Histologiska Preparat Block 3 Flashcards

(88 cards)

1
Q

olfaktoriskt epitel

A

olfaktoriska epitel har: basalacellkärnor, nerounenscellkärnor och stödjecellernas.

Finns HÖGST UPP i näshålans tak i krökningarna

-under är bowmans körtlar (med ingångar till dem) och vid dem är axonbuntarna.

RE1 musnäsa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Bronkiol 2 sorter

A

lobarbronker är små plattor som ersätts av glattmuskelatur. Bronkiol är luftvägen som har radie >1 efter delningarna.

-runda och är omgivna av flerfaldigt kubiskt och sedan ensiktat kubiskt epitel.

Terminal bronkiol har omgivande skikt av kubisk epitel och avslutas med respatoriska bronkioler som har DISKONTURNELIG vägg med enskitat kubiskt epitel.

från RB mynnar alveoler som håller i gasutbytet.

RE4 Lungan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

alveoler

A

respatoriska bronkiol avslutas med alveoler för gasutbytet

vita cirklar där alveol är mindre än bronkiol

RE4 lunga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

kapillär

A

i väggen mellan alveolerna finns PYTTES små kapillärer

RE4 Lunga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Lugnmakrofager

A

Finns i alveolerna och kan passera från cons-porer

rund-ish mörka

RE4 Lunga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

flerskiktat oförhornat skivepitel

A

Vävnaden på tonsilla platina täcks av oförhornat skivepitel

under epitelet finns lymffolliklar

LY5 Tonsilla palatina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vit och röd pulpa

A

vit pulpa: flera centrala atreoler i den rosa lymfositiska (T och B celler) omgivningen

Rödpulpa: flera tvärnitade blodkärl med endotelceller i omkretsen + mellanåtliga makrofager som fagocyterar

LY9 Mjälte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Sinusnoid

A

Röda pulpan består av retikulärt nätvärk som har sinusnoider i mellan

eftersom det är blodkärl och blodkärl har endotelceller

LY9 mjälte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

bark/cortex

A

Området där T-celler tränas upp

mörkare perifer del som omger lobulus där i center är det mera ljusrosa pga märg/medulla.

Ly 6/ly 7 Thymus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hassalska kroppar

A

Finns i märg/medulla bland makrofager och fettceller

rund-ish och rosa med/utan mörka prickar i

LY6/LY7 Thymus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

läppröda

A
  • tungans 3 delar: hud, läppröda, munslemhinna
  • huddelen har talgkörtlar och hårstrån men EJ läppröda!

LR. har extra tunt förhornat lager och höga bindvävs papiller mot ytan där blindkärl går igenom

mucosan är ej förhornat och avtar från papillerna

MT6 Läpp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

tvärstrimmig muskulatur

A

center av läppen består av TM. m. orbicularis oris

i lamina propia av läppen finns körtlar

MT6 Läpp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

papillae filiforme

A

tungans ovansida med förhornad toppars taggar

under det är lite lamina propia sedan är det skelletmuskelceller i alla riktningar!

undersidan är slät med flerskiktat oförhornat skivepitel då det e vanlig mukusa

MT3 tunga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

papillae fungiforme

A

svampformade och sticker ut från ytan

är röda prickar på främresidan utifrån

fettväv, salivkörtlar och muskler finns under histologis

MT4 Tunga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

papilla circumvalata eller papillae vallate

A

längst bak i tungan som en valgrav

  • smal skälk med von Ebers körtlar vid valgravens ende
  • smaklökar längs valgravens sidor (ljusa runda cirklar i rad)
  • omgiven dorsalt av muskler i alla riktningar + mukösa(ljusa i bunt) körtlar, serösa (mörk kontrast i hög) körtlar och vita fettceller.

MT5 Tunga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

von Ebners körtlar

A

finns i enden av papillae circumvalate längst bak i tungan

PC. valgrav avslutas med en anslutning till VE.körtlar

MT5 tunga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Dentin

A

Dentin är tjockt ljust lager som omger pulpan

dentin har två väck från sidorna där emaljen har suttit

odontoblasterna är ett smalt lager av celler mellan dentinet och pulpan

MT19 tand in situ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

cement

A

rotcement klär dentinet från emaljgränsen till roten lite mörkare skikt.

innehåller cementocyter i lakuner???

MT19 tand in situ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Tidigt anlag tandutveckling

A

två anlag: övre och nedre blivande käke.

