Hjärtinfarkt - stabil Flashcards Preview

T6 - CREN > Hjärtinfarkt - stabil > Flashcards

Flashcards in Hjärtinfarkt - stabil Deck (16)
Loading flashcards...
1
Q

vilka olika uppdelningar av hjärtinfarkt finns?

(5)

A

När man pratar om hjärtinfarkt brukar man skilja på 5 olika diagnoser:

Angina (stabila sjukdomar)

  1. Angina pectoris
  2. Stabil angina

Akut koronart syndrom (instabila)

  1. Instabil angina pectoris
  2. STEMI
  3. NSTEMI
2
Q

vad är typ 1 och typ 2 infarkt?

skillnad i behadnling

A

Man kan dela upp infarkt i två olika delar – vilka är:

Typ 1 infarkt
Eruption/ruptur av ett instabilt plack som ger trombos som ger ocklusion.

Typ 2 infarkt
Är ej ett akut koronart syndrom, utan istället ischemi i hjärtat som beror på obalans pga:

  • Ateroskleros som ger obalans mellan tillgång och efterfrågan på syre
  • Vasospasm
  • Arytmi
  • Hypotension
  • Kranskäls-disektion

motiverar inte någon trombocythämmande behandling, eftersom den bakomliggande mekanismen bedöms vara obalans mellan syretillförsel och syrebehov och inte en kranskärlshändelse med plackruptur och trombos.

3
Q

vad är skillnad på agnina pectoris och stabil angina?

A

Angina pectoris
Ansträngningsutlöst bröstsmärta beroende på minskat blodflöde och ischemi i myokardiet. Smärtan är retrosternal och försvinner efter ett par minuters vila eller medicinering med nitroglycerin.

Stabil angina
Tillstånd där angina pectoris orsakas av ett stabilt stenoserande plack(utan trombpålagring) som blockerar mer än 70% av kranskärlslumen. Återstående lumen kan vara tillräckligt för att syresätta hjärtat i vila men vid ansträngning ökar syrebehovet och smärta uppstår. Ingen varaktig ST-höjning ses vid EKG.

4
Q

etilogi vid stabil hjärtsjukdom

A

Sjukdomen uppkommer ofta pga. ateroskleros i kranskärl.

Men kan även myokardhypertrofi på grund av hypertension, aortaklaffel eller hypertrofisk kardiomyopati

Vad händer?
Stabilt stenoserande plack (utan trombpålagring) pga. ateroskleros som blockerar mer än 70% av kranskärlslumen. Återstående lumen kan vara tillräckligt för att syresätta hjärtat i vila men vid ansträngning ökar syrebehovet och smärta uppstår.

Angina pectoris kan även orsakas av hypertrofi av hjärtmuskulaturen. Den ökade muskelmassan leder till ett ökat syrebehov och kan i vissa fall komprimera kranskärlen. Oavsett orsak så leder stabil angina till ischemi i de innersta delarna av myokardiet.

5
Q

riskfaktorer stabil kranskärl

A
  • Rökning
    • Nikotion ger ketokalminfrisättning som ger vasokonstrioktion, vilket ökar HR och BT
    • CO binder Hb è sämre syre è hypoxemi
    • ROS som ger proinfalmmatiska è ateroskleros
  • Stress
  • Högt BT
  • Övriga hjärtsjukdomar
  • Förhöjda blodfetter – hög faktor på gruppnivå
  • Övervikt
  • Brist på träning (kopplat till övervikt och kolesterol)
  • Diabetes – hög riskfaktor på individnivå
  • Metabola syndromet
  • Depression
  • Ärftlighet
  • Njursvikt
  • KOL
6
Q

vad är kreterina för stabil KS?

A

Om patienten har alla kardinalsymtomen är sannolikheten för obstruktiv kranskärlssjukdom mycket hög:

  • Smärta/obehag i bröstet, eller i nacke, käke, skulder eller arm
  • Smärta i relation till ansträngning/belastning eller emotionell belastning
  • Snabb (<5 minuter) smärtlindring vid vila eller efter intag av nitroglycerin.

Man kan även se symtom av svettningar och svårt att andas.

Det utgår ifrån olika mängd symtom enligt:

7
Q

diff stabil ks?

A
  • Akut koronart syndrom
  • Lungemboli, pneumoni, pneumothorax
  • Pankreatit
  • Ulcus
  • Reflux
  • Rörelseaparaten är mycket vanlig
8
Q

vad gör under undersökning vid anamnes, inspektion och status?

