Hjärtat: Flashcards

1
Q

Var ligger hjärtat?

A
  1. Vilar på diafragman (från första revben till diafragman).
  2. Nära bröstkorgens mittlinje.
  3. Ca 2/3 av hjärtat ligger åt vänster av kroppens mittlinje.
  4. Ligger i mediastinum (uppdelning av brösthålan)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är pericardium?

A

Det är ett membran som omger och skyddar hjärtat, två delar:
Det ytliga fibrösa skiktet: Består av hård, oelastisk och tät bindväv.
- De förhindrar översträckning av hjärtat och fäster hjärtat i mediastium.
Det djupare serösa skiktet: Är tunnare, känsligare, dubbelskikt:
- Det ytliga fibrösa skiktet sammansmälter med det fibrösa skiktet.
- Det inre vicerala skiktet “epicardium”
+ Mellan de två serösa skikten finns det en tunn kavitet fylld med serös smörjande vätska “percardium vätska” som produceras av perikardiala celler och har som funktion att minska friktionen när hjärtat rör sig- möjliggör sammandragning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka hjärtväggar finns det?

A

Epikardium, myocardium och endocardium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad kännetecknar den yttre epikardium?

A

Det som känntecknar epikardium är:
- Det är de inre vicerala skiktet av det serösa pericardiet.
- Tunt, genomskillning.
- Består av mesothelium (epitel).
- Under mesothelin finns det en tunn fibroelastisk bindväv och ett lager där fett lagras.
- Innehåller blodkärl/lymfkärl; försörjer myocardium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kännetecknar Myocardium?

A
  • Är hjärtmuskelvävnad.
  • Utgör den största (95%) av hjärtväggen.
  • Består av myocyter.
  • Muskelfibrerna är snurrade runt hjärtat i buntar, ansvarar för pumpning.
  • Hjärtmuskulatur är striated som sklettmuskelatur men är inte viljestyrd (ofrivillig) som glatta muskler.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad gör ett syncytium?

A

Ett syncytium är en flerkärning cell genom sammansmältning av flera enkärninga celler. Det finns atrial syncytium och ventricular syncytium- de gör att förmaken drar ihop sig före ventriklarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är sambandet mellan tjockleken av myocardium och hålrummens funktion?

A
  • Förmak har en tunn myocardium- Pumpar endast in blod till intilliggande kammare.
  • Kammrarna har tjockare myocardium- pumpar blod till hela kroppen.
  • Vänster kammare har tjockast myocardium- pumpar blod till hela kroppen men med högre resistans.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kännetecknar endocardium?

A
  • Det är det innersta lagret.
  • Endocardium är tunt endotel som täcker hålrummen och klaffarna.
  • Endocardium är konternuelig med blodkärlens endotel. De minskar friktionen när blod passerar genom hjärtat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur många hålrum finns det?

A

Det finns 4 hålrum; 2 superiora förmak (atrium) och 2 inferiora kammare (ventriklar).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad finns det på den aneriorta delen av varje förmak och vad har den för funktion?

A

På den aneriota aspekten på varje förmak finns det en auricle som har som funktion att öka kapaciteten av förmaken att hålla ökad mängd volym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Var finns sulci?

A

Finns på ytan av hjärtat; kranskärl/fett; Varje sulcus binder till två hålrum.
- Den djupare kranssulcus som binder övre förmak med nedre kammare.
- Aneriort interventruclar sulcus (interventricular septum) binder höger och vänster kammare till varandra. De finns i den aneriorta/ främmre delen av hjärtat.
- Posteriort interventricular sulcus (interventricular septum) gör samma sak fast i den posetriorta delen av hjärtat alltså bakre delen av hjärtat. (Den är konternuelig med den främre delen av hjärtat).
Interatrial septum: Binder höger förmak med vänster förmak. Binder och finns där.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kännetecknar högra förmaken?

A
  • Den får blod från 3 vener : Superior vena cava, inferior vena cava, coronary sinus.
  • Blodet transporteras från den högra förmaken till högra kammaren genom triskupidalklaffen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad kännetecknar höger kammare?

