ett exempel på hur detta kan spela roll i en grupp?
A
Våra beteenden är en produkt av interaktionen mellan individ och miljön.
Till exempel dåligt samarbete kan göra att många duktiga personer gör en dålig prestation som grupp. Helheten avgörs inte bara av summan av alla individer. Man måste analysera en situation i sin helhet.
8
Q
Varför människor söker sig till grupper?
A
Need to belong, socioemottonella behov, sammanhang, instrumentella syften.
9
Q
Ostracism
A
Utfrysning, uteslutning
10
Q
Vad innebär fight-or-flight response i en grupp?
A
Vid hot från gruppen, t.ex exkludering kan trigga fight, tvinga sig in i en grupp, konfrontera medlemmar. Flight – undvika interaktion, söka sig till en annan grupp
11
Q
Vad innebär en tend and befriend respons?
A
Att man är vänlig mot gruppen, även om man inte får vara med, är intresserade av dem. De som ägnar sig åt detta är med känsliga för sociala signaler, mer benägna att arbeta hårt för gruppen och härmar andra i gruppen. De letar sätt att bli accepterade av gruppen.
12
Q
Ge exempel på individualism på micro, meso och makronivå.
A
Micro - Självet är unikt och självständig.
Meso - gruppens kultur säger att alla är unika, de som står ut anses värdefulla och gruppen har mycket tävling. Relationer handlar om vinst/förlust.
Macro - Beteende är påverkad av egna attityder snarare än kontext. Individen är viktigast.
13
Q
Ge exempel på kollektivis på micro, meso och makronivå.
A
Micro - självet baseras på relationer och social identitet snarare än personlig identitet.
Meso - Strävar efter harmoniska relationer, gruppens framgång är viktigast, samarbete. Stolthet och plikt över gruppen. Ledare och gruppen bestämmer och tar beslut.
Macro - Kollektivet är viktigast. Beteende beror på normer.
14
Q
Kunna beskriva personliga egenskaper som förklarar skillnader i att söka sig till grupper.
A
- Extroversion gör det enklare att söka sig till grupper. Extroverta söker sig till grupper då de mår bra av social interaktion. Extroverta rekryteras också oftare till grupper, personligheten är lätt upptäckt och en positiv del av att skaffa sig relationer till andra. Andra personlighetsdrag är svårare att upptäcka, som t.ex intelligens etc. Extroverta söker sig framförallt till team-orienterade grupper.
- Grupper med mycket kreativitet och diskussioner söker sig personer med hög openess to experience sig till. Alltså olika grupper söker olika personer.
- Att vara blyg gör också att man tycker att nya grupper är obehagliga och inte njuter av sociala interaktioner lika mycket som andra.
- Ens anknytingsmönster kan avgöra om man är intresserad av grupper och hur hög ångest man har inför att bli avvisad.
15
Q
Förklara det sociala behovet “Need for affilitation” enligt FIRO-teorin
A
Personer med hög need for affiliation vill i högre grad umgås med andra, söker sällskap, mår bättre bland andra och är mer störd av dåliga interaktioner med andra. Detta kan göra dem rädda för att bli avvisade och är därför räddare när de möter nya sociala situationer
16
Q
Förklara det sociala behovet “Need for intimacy” enligt FIRO-teorin
A
Folk med höga tendenser söker också sällskap men framförallt varma, nära relationer. De är inte lika rädda för avvisning utan fokuserar på att ta hand om andra, reciprocitet.
17
Q
Förklara det sociala behovet “Need for power” enligt FIRO-teorin
A
Personer har en drift att upprätthålla och skaffa makt över andra. De njuter av att influera och kunna bestämma. De söker grupper för att skaffa sig möjlighet till makt och resurser.
18
Q
Hur påverkar social anxiety förhållningssättet till grupper? Och vad betyder disaffiliate?
A
Social ångest kan infinna sig när man vill göra ett bra intryck, men de inte tror att de kommer att lyckas. De får då ångest som gör det svårt att göra ett bra intryck. De minskar därför interaktioner i grupper, talar sällan och tyst. Disaffiliate - undviker sociala interaktioner.
19
Q
Redogör för de olika anknytningsstilarna och hur de påverkar hur man relaterar till grupper
A
Secure, söker grupper, självförtroende, vågar lita på andra.
Preoccupied (ambivalent), söker grupper men rädd för att bli avvisad
Avoidant, underviker grupper, bryr sig inte om man blir avvisad
Fearful (disorganiserad), undviker grupper för att de är så osäkra på sig själva och rädda för att bli avvisade.
20
Q
Affiliation
A
När människor samlas på en plats, ofta vid förvirrande omständigheter för att lugna och jämföra oss med andra. Förtrolig kontakt med andra.
21
Q
Redogör för olika typer av social support som hjälper människor hantera stress.
A
- Belonging, att man är en viktig del av en grupp och inte kommer bli lämnade att möta sina problem själva.
- Emotionell support, genom att ta hand om varandra minskas självifrågasättande, skada på självbilden.
- Informativ support, tillgodoser varandra med info och kunskap.
- Instrumental support, hjälper varandra, lånar pengar.
- Ger varandra mening. Social identitet.
22
Q
Kunna förstå de 6 olika principer för hur grupper bildas med begreppen
A
Proximity principle – närhet I tid och rum
Elaboration principle – grupper startar från ett litet antal personer (ofta två) och blir mer komplex och större över tid. Folk som medlemmarna känner bjuds in i gruppen.
