Hjärt- kärl patologi

Question 1

Hur ser en hypertensiv hjärtsjukdom ut histologiskt?

- vad är det som ger hypetrofi?

Answer 1

• cellerna växer i bredd
• cellkärnan blir större

Hjärtmuskulaturen genomgår hypertrofi pga ett ökat motstånd (ökat blodtryck)

Question 2

Definiera vänstersidig och högersidig hypertensiv hjärtsjukdom

Answer 2

Vänstersidig

• tecken på systemisk hypertension
• hypertrofi i vänster kammare

Högersidig

• pga cor pulmonale (akut eller kronisk lungpatologi) —> ökat tryck i lilla kretsloppet —> höger sida får jobba hårdare
• ger hypertrofi och dilatering av höger kammare
• dilaterade trabekelvärk (pga sträcks ut vid dilatation

Question 3

Ge exempel på akut och kronisk cor pulmonalr

Answer 3

Akut

• akut lungemobli
• stora pneumonier
• pneumothorax

Kronisk

• KOL
• kronisk lungembolism
• vilka leder till pulmonell hypertension

Sammantaget - hindrat blodflöde i lilla kretsloppet ökar trycket mot höger kammare

Question 4

Vänsterkammarsvikt

• orsak?
• leder till? - symtom

Answer 4

Orsak

• hypertension i systemkretslopp, hjärtinfarkt, klaffel, inlagring i hjärtmuskulatur
• detta kan leda i kroniska fall till hypertensiv hjärtsjukdom som kan leda till svikt

Leder till slut till att hjärtat inte kan kompensera med ökad slagvolym –> sämre systolisk pumpfunktion

• ökat tryck bak mot lunga –> lungödem
• ger hypotension när hjärtat inte kan kompensera längre –> perifier cyanos
• BIVENTRIKULÄR svikt - kan fås om vänstersidig svikt fortplantas bakåt till lungkretsloppet

Question 5

Vad är detta?

Answer 5

Lungödem

• transudat i alveoler
• förtjockade alveolväggar pga stas
• stasade blodkärl

Question 6

Högerkammarsvikt

• mekanism?
• orsak?
• leder till? –> symtom på ökat tryck bakåt?

Answer 6

Ökat tryck bak mot höger kammare –> dilatation och hypertrofi av muskulaturen i kammaren –> sämre systolisk funktion —> sämre cirkulation till lunga

Leder till
- ökat tryck bakåt

Symtom

• fyllda halsvener
• subukutana ödem (pittingödem)
• leverförstoring

Orsaker

• vänsterkammarsvikt som fortplantats bakåt
• kardiomyopatier
• inlagringssjukdom
• infarkt
• lungssjukdom

Question 7

Orsaker till kronisk/akut ischemisk hjärtsjukdom

Answer 7

Akut

• instabil angina pectoris
• hjärtinfarkt
• plötslig död

Kronisk

• kronisk ischemisk hjärtsjukdom
• stabil angina

Question 8

Vad innebär stabil angina?

• symtom
• histologi

Answer 8

Ateroskleros (stabila plack) i kononarkärl
- ger ischemiska bröstmärtor vid ansträngning

Histologi

• mycket glatt muskulatur och fibros i fibrösa kapseln
• liten organiserad lipidkärna

Question 9

Vad är skillnaden på eccentrisk och koncentrisk plack?

Answer 9

Eccentrisk
- placket finns runt en del av kärlet

Koncentrisk
- placket finns i hela omkretsen av lumen.

Question 10

Vad är risken med instabila plack?

Answer 10

Kan rupturera in mot lumen och orsaka trombos som kan ockludera lumen
- ger ischemisk bröstsmärta utan ansträning och leder i förlägningen till hjärtinfarkt.

Instabila plack kan rupturera när som helst utan förvarning

Question 11

Vad är definiton på hjärtinfarkt?

Answer 11

Nekros av hjärtmuskelceller pga ischemi

Question 12

Hjärtinfarkter kan vara regionala eller generellt subendkoardiella. Vad beror detta på och vad definierard dessa?
- orsaker

Answer 12

Regional - vanligast.
- kan vara transmural eller subendokardiell

Transmural - komplett trombos som inte löses upp i tid leder till att hela väggen (transmuralt) går i nekros.