A

Blodet passerar från den högra kammaren till lungorna genom en stor artär (pulmonel trunk) genom lungklaff (lungsemilunnar klaff).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vänstra förmaken (atrium)?

A
  • Tar emot blod från 4 lungvener; transporterar de till vänster kammare genom biskupidal klaffen.
  • Pulmonel tryck uppskattas här.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vänstra kammaren?

A
  • Den formar apex “höjdpunkten” av hjärtat.
  • Blodet passerar från vänster kammare till aortan genom aortic klaff (aortic semilunnar klaff) till den ascenderande aortan–> arch of aorta–> desecnderande aortan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är hjärtklaffar?

A

De öppnar/stänger som svar på tryckskillanderna som uppstår när hjärtat kontraherar/avslappnar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad finns det för hjärtklaffar?

A

1 Atrioventricular klaff = AV- klaff= Segelklaffarna.
2. Semilunnar klaff= SL-klaff= Fickklaffar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kännetecknar Atrioventricular klaff?

A

Det är triskupid och biskupid klaffarna.
- Finns mellan atria och ventriklar.
När ventriklarna kontraherar så öppnas dessa AV-klaffarna som har sina kuspar i ventriklarna.
Sedan måste dessa kusparna stänga för att förhindra backflöde till atria när ventriklarna kontraherar, hur?
- När trycket i kamrarna ökar och kontraherar så pressas blodet –> öppningen stängs.
Papillära muskler kommer spänna och kontrahera chordae tendine som är bunden till papillära muskler i kamrarna.
Ifall AV- klaffen eller chordae tendine går i sönder kommer det ske en back flöde till atria när ventriklarna kontraherar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad kännetecknar semilunnar klaffen?

A

Det är lungklaffen och aorta klaffen.
- SL-klaffarna har sina kuspar vidhäftade på artären.
- Tillåter passage av blod från ventriklarna till artären och förhindrar dess backflöde.
- När klaffen är öppen har den sina kuspar i artärens lumen.

+ När ventriklen kontraherar ökar trycket inuit i den och när trycket i ventriklarna överstiger trycket i artärerna kommer de pumpas blod från ventriklen till artären.
+ När ventriklen avslappnar ökar trycket i artärer och det kommer göra att kanterna va kusparna möter varandra –> öppningen stängs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad behöver coronary circulation?

A

Cellerna i hjärtats vägg behöver också försörjas med syresatt blod och får blodtillförsel från kranskärl (coronary atrias) som förgrenas med den ascenderande aortan. När hjärtat kontraherar för att pumpa ut blodet genom aortan flödar lite blod genom kransartärer–> kapillärer –> kransvener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innebär den vänstra kransartärerna?

A

Den vänsta kransartärern passerar under den vänstra auricle, och delas in i:
- Anterior interventricular branch= Left anterior desenderande artary (LAD): Finns i den aneriorta interventricular sulcus och försörjer de två ventriklarna och vänster förmak med syresatt blod.
- Circumflex: Finns i den koronala sulcus och försröjer vänstar ventriklen och vänster förmaken med syresatt blod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär den högra koronala artären?

A

Den högra koronala artären passerar under den högra auricle och delas in i:
- Posteriort interventricular atary: Finns i den posteriorta interventricular sulcus och försörjer de två ventriklarna och högra atriet med syresatt blod.
- Marginal artary: Försörjer väggarna av höger a ventrikeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Koronala vener:

A

Efter att blodet passerat genom koronala artärer flödar blodet in i kapillärerna där de avger syre och näringsämnen och tar emot co2 och avfall och transporteras in i kornala vener; till en stor vaskulär sinus (kronala sinus) i den kronala sulcus i den posteriorta ytan av hjärtat, som tömmer sitt blod i högra atriet. De vener som transporterar syrefattiga blodet till den stora kronala sinus:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka vener är det som transporterar syrefattiga blodet till stora kronala sinus?