Similarity principle – likhetsprincipen, folk söker andra lika dem, i attityder, värderingar etc. Bekräfta självbild, enklare, fler belöningar.
Complementary principle – opposites attract
Reciprocity principle – tendensen att gilla folk som gillar oss.
Minimax principle – minimera kostnader, maximera belöningar.
23
Q
Förklara de fem olika typerna av kohesion, social kohesion, task kohesion, kollektiv kohesion, emotionell kohesion, strukturell kohesion.
A
Social cohesion – attraktionen medlemmar emellan och till gruppen. Är man vänner, trivs man i gruppen.
Task cohesion – gruppengagemang för att nå ett visst mål
Collective cohesion – enighet genom identification och att känna som man tillhör gruppen. Är gruppen en enhet och identifierar sig medlemmarna med gruppen.
Emotional cohesion – grupp-emotioner, t.ex stolthet och hur intensiv affekten är. Energi, team spirit.
Structural cohesion – gruppens struktur, är alla med på normerna, rollerna.
24
Q
Redogör för forming, storming, norming, performing och adjourning.
A
Forming. Orientering, lära känna gruppen och dess medlemmar. Trevlig stämning, konsensus i gruppen, accepterar ledaren och hen leder medan medlemmarna följer.
Storming. Konflikt. Gör sin röst hörd, kritiserar procedurer och ledaren. Dålig närvaro, otrevligt mellan medlemmar.
Norming. Strukturerar. Roller formas, ökad struktur. Kohesion och trygghet ökar. Alla har hittat sin plats och enats om procedurer. ”vi-känsla”.
Performing. Produktivitet. Task orientation, hög intensivitet, löser problem, samarbetar.
Adjourning. Upplösning av gruppen.
25
Redogör för de huvudsakliga skillnaderna mellan Successive-stage-models och Cyclical models
Successive- stage-models – Gruppens olika faser kommer i en specifik ordning, man måste uppnå en för att komma vidare till nästa och går bara igenom ett stadie en gång.
Cyclical models – menar att grupper istället hoppar mellan olika stadier och återkommer och inte gör dem i en specifik ordning.
26
Redogör för Equilibrium models och Punctuated equilibrium models
Equilibrium models – Grupper pendlar mellan att lösa uppgiften och arbeta på relationerna inom gruppen. Alltså de pendlar mellan norming och performing. För att hitta en balans (equilibrium) mellan task och relation.
Punctuated equilibrium models – menar att tempot I gruppers utveckling förändras, ibland kan de utvecklas snabbt, t.ex triggat av en händelse
27
Redogör för olika resultat av cohesion
- Minskar ångest, ger mening, man blir gladare, mer engagerad i gruppen och minskar dåliga sociala situationer och möten.
Vid stora förluster upplever kohesiva grupper ångest, depression, skuld.
Grupper kan också isolera sina medlemmar och enbart tillåta dem vara i en grupp för att minska konkurrans. Att bli utfryst eller lämna en stark grupp kan få konsekvenser som isolation, ensamhet och kroniska skuldkänslor. Medlemmars relationer till personer utanför gruppen kan också skadas.
Det finns starkt grupptryck och likhet i starka grupper. Religösa grupper som krävt mord och självmord av sina medlemmar. Kan också öka negativa attityder och beteenden mot out-group.
Cohesive grupper är mer välfunktionerande och i synk, på gott och ont. Mer effektiva men ifrågasätter inte beslut?
Grupper som är starka är mer produktiva och grupper som lyckas får också starkare sammanhållning.
28
Prescriptive norm
Beskriver det socialt acceptabla sättet att agera i en situation. Föredraget beteende.
28
Prescriptive norm
Beskriver det socialt acceptabla sättet att agera i en situation. Föredraget beteende.
29
Proscriptive norm
definierar vilka handlingar som ska undvikas. Förbjudet beteende.
30
Deskriptiva normer
Vad de flesta hade gjort i en situation
31
Injunktive norm
Hur man ska bete sig
32
Redogöra för Sheriffs studie om gruppnormer
Sheriff undersökte SOCIAL-TUNING, att anpassa sina åsikter och beteenden till de runt omkring. Han använde en effekt som gör att om man stirrar på en prick i ett mörkt rum verkar det som att den rör på sig. När han sen satte en grupp personer att tala om prickens rörelsemönster kom de överens om att den rörde sig ex. antal cm åt ett visst håll även fast alla rapporterar andra olika svar tidigare.
33
pluralistic ignorance
man tror att alla har en annan åsikt än en själv och väljer därför att inte göra sin röst hörd. Är man ensam om en åsikt kan det inte vara rätt eller lämpligt.
34
Roller
specifika beteenden förväntade av individer i vissa positioner
35
Vad är rolldifferentiering och varför använder grupper sig av det?
uppdelning av gruppen i olika roller vilket gör att rollerna blir smalare och mer specialiserade. Ledarrollen tilldelas ofta först. Roller hjälper gruppen genom att komplettera varandra och effektivisera gruppen. Enklare att veta vad som förväntas av en. Vissa är mer relationsinriktade och andra uppgiftsinriktade.