Nedre är blivande underkäke.

ameloblasterna i crosanten kommer utvecklas och mitt emot är det odontoblaster i bindväv som kommer utvecklas

sydväster är det som en appendix: permanent tandanlaget

MT7 tandanlag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

var sker positiv/negativ selektion?

A

i cortex thymus sker positiv selektion

i medulla sker negativ selektion

de hassalskakropparna i medulla har typ 6 celler som karatiniserats

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

randsinus

A

kring lymfnoden finns randsinus

den hittas vid ovansidan där trabecule grenas dess hålrum

LY2 Lymfkörtel LY3 Lymfkörtel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

märgsinus

A

bredvid banden av retikulära celler och lymfocyter i medullla hittas märgsinus som är runda veckan emellan

svart omgivning

LY2 Lymfkörtel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

trabecule sinus

A

parallelt med trabeculen finns trabeculsinus

lymfkörteln ly2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

elastiskt brosk

A

elastisk brosk finns i epiglottis

det är målrikt med chondroblaster?

cv12 epiglottis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
respiratoriskt epitel
cylindriskt skenskiktat epitel med cilier i trachea lite mörkare och har adipocyter under re2 trachea
26
stratum papillare
Översta lagret av dermis som är mot förhornade epidermis består av lucker bindväv och har bindvävspapiller mot epidermis under är stram oorginiserad bindväv HU6 tåblomma
27
stratum reticulare (läderhud)
mer kompakt, fibröst bindväv och är under stratum papilare. stram oorganiserad bindväv över subcutis/hypodermis HU6 tåblomma
28
stratum basale
bildar ceratinocyter i basala lamina I epidermis ETT lager av kubiska till cylindriska celler på bm Ovan är Stratum spinosum HU6 tåblomma Hu7?
29
stratum spinosum
över stratum basale och under stratum granolusom fästa med desmosomer och har kärna HU6 tåblomma, HU7 fingerblomma
30
stratum granulosum
täckt med granula mörka (keratohyalin granula som är förstadie åt cellens keratin) efter denna fasen dör cellerna och zonen blir stratum luciadum med kärnfria celler HU6 tåblomma, HU7 fingerblomma
31
stratum lucidum
före stratum granulosum och innan stratum corneum homogent, mörkt och kärnfritt HU6 HU7
32
stratum corneum
hornlagret med helt utfyllda döda keratin kärnor innan stratum disjunctum men efter stratum corneum HU6 HU7
33
stratum disjunctum
förhornat lager som håller på att flagna bort döda celler som lämnar efter stratum corneum och saknar desmosomer HU6 tåblomma, HU7 fingerblomma
34
subcutis/hypodermis/underhud
under dermis flera adipocyter merokrina svettkörtlar med flerfaldiga epitel mellan dermis och subcutis HU6 HU7
35
nervändslut
(meisners känselkropp är i papill spetsarna dermis) nervändslut finns ur meinsnerskroppar i stratum papillare HU7 fingerblomma
36
talgkörtel
talgkörtel är vid och tömmer sig i hårfolikeln holokrin körtel som går i apoptos mot hårfolikeln HU2 Hjässhud
37
svettkörtlar
tobulära körtlar som kan utsöndra sekret merokrin/apokrin/holokrin(?) har utförsgång med två lager kubiska celler, mörkare än körtlarna finns i dermis och hypodermis HU2 Hjässhud
38
ytre epiteliala skidan
mörkare zon mot den inre epiteliala skida där de tillsammans omger (ljusa) hårstråt HU2 Hjässhud
39
pilus
självaste hårstået mellan de inre epiteliala skidorna kan färgas gult HU2 Hjässhud
40
apokrin körtel
omgiven av enskiktat kubiskt epitel stora och ihåliga i lumen och de merokrina är mindre! korta utförsgångar tömmer sig i hårfolikel kanalen HU4 axillarhud
41
icke lackerande mamma
mycket bindväv mycket adipoctyer körtelrodument har utförsgångar omgivna av(tunn mörkrosa) rudimentär körtelvävnad HU8 Mamil
42
lackterande mamma
mycket sekretoriskt epitel - bildar mjölk utförsgångarna är stora och har tydligt blåa bindväv kopplade ensiktat epitel med myoepiteliala celler (de klämmer fram mjölken) HU9 lackerande mamma
43
mjölkgång