Subendokardiell - trombosen löses upp inom tid, vilket gör att endast nekros sker subendokardiellt

Generell subendkokardiell
- pga ateroskleros i flera koronarkärl vilket leder till ischemisk skada –> nekros subendokardiellt

Question 13

Beskriv en hjärtinfarkt histologiskt

- färsk

Answer 13

• döda myocyter som förlorar kärnteckning (pyknos) - ödem separerar döda myocyter (ser mer luckert ut)
• akut inflammatoriskt infiltrat mellan myocyterna
• kontraktionsband börjar komma
• tvärstrimmighet börjar försinna (1-3 dagar)

Question 14

Beskriv en hjärtinfarkt histologiskt efter

• 1-2 veckor
• vilka immunceller börjar komma?

Answer 14

• döda myocyter börjar försvinna (fagocyteras)
• makrofager börjar komma (fagocyterar döda myocyter och neutrofiler)
• granulationsvävnad börjar formas med mycket kapillärer

Question 15

Hur lång tid tar det innan ett infarktområde i hjärtat har helt ersatts av fibrotisk vävnad?

Answer 15

2 månader och mer

Question 16

När är risken störst för en ruptur av hjärtmuskeln efter en infarkt och varför?
- vad kan ruptur leda till för dödligt tillstånd?

Answer 16

3-7 dagar efter infarkt

• nekrotiska områden städas undan av markofager. Området i muskelväggen blir försvagat och kan inte hålla emot trycket
• det tidiga bindväven av kollagen är inte stark.

Bilden - makrofager och helt bortstädade nekrotiska myocyter

RUPTUR KAN LEDA TILL
- hemoperikardium - blod läcker ut under perikardiet = tamponad = hjärtat kan inte slå pga utrymmesbrist

Question 17

Förutom ruptur, vilka andra tidiga komplikationer kan ske vid hjärtinfarkt?
- hur ser en perikardit ut makroskopiskt?

Answer 17

• akut HV-svikt
• arytmier
• klaffpåverkan som kan leda till akut hjärtsvikt - ofta mitralis
• tromber (kan embolisera till hjärnan)
• perikardit (pga inflammatorisk process vid infakrtområde)

Perikardit
- fibrinintrådar under perikardium

Question 18

Vilka sena komplikationer kan komma av en hjärtinfarkt?

- 4 st

Answer 18

• kronisk hjärtsvikt
• kammaranerurysm - pga ärrvävnaden - kan leda till tromber som ansamlas som kan embolisera
• dressler - perikardit (immunmedierad korsreaktion på myocyter, ovanligt)
• reinfarkt

Question 19

Beskriv degenerativ sjukdom av klaffar

• orsaker?
• vilka 2 klaffar drabbas 2/3 av fallen vid FÖRVÄRVAD klaffsjukdom?

Answer 19

Nodulera Förklakningar (stenoser) på klaffarna kan leda till stel klaff som inte kan slutas eller öppnas helt. Leder till

1. Inte slutas - blod sprutas tillbaka efter systole
2. Inte öppnas - för lite blod passerar genom klaffen

Mitralisklaffen och aortaklaffen drabbas oftast —> klaffinsufficiens

Question 20

Vilka två klaffar drabbas vanligast av insufficiens pga

• reumatisk feber
• vad är orsaken till reumtaisk feber?
• hur ser det ut makroskopiskt?

Answer 20

Streptokockinfektioner i t.ex. halsen, kan leda till fibrotisering av klaffar, perikardium eller myokardium - dvs bakterierna sätter sig på hjärtat.
- vanligen drabbas aorta eller mitralisklaffen

Makroskopiskt

• nodulära vegetationer på klaffen —> orsakar fibrosbildning –> stenos på klaff
• fuserade klaffblad
• angiogenes

Question 21

Vad är en Aschkoff kropp?

Answer 21

Nekroskluster med associerade makrofager som orsakas av reumatisk feber, t.ex. på en klaff.