36
Redogör för Moreland och Levines Group socialization theory
Gruppmedlemmar förhandlar om vem som tar vilken roll i gruppen. Individer försöker influera gruppen så man hamnar där man vill, får sina behov mötta. Genom att man nöjer sig och går igenom assimilering (att börja likna majoriteten). Nya medlemmar som kommer in är avvaktande och observerar andra för att passa in, ofta fyller de roller som lämnats tomma av gamla medlemmar. Om de inte passar in eller inte får ut de de vill av gruppen kan de lämna.
Ackommodation - grupp tillåter ny medlem förändra gruppen.
37
Vad är rolloklarhet/ambiguity? Vad kan det leda till?
oklara förväntningar och krav, vad innebär rollen? Kan göra att man ifrågasätter sin kompetens och förmåga till rollen.
38
Rollkonflikt
olika förväntningar och krav på en person i en viss roll. Två personer kan ha olika bilder av samma roll.
39
Inomrollskonflikt
konflikter inom en och samma roll, rollen är inte enhetlig. Vill vara alla till lags men det krockar. Chef och vän.
40
Mellanrollskonflikt
när en individ bär flera roller som är motstridiga. Kan ta tid och skada en av rollerna. Förälder och arbetande.
41
person-rollkonflikt
individens värderingar skiljer sig från förväntningarna på rollen.
42
Vad kan rollstress leda till?
Rollstress kan leda till ohälsa, stress, konfliker med kollegor, mindre familjetid kan minska välmåendet i de relationerna, kan försämra gruppen och prestation.
43
Statusdifferentiering
Ökad makt hos vissa innebär minskad makt hos andra
44
Vad innebär konformitet och majoritetsinflytande?
Grupptryck uppstår när en majoritet av en grupp gör eller tycker på ett visst sätt. För att passa in, matcha gruppen. Konformitet – att förändra ens beteende för att minska skillnad mellan mina egna och andras responser.
45
Redogör för Asch konformitetsstudie och vad den visade
Asch konformitetsstudie bad folk säga vilket streck som var längst. En stor andel deltagare ändrade sitt svar utefter vad andra svarat. Även om det var tydligt att man hade fel.
46
Vad innebär compliance
Hålla med gruppen offentligt men ha en annan åsikt privat
47
Conversion
Ändra sin åsikt till gruppens
48
Independence
Man håller inte med gruppen
49
anticonformity och strategisk anticonformaty
Man uttrycker en annan åsikt än gruppen, strategisk = djävulens advokat
50
Kunna redogöra för Latanés Social impact theory
Det är enklare att påverkar någon om man har hög status, t.ex är chef, kunnig eller någon man tycker om. - styrka
Det är också enklare att påverka om man är närmare i tid och rum, t.ex enklare att få någon att göra nått in person än via telefon. - immediacy
När fler personer tycker en sak har de lättare att påverka (men desto fler personer desto mindre influensa får varje extra person). - number of sources
Den som sticker ut har också större påverkan på gruppen, är först eller har en annan åsikt.
51
Ge exempel på Individuella faktorer som påverkar konformitet
- Ålder att vara vuxen,
- Tro på auktoriteter
- Vilja vara folk till lags ökar konformitet
- Kollektivistiska samhällen konformiterar mer
- förstfödda barn konformiterar mer
- personer med mindre tro på sig själva konformiterar mer
52
Ge exempel på Situationella faktorer som påverkar konformitet
- Om majoritetens åsikt är rimlig är konformitet vanligare
- mindre vanligt om man är anonym
-konformitet är högre om det är en svår och viktig uppgift
- mer konformitet om gruppen är cohesive
53
Kunna redogöra för vad minoritetsinflytande innebär, vad som bidrar till minoritetsinflytande och hur medlemmar reagerar på sådan påverkan
Minoritetsinflytande är när ett par personer ändrar gruppens åsikt.
En åsikt som skiljer sig från andras får uppmärksamhet, oavsett om man tror på minoriteten eller inte lyssnar man noga på deras argument och triggar jämförelse processer. Minoritetsförändringar brukar skapa långt gående förändringar som generaliseras till nya situationer. Andra som också tvivlade kan haka på den som uttryckt sin åsikt.
Minoriteter undviker att uttrycka åsikter som kan dela upp gruppen för mycket, de vill snarare komma till diskussion och konflikt. Som minoritet finns det risk att bli utesluten ur gruppen annars.
54
förklara begreppet idiosyncracy credit
Idiosyncacy credit är poäng medlemmar samlar medan de hjälper gruppen att nå sina mål. Har de många poäng blir de mindre irriterande om de går emot majoriteten och blir lyssnade på.
55
Implicit influence
omedvetna reaktioner på personer runt omkring oss. T.ex hålla avstånd i kön. Rutin, inpräntade normer
56
Informational influence
vi gör som andra gör. Tycker som vi tror att andra gör.
57
Normative influence
förändringar vi gör på grund av normer.
58
Interpersonal influence
förändring på grund av att gruppmedlemmar uppmuntrar konformitet och straffar avvikelse
59
förklara obedience
lyda auktoritära direktiv, ändra sitt beteende
60
Social power
När en persons vinst och kostnad beror på en annan person som inte är lika beroende tillbaka uppstår en skillnad i makt
61
Lucifer effekten
Att människor kan tappa moral och bli elaka i kraftfulla sociala situationer
62
Redogör för de 6 maktbaserna
Reward power – materiella vinster, som pengar, skydd och personliga vinster som uppskattning, acceptans är båda källor till makt.
