Hjärt- och kärlsjukdom Flashcards
(29 cards)
Vad är en hjärtinfarkt?
Kranskärlen kloggar igen -> “förfettningar” syrebrist i hjärtat, kalk gör att kärlväggen spricker -> kroppen går in och ska laga -> blodproppar sätter sig och det blir stopp i syretillförseln.
Man kan säga att det blir en hjärtmuskelskada till följd av syre- och näringsbrist, 30 % av hjärtinfarkterna är tysta, de märks inte.
Vad gör man vid en By-pass operation?
Tar en ven från benet och sätter den förbi de dåliga områdena i hjärtat.
Nämn några olika hjärtsjukdomar?
Hjärtrytmrubbningar Hjärtsvikt Hjärtklaffssjukdomar Hjärtmuskelinflammation Medfödda hjärtfel.
Vilken är den största riskfaktorn för hjärtfel?
Åldern! Lika många kvinnor som män dör, men kvinnorna är äldre, mellan 70-75 år och män 60-65 år.
Hur mår man efter en hjärtinfarkt?
Många mår bra och kan se det som en nystart. Både göra egna livsstilsförändringar som att sluta röka, äta annorlunda, börja trana, värdesätta relationer och familj på ett annat sätt, samt påverka folk i sin omgivning till livsstilsförändringar.
Många är trötta efter en infarkt men säger ändå att livet känns bättre.
Vilka kriser (förluster) kan man uppleva efter en infarkt?
Trygghet,kontroll: händer plötsligt, ingen förutsägbarhet och inte förhindra (knappt) att det händer igen.
Identitet: varit den som är stark, fysiskt, inte nu längre.
Känsla av odödlighet: livet är sårbart.
Framtid: andra framtidsutsikter, tro att man ska dö.
Hälsa och fysisk kapacitet: skada på hjärtat.
Livsstil: måste göra allt rätt, ingen tårta, inget vin osv.
Vilka psykiska besvär kan man få efter en hjärtinfarkt?
Depression 20 % nedstämdhetssymtom ytterligare 10 %
Ångestsymtom 30 %: panikångest, social fobi, PTSD (symtom), GAD (is good?)
Depression är riskfaktor för hjärtinfarkt -> många är redan deprimerade.
50 % både depression och ångest.
Vilka riskfaktorer finns det?
Blodfetter Rökning (pga lungcancer) Diabetes Högt blodtryck Bukfetma Stress och depression
Vad sänker risken för hjärtinfarkt?
Frukt och grönsaker dagligen
Motion
Alkohol, vet ej hur det påverkar.
Vilka typer av sekundärprevention finns det? (Allt som händer efter man fått en hjärtinfarkt)
Medicinering
Optimal diabetesvård, även glukosinteolerans
Sluta röka
Ökad sysisk aktivitet 150 min/vecka
Kostomläggning, fett 30 %, frukt och grönsaker, det verkar vara som att de mättade fetterna inte är så farliga, verkar istället vara kolhydrater som är sämre.
Viktreduktion (ej stark evidens)
Stress/Depressionshantering
Hur relaterar depression till hjärt- och kärlsjukdom?
Riskfaktor för att få, få en till och död genom hjärtinfarkt.
Associerat med andra riskfaktorer som fysisk inaktivitet, rökning, icke-följsamhet till medicinering och minskat deltagande till hjärtrehabiliteringsprogram.
Kroppsliga symtom av depression som trötthet och insomnia (till skillnad från affektiva/kognitiva som skuld och pessimism) predicerar dödlighet i större usträckning. Kan det vara en riskmarkör istället för riskfaktor, dvs samma mekanismer (inflammationsbenägenhet) är inblandade?
Vilka behandlingsmetoder har visat sig effektiva som depressionsbehandling av hjärtpatienter?
KBT, IPT och problemlösningsterapi.
SSRI, fast frågetecken finns kring om detta kan vara farligt för vissa.
Det påverkar inte hjrärtprognosen för att om man är fysiskt aktiv trots depression är det ingen ökad risk för död.