A
  1. Great cardiac vein: I den anterior interventricular sulcus. Tar emot blod som försörjs av den vänstra kronala artären ( Två ventriklarna och vänster förmak).
  2. Middle cardiac vein: Tar emot blod frpn posteriort uinterventricular vein (Två ventriklarana).
  3. Small cardiac vein: Tar emot blod från kronala sulcus (högra ventriklen och högra atriet).
  4. Anterior cardiac vein: Tar emot blod från högra ventrikeln och öppnas direkt i högra atriet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur många kretsar pumpar hjärtat varje slag?

A

Hjärtat pumpar i två kretsar varje slag- systematisk cirkulation och lungcirkulation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Varför slår hjärtat?

A

Hjärtat slår på grund av att det finns elektrisk rytmisk aktivitet som skapas av specialiserade hjärtmuskelfibrer (bara 1% är det) som betyder att de själva kan trigga igång AP att fortledas i hela hjärtat och stimulerar hjärtkontration på ett samordnat sätt och på så sätt formas hjärtledningssystem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka sällsynta autorymiska fibrer finns det?

A

Det finns SA-knut, AV-knut och purkinjeknut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är SA-knut?

A

SA-knut är hjärtats naturliga pacemaker, det innebär att de sätter igång elektriska rytmen som kommer orsaka kontration av hjärtat och initera AP, AP sprids från SA-knut genom ledningssystem till andra områden (andra fibrer) innan de generar AP i sig.
SA-knut är snabbare än de andra knutorna, alltså att de är snabbare än andra knutorna att sprida AP.
- Har nästan ingen kontraktila muskel filament och har en liten diameter till skillnad från muskelfibrerna som omgiver förmaket.
- Kan ansluta direkt med förmaks muskelfibrerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad orsakas själv exicitering av?

A

Själv excitering orsakas genom inneboende läckage av natrium och kalcium. Det finns en hög koncentartion natriumjoner i den extracellulära vätskan samt ett antal öppna natriumkanaler. Det sker en långsam ökning av vilomembranpotentialen –> VP ökar gradvis och blir mindre negativ mellan två slag–>når -40mV–> natrium-kalciumkanalerna aktiveras–> orsakas AP.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur går exiciteringen till?

A

Exiciteringen börjar i hlögra atriet som har en sinoatrial-knut (SA) (ligger i internodal pathway; väg som leder impuls till AV, i närvaro av specialiserade hjärtmuskelfibrer som leder till snabbare ledningshastighet). Ligger under superior vena cava. Dessa SA-celler har ingen stabil vilopotential utan de depolariserar alltid till tröskelvärdet–> pacemaker potential–> AP sprids till båda atria genom gap junctions och de kontraheras samtidigt (förbinder till vänster förmak genom bachmans bundle, går också till AV).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad händer efter exciteringen spridits till de två atria?

A

AP når sedan AV-klaffen, som ligger i den interventrikluar septum. AP saktas ner i AV-knut då det finns färre gap junctions och mindre diameter, tidsfördröjningen gör att atriak kan pumpa blodet till ventriklarna så att ventriklarna kan pumpa blodet, för att ventriklarna inte ska kontrahera före atria. AP sprids sedan till AV-buntar (buntar av His) som är den enda förbindelsen mellan atria och ventriklarna och gör att AP sprids till ventriklarna och vidare till AV-grenar (både höger och vänster gren) sedan till apex av hjärtat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad händer när AP nått apex av hjärtat?

A

Till slut når den purkinje knut (upprätthåller en konsekvent hjärtrytm) och som då sprider AP från apex av hjärtat till resterande hjärtmuskler i ventriklarna.

33
Q

Beskriv kortfattat APs väg?

A

Höger förmak–> SA-knut–> sprider sig till båda atria–> AV-knut–> AV-buntar (buntar av His)–> AV-grenar–> apex–> purknje knut–> kamrarna.

34
Q

Atroventricular fibrouse tissue?

A

Barriär som isloator som förhindrar passage av hjärt impulsen med hjälp av förmaks-och kammar musklen någon annan väg än framåt genom själv AV-buntar.

35
Q

Varför orsakas inte alltid Na/Ca depolarisering av SA-fibrerna?

A

På grund av två händelser som reducerar den intracelllulära potentiallen tillbaka till dess negativa vilonivå- avslutar aktionspotentialen.
1. Na/Ca stängs efter 100-150 millisekund.
2. Ökad kalciumkanaler öppna samtidigt.