Coercive power – Makt genom hot om straff, möjlighet att straffa.
Legitimate power – en roll/position som ger en rätt till makt.
Reference power – relationsbaserad makt.
Expert power – antagen kunskap, erfarenhet som ger makt.
Informational power – förmåga att resonera, förklara, att sitta på infomation kan ge makt.
63
Kunna redogöra för vad power tactics innebär och ge exempel på några
Specifika strategier som används för att influera andra eller skaffa sig ett specifikt övertag eller objekt.
T.ex mobbas, manipulera, belöna någon, hota, inspirera.
64
Kunna redogöra för begreppet social status samt redogöra för hur individer erhåller status
Personer med hög status har tillgång till gruppens resurser och andra är undergivna. De talar högt och tydligt, rakt och direkt.
En person som söker hög status initierar ofta kommunikation, tala om för andra vad de ska göra, tolkar andras yttrande högt, bekräfta eller motsäga andras inspel, sammanfatta och reflektera över diskussionen.
Den mänskliga hjärnan är jättebra på att uppfatta signaler om status. Arga medlemmar tros också ha mer status medan de som är ledsna har lägre.
65
Redogör för expectation states theory samt olika status characteristics.
Expectation states theory – medlemmar iakttar varandra och den som tycks (man förväntar sig) ha personlighetsdrag som ger gruppen mer, t.ex genom input och vägledning och detta ligger till grund för statusdifferentiering.
De olika status karaktäristika man menar finns är:
- specific status characteristic – indikationer på att ens förmåga att klara en speciell uppgift
- diffuse status characteristics – mer generella kvaliteer som ålder, kön, pengar, status i andra grupper, etisk och kulturell bakgrund.
66
Redogör för begreppet status generalization
En personens generella status (läs diffusa karaktäristika) influerar ens förväntningar och personen får högre status trots att de är irrelevanta i den givna kontexten.
67
solo status
Att vara ensam, sticka ut när man är den enda medlemmen av en social kategori i en grupp.
Det kan få en att känna som att man sammankopplas med sin kategori och att du inte accepteras av gruppen fullt ut. Och man identifierar sig heller inte med gruppen i samma utsträckning. Solo medlemmar har sällan hög status men de negativa effekterna brukar minska över tid i och med gruppengagemang.
68
redogör för Kelmans teori om reaktion på maktutövning
Compliance – inte ändra åsikter med hålla med offentligt.
Identification – när man blir influerad av någon man tycker om, t.ex en kändis
Internalization – annamma åsikterna.
69
Definiera ledarskap
Vägleda andra för att nå individuella och kollektiva mål genom att koordinera motivera, supporta, leda
70
Leader substitues theory
Faktorer som kan agera som substitute för en ledare, t.ex tydlig uppgift, motiverade medlemmar
71
Kunna redogöra för två historiska synsätt på vem som blir ledare; great leader theory och Zeitgeist theory, samt för ett interaktionistiskt perspektiv
Great leader theory menar att det finns vissa karaktärsdrag som gör en till en bra ledare. Zeitgeist theory menar att det snarare är omständigheterna än ledarens storhet. Interaktionistiskt perspektiv menar att det är i interaktionen mellan en ledares beteende och omständigheterna som avgör. En ledare passar på vissa ställen men inte alla.
72
Redogöra för vad Implicit leadership theories innebär, och hur sådana kan förklara vilka vi väljer till ledare
Förutfattade meningar om hur en ledare ser ut och är. Saker som skiljer dem från folk de leder. Ledar-protoyper. Generella attribut kopplas till mer specifika. Vi testar sedan våra ledare mot vår prototyp för att avgöra om vi tycker de är en bra ledare eller inte. Prototype-matching hypothesis. Detta kan dock leda till att vi dömer t.ex kvinnor som dåliga för att vår stereotypa ledare är en man.
73
Kunna diskutera social role theory och ledarskap
Bilden av en kvinnoroll går inte ihop med en typisk ledare. Det blir en diff i roll och uppdrag hos kvinnor men inte hos män. Kvinnliga ledare bör vara som män men får kritik för att de inte är kvinnliga nog.
74
Kunna förklara vad en ”contingency model” om ledarskap innebär och redogöra för Hersey & Blanchards situational leadership theory
En contingency modell menar att en ledares effektivitet beror på kontext och situationella faktorer.
Hersey & Blanchards situational leadership theory menar att ledare bör anpassa sin ledarstil till hur redo/motiverade/klara en grupp är. Om en grupp inte kan och vill bör ledaren fokusera på uppgiften och leda men när gruppen är mer kunnig kan ledaren fokusera mer på relationer. Tillslut kan delegera, gruppen kan ta eget ansvar men ledaren kan vara expert och hjälpa.
Task orienterad - coaching - relational stöttning - delegerande
75
Kunna förklara vad Leader-member exchange theory går ut på
Poängterar vikten av den enskilda relationen medlem och ledare emellan. Detta kan skilja mellan medlemmar inom en grupp. Gruppen kan delas in i inre och yttre gruppen, där den inre är de med bra relation till ledaren. Ingruppen tar mer ansvar, presterar bättre, ledaren hjälper dem mer, ger dem mer resurser, de har mindre risk att få lämna gruppen och större chans att bli befordrade. Relationen påverkar medlemmars påverkan på beslut, ansvar, tillgång till resurser och prestation.