Bilden

• nekros
• pilen - makrofager

Question 22

Vilken är den vanligaste kongenitala klaffsjukdomen?

Answer 22

Biskupid aortaklaff

- två av bladen har då fuserat

Question 23

Vad är Barlow disease?

Answer 23

Degeneration av mitralisklaffen
- sura mykopolysackarider ersätter klaffvävnad –> blir svag och ballonerar upp (prolaps) i förmaket när kammaren kontraherar

Question 24

Vilka 4 huvudtyper av endokardit finns?

- hur ser de ut makroskopiskt?

Answer 24

1. Akut reumatisk feber - nodulära vegetationer vid kanten av där klaffbladen stängs ihop (ofta mitralis)
2. Infektiös endokardit - större destruerad vävnad som kan sträcka sig till chordae och myokardium
3. icke bakteriell trombotisk endokardit - små-medelstora icke destruktiva vegetationer vid kanten där klaffen stängs.
4. Libman - Sacks endokardit - små-medelstora vegetationer som kan finnas under och på klaffen. Dessa blir ärrvävnad

Question 25

Vad är definition på endokardit?

Answer 25

Inflammation på hjärtklaffar

Question 26

Bakteriell endokardit - predisponerande faktorer - vilken bakterie står för 60 % av fallen - vilken bakterie står för 20 % av fallen

Answer 26

Om man redan har en abnormalitet i klaffen är detta en riskfaktor för att drabbas Vanligaste bakterien - streptococcus viridans Näst vanligast - stafylococcus aerus (mer hos iv-missbrukare)

Question 27

Hur ser en bakteriell endokardit ut histologiskt?

Answer 27

- vegetationer av fibrin och plättar - inflammatoriska celler - bakteriekolonier

Question 28

Vad är detta för symtom? | - vilken diagnos ska misstänkas om man ser detta + feber?

Answer 28

Septiska embolier som har fastnat ute i periferin (små kapillärbäddar) - risk att det rör sig om en BAKTERIELL ENDOKARDIT som har emboliserat

Question 28

Nämn de vanligaste orsakerna till myokardit | - virus, icke-virala mikrober, icke infektiös

Answer 28

Virus - Coxsackie A och B Icke-virala mikrober - Trypanosoma cruzi - Borrelia Burgdorfi Icke infektiös - autoimmun sjukdom (SLE) - eosinofil myokardit - läkemedel

Question 29

Symtom på myokardit

Answer 29

Ofta diffusa symtom - trötthet, nedsatt AT - diffus smärta i bröstet - andfådd - palpitationer (extraslag) - uttalad påverkan - akut hjärtsvikt - ST-höjningar

Question 30

Lymfocytär myokardit (virusorsakad) | - histologi vid aktiv inflammation

Answer 30

- ödem mellan myocyter - interstitellt lymfocytinfiltrat - tecken på myocytskada

Question 31

Chagas myokardit - histologi - vilken patogen orsakar?

Answer 31

Parasiten trypanosoma cruzi (intracellulär parasit) Histologi - parasiter i myocyter - lymfocyter - makrofager - eosinofiler - myocytskada - ödem

Question 32

Eosinofil (Loeffler myokardit) - histologi - orsak?

Answer 32

Orsak - icke infektiös - kan bero på systemsjukdom, överkänslighet Histologi - eosinofiler massor - lymfocyter - makrofager - myocytskada - ödem

Question 33

Perikardit kan vara primär eller sekundär. Vilken är vanligast av dessa? - orsaker?

Answer 33

Sekundär - följd av sjukdomar Orsaker - akut myokardit - SLE, RA feber, kirurgi hjärta, infarkt, malignitet

Question 34

Symtom perikardit

Answer 34

Varierande klinisk bild - ofta symtomfattigt - bröstsmärta som är LÄGESBEROENDE. Vid tamponad vill pat sitta upp. - Smärta förvärras vid DJUPANDNING. - feber - arytmi - trött - dyspne - hosta

Question 35

Hur ser en perikardit ut histologiskt?

Answer 35

Mycket fibrin mellan perikardbladen