36
Q

Hur skapas AP som leder till kontraktion av de kontraktila muskelfibrerna?

A

AP initeras av SA-knut och sprider sig längs ledningsystem för att stimulera kontraktion, enligt följande.

37
Q

Vad är första steget för att stimulera kontration av kontaktila fibrer?

A
  1. Depolarisering: Kontaktila fibrer har en vilomembranpotential på -90mV. När en AP från intilliggande fiber sprider sig i kontaktilfiber och når tröskelvärdet (-65,-70mV) öppnas spänningskänliga natriumkanaler–> Na-joner flödar in i cytosolen eftersom cytosolen av de kontaktila fibrerna är mer negativ än intertiella vätskan, dvs natriumjoner flödar in enligt sin elektrokemiska gradient–> Det sker en rapid depolarisering–> Sedan efter några få millisekunder inaktiveras natriumkanalerna för att minska dess inflöde.
38
Q

Vad är andra steget för att stimulera kontration av kontaktila fibrer?

A

Nästa fas av AP är plateu som är en fas av stabiliserad depolarisering (att membranpotentialen förblir nästan konstant).
- Varar i 0.25 sek och vilomembranpotentialen nästan 0mV).
- Under den här fasen öppnas spänningskänliga långsamma Na/ca kanaler i sarcolemma, Ca flödar in från intertiela vätskan då det finns en hög koncentration–> Ca i cytosolen triggar kontrationen.
- Dessutom så finns det många K+-kanaler i sarcolemma som gör att K flödar ut innan plateou fasen–> därför är den stabil och oförändrad.

39
Q

Det tredje steget för kontraktion av kontraktila fibrer?

A

Det tredje steget är repolariseringen: Det är när membranet återkommer till vinlomembranpotentialen -90mV. yttligare kalciumkanaler öppnas–>yttligare utflöde av kalcium.

40
Q

Det fjärde steget i kontraktion av kontraktila fibrer?

A

Det fjärde steget är reflektärperioden och det är den tiden då ingen kontration kan triggas. Den är längre än själva kontrationen. 0.25-0.30 sek. Det finns en relativ reflektionsperiod under ca 0.05 sek under vilken muskel svårt att exiciteras men kan ändå exiviteras av en mycket stark signal.

41
Q

Hur sker själva kontration?

A

Kalckiumjoner flödar in i cytosolen och binder till proteinet troponin som tillåter aktin och myosin att seåpareras och kontrationen och spänningen utvecklas.

42
Q

Vad hade hänt utan kalcium från t-tuberna?

A

Hjärtmuskelkontrationen skulle minska eftersom hjärtmusklens SR är mindre utvecklad och lagrar inte tillräckligt Ca för full sammandragning

43
Q

Vad är hjärtats strokearbete?

A

Hjärtats strocke afrbete är den mängd energi som hjärtat använder för att omvandla det till arbete som hjärtat använder under varje hjärtslag medan de pumpar blod i artärerna. Det anvönds störst energi för att förflytta blod från lågtrycksvenerna till högtrycksvenerna. Detta kallas externt arbete eller volymtrycksarbete.

44
Q

Vad händer under hjärtmuskelkontrationen?

A

Det som händer under hjärtmuskelkontrationen är att då omvandlas den mesta av den förbrukade energin till värme och en mindre del till arbetsresultat.

45
Q

“excitation-kontrationskoppling”

A

Meknism genom vilken AP får muskelcerllernas myofibriller att dra ihop sig.

46
Q

Vad finns det för förhållande mellan hjärtljud och hjärtpumpning?

A

När ventriklarna drar ihop sig hör man först ett ljud orsakat av AV-klaffarna som stängts. När aorta och lungklaffen stänger hör man en snabb knäpp eftersom dessa klaffar stänger snabbt, omgivningen vibrerar under kort period. Denna kallas andra hjärtljudet.

47
Q

Vad innebär hjärtcykel?

A

Hjärtats pumparbete delas in i hjärtcykel. Hjärtcyklen räknas från början av ett hjärtslag till starten av nästa hjärtslag. Hjärtarbete/hjärtslag beskrivs utifrån arbetet från kamrarna och förmaken.