Utgruppen är mindre lojala, tillför mindre till gruppen, gör bare-minimum.
76
Kunna redogöra för Lewins teori om autocratic vs democratic leadership vs laissez-faire leadership. Vilka effekter dessa ledarskapsstilar har
Autocratic – Auktoritärt ledarskap. Bestämmer vem som ska göra vad, ger gruppen lite influens, poängterar sin makt, pratar inte om gemensamma mål.
När ledaren inte är närvarande görs lite arbete, vid närvaro görs mycket mer.
Democratic – Alla aktiviteter och mål diskuteras som grupp och tillåter medlemmarna själv välja och dela upp arbetet.
Mer grupporienterade, lika effektiva som auktoritärt ledarskap.
Laisses-faire "låt gå" – Oinvesterad ledare, som knappt närvarar. Gruppen sköter allt själva.
Mindre effektiva vid arbete, oavsett närvaro av ledaren och mindre vänskapliga.
77
Kunna redogöra för vad transformational leadership innebär och viktiga beteenden
Transformativt ledarskap – Inspirerande ledare som ökar ens medarbetares egna motivation, självsäkerhet och tillfredsställelse genom att ena gruppen genom gemensamma mål. Detta görs genom att förändra medarbetarnas värderingar, tro och behov.
Beteenden som utövas är
- ta ställning i svåra frågor och vara tydlig med sina åsikter
- Uppmana medarbetare att anamma värderingar
- Betona vikten av engagemang, och själv vara engagerad
- Utmana med höga krav, stimulera nya synesätt och ifrågasätta gamla ideal
- Coacha, främja individernas utveckling
78
Förklara transaktionellt ledarskap
Ledare och medarbetare jobbar mot ett enat mål. Relationen är baserad på resurser, tid, pengar, hjälp, instruktion. En part tar kontakt för att kunna utbyta resurser.
79
”The Dark Triad”
Machiavellianism: Använder manipulativa metoder när man interagerar med andra. De har ingen känsla för heder och sätter egna mål framför andra.
Narcissism - väldigt postitiv självbild. Överdriver prestationer, ignorerar kritik, vägrar kompromissa, söker uppmärksamhet och bekräftelse från andra.
Psykopati - bryr sig inte om andra personer och saknar förståelse för sociala koder. De agerar impulsivt utan att reflektera över sitt beteende och dess konsekvenser.
80
Kunna namnge och övergripande förklara vad social facilitation är
Namnge och redogöra för de fyra övergripande förklaringarna till social facilitation
Förbättring i prestation när andra är närvarande, både tävling men också att andra enbart tittar på.
Gäller beteenden som är vanliga, väl inlärda. Publik vid svåra uppgifter kan istället skapa en rädsla för att misslyckas (social inhibitation) och prestationen går ner.
Physiological processes – fysiska symtom uppkommer när andra är närvarande, hjärtat slår snabbare, högre arousal. Challenge response när det är en uppgift vi klarar av, threat response när uppgiften känns för svår.
Neurological processes – när andra är närvarande aktiveras vår sociala kognintion, det blir högre aktivitet i vissa delar av hjärnan. Aktivering av belöningscentrat ökar motivationen till enklare aktiviteter men tycks komma i vägen när aktviteten är svårare.
Evaluation apprehension theory – antaget att vi lär oss genom belöningar och bestraffningar så associerar vi sociala situationer med inlärning och belöninga/straff. Detta gör att vi anstränger oss mer men att det blir obehagligt om vi är rädda att vi kan misslyckas.
Self-presentation theory menar att vi kan öka våra prestationer kraftigt för att inte visa några dåliga sidor.
Attentional processes – När en annan person är närvarande måste vi dela vår uppmärksamhet mellan dem och uppgiften. Enligt distraction-conflict theory gör detta att enkla uppgifter kräver mer arbete. Så när det istället blir en svår uppgift är det för mycket för att vi kognitivt ska klara av det.
81
Definiera social loafing.
Kunna beskriva de 4 bakomliggande orsaker till social loafing och de 4 faktorer som kan motverka social loafing
Minskning av individuell ansträngning när man arbetar i grupp jämfört när man arbetar själv.
Ökar risken
Ringelmann effect – Coordination losses, i brist på synkronisering tappar man effektivitet, t.ex sjunger för att lyckas ro samtidigt. Motivation losses – Blir mindre aktiv för att man tänker att de andra i gruppen löser det.
Free riding – att inte göra sin del av arbetet för man vet att andra kommer kompensera.
Sucker effect – minska sin egen ansträngning för att andra är kompetenta men inte gör något.
Minskar risken
När man känner att man är en viktig del av en grupp ökar ansträngningen, sence of indispensability.
Tydliga utmanande mål ökar produktiviteten, t.ex nå 95% istället för nästan perfekt.
Engagemang ökar också produktiviteten, personer med hög work ethic , tävlingar (utan för mycket press)
Genom att öka identifikationen och kohesion i gruppen tar man mer ansvar för de andra – arbetar mer.
82
Kunna förklara olika nivåer av självbestämmande I team utifrån Hackmans ”The Authority Matrix”
Fyra olika faktorer av självbestämmande: Utför arbetet, hantera/övervaka arbetet, designa teamet och bestämma mål, ledstjärnor, ”overall direction”.