epidermis är starkt väcka pga mycket muskelceller som drar ihop huden mycket bindväv och glatta muskler där i finns mjölkgångarna! de har sekret som töms från varje lob avlånga vita i insidan och omgivna av rosa omkrets väck HU1O mamill
44
duktil lactiferi
utförsgångar från bröstkörtels lobuli mynnar här vinkelrät mot bröstvårtans yta HU10 Mamill
45
hyalint brosk
hyacint brosk är utanför submekosa respatoriskt epitel är tunt och mörkrosa med cilier hyacint brosk är i utsidan av preparatet medan respaktorisk epitel är i insidan RE2 trachea
46
serös körteländstycke/acinus
mörk med tydlig cellkärna största typen av spottkörtel omges av bindvävskapsel som delar den i lober och lobuli i lobuli finns adipocyter bland körtelacini MT13 parotis
47
skarvstycke
sammankopplar de olika acinus (som innehåller acinus cells) via intercalated duct dvs skarvstycken har en rad kubiska celler liten,smal och avlång snitt mellan de serösa acinus MT13 Parotis
48
sekretör
straited duct (sekretör) har cylindriska epitel och sammankopplar de olika skarvstycken (intercalateed duct) runda ljusa cirklar som epitel bland mörkare serös acinus skilda från körtlarna MT13 Parotis kolla lp8 paneras
49
utförsgångar från spottkörtlar
omgivna av bindväv de minsta har cylindriska epitel sedan flerfaldigt, två-fler skiktat är oval/rund omgiven med tunt skikt epitel är en bit ifrån självaste körtlarna MT13 parotis
50
serös/mukös/seromukös
stor ihålig vit med rosa omgivande celler- mukös ett mörkare skikt med lite mindre diameter - serös när det finns ett skikt som täcker det vita - seromukös/gianuzzis halvmåne MT15 Submandibularis
51
peyers plack
lymfoid vävnad med lymffoliklar i lamina propia slemhinnan täcks av villie över submekusan peyersplack är rundisch färgfattiga och under villie har inga villie GI10 Ilium
52
villie
på hela slemhinnan och är starkt väckad mot lumen täckt av entrocyter, bägarceller och lymfovyter med mikroville på dess yta under på botten är bla panethceller villie kan öka på ytan GI10 Human ileum
53
krypta
i villie finns lamina propia som är inom hela Villes väck ner till m. mucosa som avslutar slemhinnan kryptan är väcken som länkar de olika närliggande villies GI10 Human ilium
54
panethceller
finns längst ner i kryptorna har granula som färgas tydligt gulröd som skugga GI10 Ilium
54
mikrovillie
siter på villie och är små tunna trådar som sticker ut från apikalytan GI10 Human ilieum
55
entrocyter och bägarceller
ljusa skuggliknande celler har mikrovilli mot apikalyta bägarcellerna är mellan entrocyterna i form av kärnfria ljusa bägare mot BM lymfocyterna är de tydligt mörka små runda cellerna GI10 Human ileum
56
flerskiktat plattepitel
cylinderepitelet som är sub övergår till skivepitel och omger analkanalen epitelet är ljust övergången är tvär och rectum ät tjock (med bägarceller och kryptor)medan analkanal är tunnare med flerskiktat oförfarna skivepitel GI18 Övergång mellan rectum och analkanal
57
inre sfinker
distalt om analkanalen finns sfinker en förtjockning av inre cirkulära muskellagret som sedan distalt blir tvärstrimmigt muskelatur GI18 rectum analkanal
57
parietalceller
i hela granducale gastricae och i mellersta delen av körtlarna stora runda där mellan finns mukösa halvceller röd/orange pga producerar hcl GI4 magslemhinna, corpus gris
58
foveolae gastricae (gastric pits)
slämmbildande ytepitelceller som går ner i gastric pits hål som öppnar sig i slämytans yta cylindriska körtlar mynnar från undersidan av hinnans väck GI4 magslemhinna corpus gris
59
glandulae gastrica
botten av slemhinnan finns väck som är cylindriska mörka körtlar enkelt tubulära längs hela mukosan ner mot m. mucos GI4 magslemhinna corpus gris
60
Mukösa halsceller
mellan parietalcellerna finns mukösa halsceller apikalt i glandulae gastricae körtlarna GI4 magslemhinna corpus gris
61
huvudceller
bildar zymogen basalt i glandulae gastricae och över m. mucosa färgas mörkare GI4 magslemhinna corpus gris
62
Brunners körtlar
mukös körtleb i submecusan hos deudenums (mukosa) villie som har kryptor där brunners körtlar mynnar i submekusa körtlarna är i små samlade kolonier m. externa är under körtlarna där adventitia kommer sedan GI7 övergång magsäck och deudenum