48
Q

Vad innebär diastole?

A

Vilofas ( större än ca 2/3 av hjärtcykeln).

49
Q

Vad innebär systole?

A

Arbetsfas

50
Q

Vad gör hjärtcykeln vid vila?

A

Vid vila triggar hjärtcykeln hjärtkontrationen ca 70-80 slag/min.

51
Q

Vad är EKG?

A

När Ap propagerar genom hjärtat genereras det elektriska kretsar som kan dedekteras på kroppsytan. Elektrogram är en registrering av dessa elektriska kretsar- alltså AP som produceras av alla hjärtmuskelfibrer vid varje hjärtslag. Elektroderna placeeras på armarna, benen, och 6 olika ställen i bröstkorgen (bröstledningar). elektrokardiografen förstärker dessa elektriska signaler och bildar 12 olika kombinationer av lem (armar, benen, extrimiter) och bröstkorgen. Varje lem registerar olika på grund av deras position i förhållande till hjärtat. Genom att jämföra dessa kan man identifiera (1) onormal i ledningsbanan (2) hjärtat förstorats (3) skador som finns i områden (4) bröstsmärtor.

52
Q

Vad händer under förmakssystole?

A

Varar under 0.1 sek.
SA-knut initerar AP–> de två atria depolariserar kontraherar de–> förmakssystol–> samtidigt är ventriklarna avslappande (diastole)–> 1. P-våg i EKG.

När atria har depolariserats så kommer de kontrahera–> blodtrycket ökar i atria–> kommer pressas mot AV-klaffarna–> öppnas–> blodet (25ml) pumpas in i ventriklen (har redan 105ml)–> i slutet av ventriklarnas diastole/atrias systole har de 130ml. Detta kallas end-diastole volume (EDV).

53
Q

Vad händer under ventrikel systole?

A

Det varar i 0.3 sekunder. När AP sprids–> depolariserar ventriklarna–> QRS-komplex i EKG. Ventriklarna kontraherar –> trycket stiger och överstiger trycket i atria–> AV-klaffarna stängs. Den här tiden är atria avslappnade (4. kontration av de kontaktila fibrerna sker kort efter QRS).
I 0.05 sek är alla klaffarna stängda och den här perioden kallas isovolymisk kontration.
- Vid isovolymisk kontration sker det ingen förändring i ventriklarnas volym utan endast ökning av trycket)–> högre tryck i ventriklarna än i artärerna–> Sl-klaffarna öppnas–> blodets pumpning från hjärtat börjar.
- Tiden medans SL-klaffarna är öppna kallas för ventrikular ejetion och varar i 0.25 sekunder.

54
Q

Hur mycket blod pumpar ventriklarna?

A

Den vänsta ventriklen pumpar 70ml blod till aorta+ samma med höger ventrikel som pumpar till lungtrunk –> kvar har de 60 ml .
Den resterande volymen av varje ventrikel kallas end systole volume ESV.

55
Q

Vad är end systolic volume?

A

End systolic volume är den volume som finns i ventriklen när den pumpat ut 70 ml och det är den minsta volumen som ventriklen kan ha under någon punkt i hjärtcykeln.

56
Q

Vad betyder Ejection fraction?

A

Det mäter vänsterkammarens funktion, hur mycket blod hjärtat samlat på sig under diastole.

57
Q

Vad innebär slagvolym?

A

Slagvolym: Volym som pumpas från ventriklarna vid varje kontration.

58
Q

Vad händer under avslappnings perioden av hjärtcykeln?

A

Det som händer under avslappningsperioden är att ventriklarna och atria är avslappande.
- Ventriklarna har pumpat ut blodet–> ventrikulär repulsering (5. det sker repulsering av kontaktila fibrerna i ventriklarna som börjar vid apex, det bildas då en T-våg ungefär 0.4 sekunder efter P-vågen)–> ventriklarnas diastole–> det blir högt blodtryck i aorta eller lungtrunk–> blodet kommer flöda tillbaka till ventriklarna som har lägre blodtryck–> SL-klaffarna stängs–> efter det har vi en kort intervall där alla klaffar är stängda och den perioden kallas isovolymisk avslappning och den perioden är när ventriklarna avslappande och kan fyllas med blod från atria.