Och de olika teamen i ordning ökande ansvar är:
manager-led teams/chefsledd - Utför arbetet
Self-managing/egen ledd - Utför arbetet, hantera/övervaka arbetet
Self-designing/självutformande - Utför arbetet, hantera/övervaka arbetet, designa teamet
Self-governing/självstryrande - Utför arbetet, hantera/övervaka arbetet, designa teamet och bestämma mål, ledstjärnor, ”overall direction”
83
Namnge och beskriva de övergripande processerna i ”Taxonomy of teamprocesses”
Action processes – Övervaka framsteg mot mål, övervaka resurser som tid o energi, övervaka teamet – hjälpa varandra och slutligen koordinera arbetet.
Transition processes – granska uppdraget, specificera mål, planera och formulera strategi.
Interpersonal processes – lösa konflikt, motivera och bygga självförtroende, affect management.
84
Namnge och förklara dess betydelse för team - Coordinated interaction
Team fungerar som en koordinerad enhet. Team interagerar mer med varandra och mer kontinuerligt.
85
Namnge och förklara dess betydelse för team - Compelling purpose
Teamet har ett gemensamt mål och syfte
86
Namnge och förklara dess betydelse för team - Interlocking interdependence
Beroendet I teamet är reciprokt och jämlikt, de klaffar.
87
Namnge och förklara dess betydelse för team - Adaptive structure
Team är välorganiserade, roller tydliga, relationer definerade samtidigt som de är adaptiva, föränderliga om det skulle öka effektiviten. Strukturerna ses ofta över.
88
Namnge och förklara dess betydelse för team - Cohesive alliance
Teamet är cohesive, sammansvetsat, och fortsätter vara det genom svåra perioder och utmaningar. Medlemmarna känner sig socialt nära varandra, de identifierar med teamet och är emotionally bonded. Att arbeta i ett sammansetsat team ökar tillfredsställelsen, konflikt hanteras lättare, behövs för att kunna jobba koordinerat.
89
Att kunna namnge de olika huvudprocesserna (”phase/stage”) i den funktionella modellen (”ODDI”) Att kunna namnge och beskriva de delprocesser som ingår i dessa.
Orientation – definiera problem och mål. Planera tillvägagångssätt, ”alla är med på tåget”
Diskussion – minnas, dela med sig av, processa och hitta felaktig information.
Decision - ta beslut
Implementation – utföra beslutet, och utvärdera.
90
Failing to Plan is Planning to Fail: Att kunna definiera begreppet planning fallacy och för- klara varför fenomenet har betydelse för de olika stegen i den funktionella modellen
Planning fallacy – tendens hos grupper att underskatta tid och resurser som krävs för att klara en uppgift.
Det finns en tendens att direkt angripa problemet istället för att planera hur man ska gå tillväga. Grupper som planerar minskar risken att avsätta för lite tid. Under planeringstiden skapas starka normer om hur mycket tid som behövs vilket gjorde gruppen effektivare.
91
Att kunna namnge och förklara de olika formerna för beslutsfattande
1. Averageing – medelvärde av åsikter, “allas åsikter vägs lika” ofta ingen diskussion, blir ungefärligt men går snabbt.
2. Deligation – delegera beslut till subgrupper eller en viss person.
3. Consensus – alla känner att det är ett ok beslut. Tidskrävande, men många blir nöjda.
4. Voting – omröstning. Snabbt. Alla står inte bakom beslutet.
5. Random – kan vi inte bara säga det här? Ja kör på.
92
kunna definiera begreppen distributiv rättvisa och proceduriell rättvisa
Och kunna förklara varför dessa former av rättvisa har betydelse för hur ett beslut blir genomfört
Distributiv rättvisa – Upplevt jämt fördelat av kostnader, resurser, rättigheter.
Proceduriell rättvisa – Upplevd rättvisa över hur beslut tas, hur man löser konflikter.
Om ett beslut har fattats på ett rättvist sätt (proceduriell rättvisa) känner folk sig mer nöjda med beslutet och har högre benägenhet att genomföra de uppgifter som krävs för att nå målet.
Man är också mer nöjd om beslutet gynnar en själv (distributiv rättvisa)
People are more likely to regard a decision as a fair one if the decisional procedures are implemented “(a) consistently, (b) without self- interest, (c) on the basis of accurate information, (d) with opportunities to correct the decision, (e) with the interests of all concerned parties represented, and (f) following moral and ethical standards”
93
Förklara begreppen participation och voice och kunna förklara deras betydelse i samband med hur väl ett beslut blir genomfört
När man fått uttrycka sina åsikter, kritik och fått gensvar från gruppen är man mycket mer engagerad i uppgiften. Voice effect – har man fått sin röst hörd
94
Kunna namnge och förklara de fyra "Sins of commission". Använder information fel.
Belief perserverance - förlita sig på redan förkastad information, inte förändra sin åsikt trots att den blivit bevisat felaktig
Sunk cost bias – ovilja att lämna något/ett beteende man redan investerat i, börjat göra.
Extra-evidentary bias – att använda information man blivit tillsagd att inte använda/ignorera.
Hindsight-bias – efterklokhet.