Tidig forskning visade på att risk för hjärt- och kärlsjukdom kan vara kopplat till personlighet, hur?
Har man en “typ-A personlighet” har man ökad risk. Då upplever man sig hela tiden ha en kamp mot tiden, andra människor och situationer. Senare forskning har visat på att det är fientlighet som ffa. är en risk för hjärtat (både utv. och prognos)
Vad är fientlighet?
Det drag som påverkar mest. Aggressivitet: ilska, förbittring, benägenhet att reagera negativt, cynism, misstänksamhet osv.
Free floating hostility, misstro för andra människor(?).
Små subtila signaler sänder ut fientlighet, kroppen hos den andra känner att man är under attack.
Typ D beteenden har på senare tid också lanserats, vad är det?
D=distressed. Kopplar ihop depression och negativa känslor “man ska alltid vara stark”, man kan t.ex. aldrig ha haft ett hjärtligt samtal med någon, kan ha besserwisserdrag. Visar inte negativa känslor som: oro, nedstämdhet och aggressivitet, är socialt hämmande och isolerade.
Studier har gjorts på stresshanteringsinterventioner (typ-A bet.) vad visar svenska resultat på?
Behandlingsgruppen 45 % mindre återfall i kardiovaskulära händelser. En stark dos-respons effekt mellan deltagande i gruppen och utfall. Hade ej mycket stress vid studiens början, ingen stor effekt på stressbeteende, depression eller utmatting, däremot ångest. Lika stora effekter som all hjärtmedicin ger.
Stress är ingen grundaffekt, kan det vara så att det är känslohantering egentligen och vilka affekter är då inblandade i stressreaktionen?
Rädsla, ilska, skuld, skam och nedstämdhet.
Många saker händer i kroppen när man är stressad som påverkar hjärtat, nämn några.
Stresshormoner -> adrenalin och kortisol. Förändrar koaguleringen. Ökar risk för blodpropp. Hjärtinfarkt.
Hur kan man hantera ett akut-stress-läge?
Prata med sig själv: ej värt det, sätta perspektiv (avdramatisera) och tillämpad avslappning.
Vad är man ute efter i en behandling?
Det man är ute efter i en behandling är att se varningssignaler för att kunna hitta alternativa sätt att agera på så att man aldrig hamnar i situationer som ger akut stress. Det är en stor fördel med gruppinterventioner då man kan dra nytta av andra situationer och varningssignaler.
Vilka utgångspunkter har denna behandling (KBT)?
Man börjar med beteendet och hoppas att känslan förändras av det. Det första man får göra är att stå i kö och titta på andra, man uppmärksammar och känner igen vilka andra som är stressade i kön, känner igen smtom hos andra. Sedan identifierar man stressrespons hos sig själv och slutligen, vad kan jag göra för att ta ner min stress, t.ex. tänka på andrning osv. Det ger en BOOST -> jag kan hantera min stress!
Ge exempel på beteendeförändringar som man jobbar med?
Göra en sak i taget Vara ensam ibland Träna uppmärksamhet Avslappning Motion Äta långsamt, sitta kvar Röra sig långsammare Lugnare i trafiken Lyssna aktivt på andra Inte avbryta
Vad är meningen med bomb-metaforen?
Om man har haft infarkt kan man säga att man lever med en bomb redo att explodera men så länge man inte tänder stubinerna kan man leva med den, därför bra att vet hur man tänder dem.
Man jobbar utifrån olika teman på stresshanteringskursen, ge exempel.
Fysisk trötthet: störd sömn och aldrig känna sig utvilad.
Intellektuell trötthet: koncentrationssvårigheter, dåligt minne, bristande kreativitet.
Social trötthet: dra sig undan, isolera sig, problem med sociala initiativ, orka med andra.
Känslomässig trötthet: labilitet, överkänslighet, känsloavtrubbning, lättirriterad, gråter lätt.
Andlig trötthet: brist på sammanhang, känsla av meningslöshet.
Sjukdom: smärtor, infektioner, depression, utbrändhet, hjärt- och kärlsjukdomar.