63
central ven
finns central i varje lobus liten vit rund bland hepatocyterna och sinsuiderna har endotelkärnor i sig och mynnar åt alla sinusonider utan bindväv runt om LP5 lever och gallblåsa
64
periportalt fält
när flera leverlobuli möts bildas det periportalt fält LEVERLOBULOS HAR CENTRAL VEN OCH HAR CA6 PERIPORTALA FÄLT OM SIG vitt runt ish snitt större än central venen har i sig bla avlång gallgång, rund arterna hepatica och en del av vena porta LP5 lever o gallblåsa
65
kupfferceller
kring centralvenen finns flera sinusoider som livnära sig på centralvenens blod kupfferceller kantas hos dessa sinusnoider kuffercellerna fagocyterar och är mörklila LP5 lever o gallblåsa
65
langerhans cellöar
i paneras är körtlar i öar liknar glattmuskelatur där är lö. som är ljusare med "samma mönster" LP8 panceras
66
Ateria hepatica
finns i periportala fältet lite större rund ihålighet som ligger ihop med perioprotala fältet kärnfri och större än gallgången (med kubisk epitel) LP5 lever o gallblåsa
67
gallgång
kubiskt eller cylindriskt epitel som är runt ihåligt och kärnfritt i mitten är mindre än vena hepatica LP5 lever o gallblåsa
68
taniae coli
de 3 longitudinella distinkta muskleband i colon väggen mucosa>sumucosa> cirkulära muskler> longitudinella muskler GI19 Kolon
69
lymfoid vävnad
ligger i ansamlingar av lymfocyter Avgränsad cirkulärt GI15 appendix
70
tubulär körtel
löper från mukosans yta ihåliga celler - bägarceller panethceller saknas GI19 kolon
71
zona glomerulosa
precis innanför kapseln celler i kluster mörkare nyans av rosa i ett relativt tunt skikt innan zona fasiculata EN7 Binjure
72
zona faciculata
lite ljusare nyans på zonen har sinusoider lagrar kortisol som gör den ljusare under är zona reticularis EN7 Binjure
73
zona reticularis
lite mörkare än zona fasiculata oordnade celler, ofta i strängar omgivna av sinusoider har celler med granula, makrofager mm som e mörkare EN7 Binjure
74
märgen
efter zona reticularis med dem mindre cellerna är medulla central i märgen är det märgceller vensjö med eretrocyter EN7 Binjure
75
neurohypofysen
grisrosa område som är vid violetta rathkers ficka pituicyter som är avlånga och brunaktiga mörkrosa kärl med gula retrocyter EN4 Hypofys
76
adenohypofysen
gulaktig med fyllda celler dvs acidofila har lite basofila celler som är blåröda har kromofoba celler som är svagt färgad i cytoplasma och nästan ingen granula har eretrocyter som är små gula och glansiga EN4 Hypofysen
77
pituicyterna
hittas i neurohypofysin som är avlånga och brunaktiga gliaceller tydliga cellkärnor EN4 epifys?
78
kromofoba celler
hittas i adenohypofysen kromofoba celler är svagt färgad i cytoplasma och nästan ingen granula avlånga bruna pituicyter med tydliga cellkärnor utan hormoner kärl med gula eretrocyter NE4 Hypofys
79
kromofila celler
kan vara basofila eller acidofila acidofil- gul cytoplasma celler med orange/bruna kärna EJ fettcellerna basofilaceller- mörkare violettfärgade finns i adenofysen EN4 Hypofysen
80
pars neurosa
neurohypofysen består av pars neurose och infundibulum kommer efter pars intermedia och är väldigt lucker och ljusrosa Insidan av neurohypofysen? EN4 hypofys
81
follikelceller
ljus jämt färgade cirkelaktiga massor "sköldkörteln" med proteiner dvs kolloid kan vara stora och små omgivna av mörklila follikelceller EN1 Thyrodeia
82
huvudceller och oxyfila celler
ligger i parathyrodeia central kärna små huvudceller- bildar PTH celler för ökad kalcium, mindre cytoplasma oxyofila celler- i grupper eller enskilda med större än huvudcellerna, tjockare cytoplasma och rosa mellan är adipocyter EN2 Parathyrodeia
83
pinealocyterna
tillverkar melatonin svagt färgade med stora oregelbundna och otydlig kärnor EN6 Epifysen
84
hjärnsand eller acervuli cerebri
mörkrosa tydliga fläckar ökar med åldrande är kalciumsalter EN6 Epifysen
85
gliaceller eller astrocyter
avlånga, mörkfärgade som pinealocyterna 5% EN6 Epifysen