A

Anamnes

  • Smärtans anatomi
  • Smärtkaraktär – tryckkänsla, kramande känsla eller brännande känsla
  • Andnöd
  • Duration – de brukar vara under 10 minuter
  • Vad utlöste det. – fysisk belastning, specifika aktiviteter eller emotionell stress

Inspektion - ödem eller andningssvårigheter kan vara uttryck för hjärtsvikt.

Undersökningar

  • BT
  • Hjärta
  • Lungor
  • Artärer – där tecken på annan stenoserande kärlsjukdom ökar sannolikheten betydligt för kranskärlssjukdom

Övriga tecken på: diabetes, njursvikt eller hypotyreos/hypertyreos.

9
Q

vad finns att säga om ekg vid stabil KS?

A

EKG

  • Oftast helt normalt EKG
  • Normala fynd vid EKG utesluter inte kranskärlssjukdom
  • Arbetsprov är mycket bra att göra – detta gör att pulsen ökar för att syrebehovet ökar è kan ge ST-sänkningar
    • Dock inte som första undersökning eller akut
    • Låg sensitivitet (lätt att missa sjuka) och hög specificitet (friskförklara alla friska)
10
Q

vad för bild-diagnostik tas vid stabil KS?

A

Ultraljud/ekokardiografi
Rekommenderas hos alla vid misstänkt koronarsjukdom. Det kan bedöma nedsatt väggrörlighet som talar för ischemisk hjärtsjukdom, ejektionsfraktion för riskstratifiering och den diastoliska funktionen.

  • Kan även göra stress-eko

Även:

  • Myokardi-scint
    • Cyklar och sprutar in en isotop för att se blod till myokradet. Här kan man se angina och infarkt.
  • Dt kranskärl
    • Ny och bra för att utesluta, men dålig för att fastställa
  • MR-hjärta
  • Koronaagniografi
11
Q

Blodprov vid stabil agnina

A

Blodprover

  • Hb – anemi?
  • TSH och T4 vid samtidig takyarytmi och misstanke om paroxysmal takykardi som kan utlösa symtomen
  • Glukos /HBA1c och glukosbelastning vid inkonklusiva resultat – bakomliggande diabetes eller prediabetes
  • Kolesterol
  • eGFR
  • BNP vid misstänkt hjärtsvikt
  • Troponin T/I
    • Tas vid längre smärta och smärta vid vila. Alltså när tecken är mer mot akut.
    • Görs inte på VC utan bara på sjukhus
12
Q

hur avgör man man man ska göra insvais diagnostik så som angiografi?

A

Utifrån score

Utifrån följande score avgör man sedan om icke-invasiv diagnostik ska göras – så som:

  • DT-kranskärl
  • PET
  • Koronarangiografi
  • Myokardicint

Oftast gör man arbetsprov och sedan invasiv, om man inte gör direkt invasiv med myokard-scint.

13
Q

icke farmaligsk behadnling stabil KS?

A
  • Livstillförändring
  • Rökstopp
  • Blodtryck sänkning
  • Kost
  • Motion
14
Q

behadnling vid stabil KS?

A

Vid anfall
Kortverkande nitrater, såsom glyceryltrinitrat.

  • ges för att vidga hjärtats kranskärl och på så sätt minska den ischemi som uppstått i hjärtats myokardium, detta är alltså både anti-ischemiskt och smärtlindrande.
  • Ges direkt och om smärtan inte lindras inom 15 min ska akut vård sökas
  • Nito ges sublingualt

Antiischemisk - vid anfall
Kan ge betablockare, metoprolol. Kan lindra kärlkrampen och minska risk för arytmier. Kan dock påverka framtida arbetsprov.

Tromocythämmning - prevention
Så som Acetylsalicysyra eller trombyl

Antikoagulatia – prevention
Kan ge NOAK i först hand och warfarin i andra

Kolesterolsänkade – prevention
Där statiner är den bästa

Blocka RAAS-systemet – prevention
Här kan man ge ACE-hämmare så som ramiril vilket ges vid hjärtsvikt, diabetes och kronisk njursvikt och som förstahandsval vid behandling av hypertoni.

15
Q

vad förutom lm kan ges vid stabil KS?

A
  • PCI
  • CABG, coronary artery bypass grafting. Transplantation av ett nytt kärl till hjärtat och därmed kringgår man det stenoserade kärlet
16
Q

när görs arbetesprov?

A

Decks in T6 - CREN Class (77):