95
Kunna namnge och förklara de fyra "Sins of ommission" (utelämnande)
Base rate bias – inte förhålla sig till generellt antagna/tendenser/förekomst utan gå på individuell info/uppfattning
Fundamentala attributionsfelet
Confirmation bias – enbart leta/se information som bekräftar egen uppfattning.
96
Kunna namnge och förklara de tre "Sins of imprecision"
Tillgänglighets heurustik – basera beslut på den information som finns lättast tillgänglig.
Conjuction bias – att inte inse att sannolikheten för att två saker sammanfaller är mindre än att en uppstår. Karin är veterinär och hon har en hund.
Representativeness heuristic – fokusera på något färgstarkt/typiskt/representativt men missledande delar av ett problem.
97
Kunna namnge och förklara de tre "Sins of imprecision"
Tillgänglighets heurustik (aviliability) – basera beslut på den information som finns lättast tillgänglig.
Conjuction bias – att inte inse att sannolikheten för att två saker sammanfaller är mindre än att en uppstår. Karin är veterinär och hon har en hund.
Representativeness heuristic – fokusera på något färgstarkt/typiskt/representativt men missledande delar av ett problem.
98
Kunna definiera begreppet confirmation bias och förklara varför fenomenet har betydelse i samband med problemlösning i grupp. På vilket sätt kan mångfald och heterogenitet i grupper bidra till minskad confirmation bias?
Enbart leta/se information som bekräftar egen uppfattning. Leder till att grupper inte utforskar andra alternativ, faller i en falsk verklighet.
För att undvika detta kan man undivka att fastna i en uppfattning innan man utforskat andra. Också att ha medlemmar med olika bakgrund och uppfattningar.
99
Self-serving bias
Self-serving bias gör att man enbart letar upp information som gynnar och skyddar självet. T.ex inte granskar sitt arbete för att slippa ta skulden för misslyckande.
100
The shared information bias: Att kunna definiera begreppet shared information bias och förklara dess relevans vid diskussion och beslut. Läs What causes shared info bias? och Can the shared info bias be avoided?
Tendensen i grupper att diskutera saker de flesta vet/håller med om istället för de få vet om. Risken för bias ökar när man vill komma till ett beslut, snabbt. Det är enklare att få konsensus om man dikuterar något många är med på. Också om problemet är komplext och det inte finns något tydligt svar.
Medlemmar som kommer in med tydliga åsikter kan också ha svårt att ändra dessa. Det handlar också om relationerna inom gruppen, den som förstärker den vedertagna åsikten gillas mer, uppfattas som mer kompetent.
Detta kan undvikas genom att påtvinga diskussioner, vända och vrida på beslut. Mer tid, nya problem utan tidigare uppfattning.
101
Definiera begreppet group polarization
Hur är fenomenet relevant när det gäller att förklara att grupper kan vara mer riskbenägna eller försiktiga än individerna var för sig?
En grupp intar en mer extrem position än enkilda individerna hade, positionen är i linje med majoritetens tidigare åsikter, fast mer extrem.
Få färgstarka individer kan färga hela gruppen, bli mindre representativ. Kan skapa både entusiasm men också få förödande konsekvenser.
102
Definitionen av konflikt
Disagreement and friction that occur when the actions or beliefs of one or more members of the group are unacceptable to and resisted by one or more of the other group members.
103
Veta skillnaden mellan intra- och intergruppkonflikt
Intragruppkonflikt – konflikt mellan medlemmar av samma grupp.
Intergruppkonflikt – konflikt mellan grupper.
104
Kunna redogöra begreppet Social value orientation och dess värdegrunder.
Om vi sammarbetar eller tävlar avgörs av två värdegrunder, hur mycket vi bryr oss om vårt eget utfall och hur mycket vi bryr oss om andras. Proself – maximera egna vinster, prosocials – maximera andras vinster.
Individualister – lägger sig inte i andras uppgifter, ser bara efter sig själv.
Competitors – ser efter sig själv och förstör för andra.
Cooperators – win win för alla, sig själv och andra.
Altruister – tänker osjälviskt på andra.
105
Kunna definiera ”social dilemma” och förklara dess relevans när det gäller konflikter.
Konflikter där medlemmar måste välja mellan att maximera sina egna eller gruppens vinster. Konflikt kan uppstå när individuella motiv går före gruppens, då går gruppen in för att fixa obalansen.
Commons dilemma (or social trap) - A social dilemma when individuals can maximize their outcome by seeking personal goals rather than the collective goals, but if too many individuals act selfishly, then all members of the collective will experience substantial long-term losses.
Public goods dilemma - A social dilemma when one may or may not contribute any resources in support of a public good (such as a park or a highway system) but also cannot be excluded for failing to contribute.
106
Responsibility dilemmas: Oenighet om vem som har ansvar för framgångar respektivemotgångar.
Begreppen: egocentrisk, sociocentrism.
Individer kan tendera att överskatta sitt eget bidrag till gruppen och samtidigt underskatta andras bidrag (”egocentrism”). Detta kan vara en konfliktorsak – någon tar för stor credit på gruppens bekostnad.
Individer kan också tendera att underskatta sitt eget bidrag. Detta kan vara ett sätt att värna om sammanhållningen (sociocentrism).