  • Trycket fortsätter att minska till det är lägre än atria–> AV-klaffarna öppnas och atria pumpar blod medan ventriklarnas systol (passiv fyllning)–> i slutet av ventriklarnas avslappning är 3/4 av ventiklen fyllda med blod.
59
Q

Vad är hjärtats output: minutvolym?

A

Det är volymen som pumpas från ventriklarna till aorta eller lungartärer varje minut.

60
Q

Hur beräknar man hjärtats output?

A

Genom slagvolymen multiplicerad med hjärtfrekvensen.

61
Q

Vilka faktorer påverkar output?

A

Faktorer som påverkar slagvolymen–> påverkar cardiac output.
-heart rate, preload, afterload, kontaktilitet.

62
Q

Vad är preload?

A

Preload (strechning)-
Det är blodet som fyller i ventriklarna under ventriklarnas diastole (EDV)som gör att de strechar på dem, större strechning motsvarar större kontration.
Preload bestämms av:
1. Totala blodvolymen.
2. Venöst återfyllnad.
3. Förmakskontrationen.
Preload är propotioenll med ventriklarnas diastole (EDV), ju mer hjärtat fylls med blod under diastole, ju mer preload och större kontration för att pumpa ut lika mycket blod till lung och systematisk circulation. SV ökar–> MV ökar–> venöst återflöde ökar. Denna relation är känd som frank starling mekanism.

63
Q

Vad beror EDV på?

A

EDV är volymen av blodet som finns i slutet av ventriklarnas distole som är 130 ml, beror på:
1. Diastolens varaktighet (hur långt tid det tar för ventriklarna att fyllas med blod).
- Långsam hjärtfrekvens–> fyllandstiden är längre.
- Hög hjärtfrekvens –> fyllnadstiden är kortare.
2. Venöst återfyllnad: venöst återflöde; blodet som flödar tillbaka genom venerna. Venus return ökar–> ökar volymen i blodet som fyller i ventriklarna–> EDV ökar.

64
Q

Vad är kontration beroende av?

A

Kontraktion är beroende av sympatikus aktivering–> sympatikus aktiveras–> binder till beta1 receptorer –> (G-protein på receptorn aktiveras –> ADP till ATP–> cCAMP–>PKA)–> ökar Ca2+ inflöde i kontaktila fibrern–> binder till troponin–> kontaktiliteten ökar.

65
Q

Vilka substanser påverkar kontaktiliteten?

A

Positive inotopic agents
- Ökad ca2+ i den intersitiella vätskan–> ökad inflöde av kalciumjoner–> kontrationen ökar.
Negativ inotpoic agents:
- Det finns kalciumkanalers blockera som minskar inflöde av kalciumjoner–> minskar styrkan av hjärtslagen.

66
Q

Vad är afterload?

A

Det är trycket som måste övervinnas när hjärtat ska pumpa ut blodet. Ökad afterload beror på hypertension (ökat blodtryck) som i sin tur beror på ökad atriell blodtryck eller ökat blodkärlens resistans–> Blodtrycket måste vara högre i ventriklarna för att klaffarna ska öppna. När blodet passerar till artärerna kommer det höga trycket göra att blodet passerar till ventriklarna som är då ökat ESV–> klaffarna stänger–> man säger då att det är minskad blod vid första hjärtslaget–> ökad after load–> ökar preload–> ökad kontration–> mer blod vid nästa hjärtslag–> minutvolym.

67
Q

Hur många hjärtslag blir det per minut?

A

72 slag/min.

68
Q

Hur reglerar man hjärtfrekvensen?

A

I medulla oblongata i hjärnan finns det en “cardiovaskular centrum CVC” som får input från senoriska receptorer eller högre centrum i hjärnan.

69
Q

Vad har hypotalamus för roll?

A

Kontrollerar kärlsammandragningar genom antigen utöva kraftfulla excitatoriska effekter eller hämmande effekter på kärlmototirska centeret.

70
Q

Vad är input?