Grupper kan också enas kring att överskatta sin egen förmåga/eget bidrag samtidigt som andra grupper nedvärderas. Ett sätt att stärka sammanhållningen i den egna gruppen, samtidigt som risken för mellangruppskonflikt ökar.
107
Nämn de olika formerna av norm för distributiv rättvisa
Equity – så mycket man investerat ska man få ut. Negative equity skapar konflikt, när man får mindre än man förtjänar.
Equality – alla ska få lika mycket.
Power - man ger mer till de med auktoritet.
Need – De som behöver mer ges mer av de som har, social responisbility norm.
108
Nämn de sex komponenterna av konflikt upptrappning
1. Folk blir alltmer övertygade om riktigheten hos den egna positionen (uncertainty-commitment), om man uttryckt sina åsikter offentligt står man också fast vid dem i högre utsträckning (kognitiv dissonans, självbild)
Osäker - övertygad
2. Formar sig alltmer negativa bilder av motpartens avsikter, motiv och personliga egenskaper. Fundamentala attributionsfelet. (perception-misperception; ökad risk för missförstånd och att motparten svärtas ned),
Förståelse - missförstånd
3. Tillgriper alltmer aggressiva konfliktbeteenden (Soft tactics-hard tactics) i syfte att få övertaget, att vinna konflikten och i grövsta fall slå ut motparten. Det som tas upp under a-b används för att rättfärdiga den ökande aggressionen.
Mjuka - hårda
Soft tactics – diskutera, förhandla. Hard tactics – hota, mobba, straffa.
4. Ökad aggressivitet från motparten bemöts med samma mynt eller värre (reciprocity- retaliation).
Känslorna blir alltmer negativa mellan parterna (irritation-anger).
Reciprocitet (hämnd)
5. Irritation - ilska
6. Allt fler dras in i konflikten (few-many). Koalitioner bildas. Konflikt som omfattar få personer blir konflikter mellan subgrupper.
Få-fler
109
Nämn de sex komponenterna av konflikt nedtrappning
1. Parterna börjar förhandla och visar sig beredda att överge låsta positioner och övertygelser om att den egna positionen är den enda rimliga och rätta. Man börjar visa kompromissvilja. En slags motsats till punkt 1 under eskalering.
2. Missförstånd och vantolkningar börjar redas ut. Fungerande kommunikation mellan parterna nödvändig för detta, annars risk för mer upptrappning.
3. Konfliktbeteendena blir mindre hårda och parterna börjar erkänna varandras rättigheter.
4. Samarbetsförsök och förlåtande. Parterna ger varandra möjlighet att reparera skador som orsakats under eskaleringen, genom att man försöker både ge och acceptera olika former av ursäkter och förklaringar. Inbjudan till samarbete bemöts med samarbetsvilja. Allt detta blir givetvis svårare ju längre konflikteskaleringen tillåtits pågå.
5. De negativa känslorna börjar lägga sig. Beteenden ovan underlättar detta
6. Tredjepart
110
Hard tactics-Cooperative Tactics - dual concern model
Dual concern model – tvådelad, olika personer väljer antingen att maximera sitt eget resultat eller att se efter andra genom att minska betydelsen av egna mål/önskningar.
* Avoidance – vänta och se om konflikten löser sig själv. Undvikare tolererar konflikt, låter de vara, gör inget för att minska spänningen. Byter ämne, undviker möten eller lämnar gruppen.
* Yielding - Lägger sig, passiv men socialt effektivt sätt att lösa konflikter. Ibland för att man finner sin åsikt felaktig.
* Fighting – slåss (ish) för sin sak. Försöka få över andra på ens egna sida.
* Cooperation – kompromissa.
- Förlikning (conciliation)
111
Hur kan en medlare/tredjepartsinterventioner minska konflikter?
* Att ge tillfällen för båda sidor att uttrycka sig
* Förbättra kommunikation genom att sammanfatta, be om förtydligande.
* Formulera förslag på lösningar
* Vägleda
* Bestämma över plats, tid, regler
112
Kunna förklara begreppet discontinuity effect
I grupp blir vi mer tävlingsinriktade, mer grupp – grupp än individ – individ.
* Grupper maximerar känslor, om man upptäcker att andra är tävlingsinriktad kan man spä på det själv (Group polarization) .
* Grupper uppfattas som mer fientliga, inställningen färgar hur en grupp uppfattas – och det påverkar hur man agerar mot en grupp – som i sin tur påverkar hur gruppen beter sig.
* Individer som identifierar sig med en grupp tenderar att arbeta för gruppens bästa.
113
hur kan corruptive effects of dominance skapa mellangruppskonflikter?
Ojämlikt mellan grupper beroende av varandra, (grupp som fått fördelar och därför arbetar mindre för att de kan dra nytta av de andra) skapar mellangrppskonflikter.
114
Förklara the scapegoat process (syndabock)
Teori om mellangruppskonflikt som menar att fientlighet mot andra grupper grundar sig i att omständigheter som misslyckanden eller andra problem den egna gruppen har. Syndabock.
115
Group attribution error
antagande om att gruppsmedlemmar har samma åsikter, värderingar som gruppen.
116
Ingroup positivity
föredra ingruppen.
117
Outgroup negativity
skepticism mot utgrupp
118
Double standard thinking
inte döma ett och samma beteende lika om det utförs av ingrupp eller utgrupp
119
Outgroup homogeneity bias
utgruppen upplevs som mer homogen