A

Det finns input från cerberal cotex: Vid emotionella situationer skickar limbic system nervsignaler till CVC–> ökad hjärtfrekvens.
Det finns också input från sensoriska receptorer:
- Proprioreceptorer- de sitter i lemmar och muskler. Vid fysisk aktivitet skickar de signaler till CVC–> ökad fysisk aktivitet.
- Kemoreceptoerer: Sitter i carotid kroppar och aortabåge som finns i aorta och cardiac artärer. Sitter nära baroreceptorerna. De reagerar på förändringar i blodet (förändringar i PO2).
-Baroreceptoererna: De sitter i carotid och cardiac artärer. Reagerar på förändringar i inflation (överstrechning) av artärer och vener på grind av trycket i dem. Detekterar förändringar i blodtryclet–> skickar signaer till CVC.

71
Q

Vad är output?

A

Det finns sympatiska och parasympatiska neuroner av ANS som kommer ut från medulla oblongata till hjärtat för att reglera dess funktion.

72
Q

Vad gör den sympatiska neuronen?

A

Höjning av blodtrycket (reglerar i huvudsak circulationen).
- Hjärt accelator nerven går från medula oblongata till den bröstområdet i ryggmärgen som sträcker sig till myocardium–> nerven släpper norepinefrin–> norepinefrin binder till beta 1 receptoerer i myocardium–> norepinefrin påverkar:
- SA-knuten och AV-knuten: genom att öka depolariseringarna–> ökat inflöde av kalciumjoner intracellulärt genom att öppna spänningskänsliga kalciumkanaler–> dessa pacemakers ökar impulserna–> hjärtfrekvensen ökar.
- MKontaktila fibrerna av atria och ventriklarna genom att öka inflöde av kalciumjoner–> kontaktiliteten ökar–> SV ökar.

73
Q

Parasympatiska neuroner?

A

Säkning av hjärtfrekvens (viloläge 75 slag/min).
Vegusnerven går från medulla oblongata till hjärtat–> påverkar SA-knut, AV-knut och atrial myocardium–> släpper Acetylkolin–> binder till kollinerga receptorer–> K kanaler öppnar–> ökar utflöde av kalium –> det blir mer negativt inne i cellen ; hyperdepolarisering–> det tar längre tid att uppnå depolarisering–> hjärtfrekvensen minskar.

74
Q

Vad gör kemoreceptorer?

A

De signalerar till det cardiovaskulära centrat vid hypoxia, alodosis (lågt PH), Alkodosis (högt PH) –> minskar hjärtfrekvensen.

75
Q

Hormoner:

A

Aderalin och nordaderalin som produceras av aderalin gland (binjure) har samma påverkan som noderaderalin som produceras av hjärt accelator nerven.
- träning, stress– >mer hormoner från binjuren.
- Hormoner från sköldkörtklen–> ökad hjärtfrekven+kontaktilitet.

76
Q

Vad gör katjoner?

A

Koncentartionskillander Na, Ca, K mellan intracellulära och extracellulär utrymmen är avgörande för genereringen av AP i muskelfibrer och nervfibrer.
- Ökad koncentration av K/Na i blodet–> minskar hjärtfrekvensen+ kontaktiliten.
- Ökad K-koncentration–> blockerar genereringen av AP.
- Ökad Na–> blockerar Ca inflöde under AP–> minskad kontration.

77
Q

Vilka är andra faktorer som påverkar hjärtfrekvensen?

A

De andra faktorer som påverkar hjärtfrekvensen är kön, ålder, fysisk fitness och kroppstempratur påverkar även hjärtfrekvensem.
En tränand person har lägre HF (tränad person hjärtat fungerar långsammare /effetivare).
- Ökad kroppstempratur–> SA-noder laddar om impulser snabbare–> ökad HF.
Låg kroppstempratur–> lägre HF och minskning i styrkan av kontrationen.

78
Q

Vad är ventrikular escape?

A

Fenomen som handlar om ett litet område i purkinjefibrerna (finns i den ventrikulära delen av AV-buntarna= utvecklar en egen rytm och orsakar sammadragningar genom parasympatisk stimulering som kan stoppa rytmen helt.