Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

spanska > HKK prov > Flashcards

HKK prov Flashcards

(83 cards)

Start Studying
1
Q

vilka 6 naringsämnen finns det

A

Kolhydrater
Fetter
Proteiner
Vitaminer
Mineraler
Vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Rätt eller fel Kroppen är uppbyggd av samma ämnen som maten.

A

rätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

varför är det viktigt att vi äter omväxlande mat i hälsosamma mängder

A

Olika livsmedel innehåller olika näringsämnen, därför är det viktigt att vi äter omväxlande mat i hälsosamma mängder – lite av varje, men även balans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vilken utav Vatten
Proteiner
Fetter
Mineralämnen
Kolhydrater
Vitaminer
är mest viktig

A

vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka näringsämnen ger energi:

A

Kolhydrater
Fetter
Proteiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vilka näringsämnen är viktiga för att vi ska fungera och må bra men ger ingen energi:

A

Mineralämnen
Vitaminer
Vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad fungerar energi i kroppen som

A

energi fungerar som bränsle

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är energi?

A

Näringsämnen som ger energi är fett, kolhydrater och proteiner. Fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi som protein och kolhydrater och mäts i kJ eller kcal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

1 kcal = kj

A

= 4,2 kJ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur mycket energi behöver man?

A

Det beror på person till person – om du är kille eller tjej, hur mycket du rör dig, hur gammal du är och kroppsstorlek. När du växt färdigt ska du lägga dig i energibalans (du ska få i dig lika mycket energi som kroppen förbrukar).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad kräver mest energi

A

hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

stämmer detta
Pojkar ska få i sig 2500–3000 kcal
Flickor ska få i sig 2250–2350 kcal

A

Ja till en viss del

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur länge borde du minst röra dig

A

Du behöver röra dig minst 30 minuter varje dag för att vara frisk och för att få upp pulsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kolhydrater finns i tre olika former:

A

Stärkelse
Fiber
Sockerarter
Kolhydrater finns endast i mat från växtriket och ger oss energi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Snabba kolhydrater:

A

Ger mycket energi men oftast ingen näring. Du blir fort mätt men snabbt hungrig igen (t.ex. vitt bröd, läsk, godis, tårta).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Långsamma kolhydrater

A

Tar tid för kroppen att bryta ner energi. Det är mat som håller dig mätt längre (t.ex. frukt, bönor, rågbröd, fullkorn, pasta).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

GI (Glykemiskt Index):

A

Hur snabbt och hur mycket ett livsmedel får blodsockret att stiga. Livsmedel med hög GI ger snabb höjning av blodsockret, som godis, och livsmedel med låg GI får blodsockret att stiga långsamt, som baljväxter.
Hög GI kan fortfarande vara bra. GI tar hänsyn till hur kolhydrater påverkar blodsockret, inte hur mätt du blir.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Stärkelse

A

En form av kolhydrater som finns i potatis, pasta, ris, bröd. Kroppen har lätt för att bryta ner stärkelsen till energi och det är den vanligaste formen av kolhydrater i maten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Fiber:

A

Kolhydrater som delvis bryts ner. Finns i rotfrukter, grova grönsaker, baljväxter, frukt och fullkornsprodukter. Ger inte mycket energi men håller dig mätt och hindrar småätande mellan måltider. Fiber gör att blodsockret påverkas långsammare och ger tarmarna mer arbete, vilket minskar risken för tarmsjukdomar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Fullkorn:

A

I fullkornsprodukter används sädeslag vilket gör dem mer näringsrika. Kan vara malda till mjöl eller korn. Innehåller mycket mineraler och antioxidanter som minskar risken för sjukdomar. Sädeslag innehåller mer fiber, vitaminer och mineraler än när det delas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Sockerarter:

A

Näringsämnen som de flesta äter för mycket av. Frukt och bär är bättre alternativ för sockerarter jämfört med godis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

socker delas in i två kategorier

A

Enkla sockerarter:, Sammanställda sockerarter:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Enkla sockerarter

A

Enkla sockerarter: Kroppen kan ta upp direkt som energi (t.ex. glukos i honung och bär, fruktos i frukt, bär, honung).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Sammanställda sockerarter:

A

Måste först brytas ner till enkla sockerarter innan de kan tas upp i blodet och ge energi (t.ex. sackaros i sockerbetor och vårt vanliga vita socker, maltos i maltöl och laktos i mjölkprodukter).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Fett:
Fett ger mest energi per gram. Det lagras i kroppens fettväv som energireserv. Fett isolerar mot kyla och skyddar organ. Fett bygger och reparerar celler samt bildar fetthormoner. Det behövs för att vi ska kunna ta upp fettlösliga vitaminer (A, D, E, K). Fett ger oss också livsnödvändiga fettsyror som omega-3, som kroppen inte kan tillverka själv. Det finns olika slags fettsyror som påverkar kroppen på olika sätt, men alla ger lika mycket energi:
26
Omättat fett
(bättre för kroppen och sänker blodfetterna): Enkelomättat: Olivolja, avokado, mandel, nötter. Fleromättat: Fet fisk, majs, soja, nötter, mjukt margarin.
27
Mättat fett
(kan påverka blodfetterna negativt och bidra till sjukdomar): Smör, ost, mjölk, grädde, glass, fett kött, kokosfett, fast margarin.
28
Omega-3 fett är bra för
bra för hjärtat, hjärnan och cellerna.
29
Proteiner:
Proteiner ger energi, bygger upp kroppen och reparerar den. De är också viktiga för hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret. Proteiner finns i kött, fisk, ägg (animaliska innehåller nödvändiga aminosyror i bra mängd). Bönor, linser och spannmål saknar vissa aminosyror, men om man kombinerar dem får man alla livsnödvändiga aminosyror. Man kan också kombinera med bröd.
30
varför ska man byta ut kött
Byt ut köttmåltider för bättre hälsa, miljö och ekonomi. Kött är fortfarande viktigt men det finns andra alternativ. Kroppens protein byggs upp av 20 aminosyror, varav 9 är livsnödvändiga och måste komma från maten.
31
Hormon
är ett ämne som driver på och reglerar många livsprocesser i kroppen.
32
Enzym
Enzymer är proteiner som hjälper till att bryta ner maten under matsmältningen.
33
Vatten 8 punkter
Kroppen består av 60 % vatten. Finns i de flesta livsmedel, särskilt frukt och grönsaker. Vi klarar oss bara ett dygn utan vatten. Ingår i de flesta livsviktiga processer i kroppen. Reglerar kroppstemperaturen. Transporterar näringsämnen till kroppens celler och för bort avfallsämnen. Försvinner genom andning, urin och svett. Brist på vatten kan orsaka huvudvärk, orkeslöshet och koncentrationssvårigheter.
34
Vitaminer och de två huvudgrupperna
Vitaminer är livsnödvändiga i små mängder för att kroppen ska fungera. Antioxidanter (t.ex. vitamin C och E) skyddar cellerna från skadliga ämnen. Två huvudgrupper: Fettlösliga vitaminer (A, D, E, K): Lagras i kroppen och transporteras med fett. Vattenlösliga vitaminer (B och C): Kan inte lagras i kroppen och måste tillföras regelbundet.
35
Fettlösliga vitaminer
Vitamin A (Retinol/Karoten) Finns i lever, ost, ägg, matfett och karotenrika grönsaker (morötter). Viktigt för syn, hud och slemhinnor. Brist kan leda till sämre syn, ökad infektionsrisk och blindhet. Vitamin D (Kalciferol) Finns i fet fisk (lax, sill, makrill), mjölk, ägg och matfett. Bildas i huden vid solexponering. Viktigt för kalkbalansen i skelett och tänder. Brist kan orsaka benskörhet och missbildningar hos barn. Vitamin E (Tokoferol) Finns i frön, vegetabiliska oljor, avokado, margarin, mjölk, ägg och gröna bladgrönsaker. Antioxidant som skyddar cellerna. Brist är ovanligt. Vitamin K (Kinoner) Finns i kål, gröna bladgrönsaker, kött, lever, ägg och mejeriprodukter. Hjälper blodet att koagulera. Brist är ovanligt.
36
Vattenlösliga vitaminer:
Vitamin B (Olika typer med olika funktioner) B1 (Tiamin): Hjälper ämnesomsättningen. Finns i spannmål, kött, baljväxter, potatis. B2 (Riboflavin): Antioxidant i mjölkprodukter, kött, fågel, ägg. Niacin: Viktigt för ämnesomsättningen. Finns i fisk, kyckling, kött, jordnötter, spannmål. B6 (Pyridoxin): Hjälper proteinomsättning och nervsystemet. Brist är ovanligt. B12 (Kobalamin): Finns bara i animaliska livsmedel. Brist kan orsaka blodbrist. Folat: Viktigt för celldelning och blodbildning. Finns i lever, gröna bladgrönsaker, baljväxter, frukt. Vitamin C (Askorbinsyra) Antioxidant som hjälper kroppen ta upp järn. Finns i de flesta grönsaker, frukter och bär, särskilt svarta vinbär, citrusfrukter, paprika, broccoli. Brist kan ge trötthet och sämre immunförsvar. Förstörs lätt av värme och syre.
37
Mineraler 8 typer
Järn: Finns i blodpudding, kött, fisk, ägg, banan, torkad frukt. Behövs för syretransporten i blodet. Brist kan orsaka trötthet och blekhet. Upptaget ökas med vitamin C, men hämmas av kaffe. Kalcium: Finns i mejeriprodukter och fisk. Viktigt för skelett, tänder, nervfunktion och blodkoagulering. Brist leder till benskörhet. Fosfor: Finns i mejeriprodukter, baljväxter, kött. Viktigt för skelett och energiproduktion. Natrium: Finns i salt, kött, fisk. Hjälper till med vätske- och saltbalans. Kalium: Finns i mejeriprodukter, potatis, frukt. Viktigt för nerv- och muskelfunktion. Jod: Finns i fisk, skaldjur, ägg. Viktigt för sköldkörteln. Zink: Finns i mejeriprodukter, kött, nötter. Viktigt för immunförsvaret. Selen: Finns i fisk, skaldjur, mejeriprodukter. Viktigt för cellskydd.
38
Hälsosamma val
Mer: Grönt, frukt, fisk, nötter, rörelse. Byt ut: Vitt mjöl, smör, feta mejeriprodukter till fullkorn, växtbaserat fett, magra mejeriprodukter. Mindre: Rött kött, salt, socker, alkohol. Nyckelhålet: Hjälper att välja nyttigare alternativ med mindre salt, socker och mer fiber. Ät 500 g grönsaker/dag. Ät fisk och skaldjur 2-3 ggr/vecka. Välj miljömärkta alternativ. Rör på dig minst 30 min/dag. Använd nyttigare matfetter (rapsolja, olivolja). Minska intaget av rött kött och charkvaror. Undvik livsmedel med mycket tillsatt socker och salt.
39
Tallriksmodellen
Visar hur du fördelar mat för att få balans i måltider. Äter du enligt den får du i dig de näringsämnen och den energi du behöver. Den består av tre delar: Grön del: Grönsaker och rotfrukter Gul del: Potatis, pasta, gryn och bröd Proteindel: Kött, fisk, ägg och baljväxter
40
för de som inte rör sig så mycket
För de som inte rör sig mycket Halva tallriken är grön Mer potatis än kött Innehåller fiber och gör att du blir mätt längre eftersom du inte förbrukar mycket energi
41
För de som rör sig mycket
Lika mycket grönt som potatis Mindre kött Vid hög fysisk aktivitet kan du öka mängden potatis för mer energi
42
Om du är idrottare: talriksmodell
Öka andelen kolhydrater Köttdelen ska vara likadan Välj mat som ger energi och näring Undvik koffein, det är vätskedrivande och kan leda till vätskeförlust
43
Matcirkeln
Frukt Grönt Potatis och rotfrukter Bröd Matfett Mjölk Kött
44
Olika typer av vegetarianer:
Flexitarian (Farian) – Minskar på kött men slutar inte helt. Vegetarian – Äter ingen form av kött (ca 10 % av svenskarna är vegetarianer).
45
mer spescifk typ av vegeitarian
Olika typer av vegetarianer: Vegan – Äter bara mat från växtriket, inget från djurriket. Lakto-vegetarian – Växtriket + mjölkprodukter. Lakto-ovo-vegetarian – Växtriket + mjölkprodukter och ägg. Demi-vegetarian – Växtriket + mjölkprodukter, ägg och fisk.
46
Varför bli vegetarian?
Miljö Hälsa Ekonomi Religion
47
Näringsämnen och kost
Vegetarisk mat innehåller alla viktiga näringsämnen. Veganer kan behöva tillskott av vitamin B12.
48
Viktiga livsmedel i vegetarisk kost:
Baljväxter (bönor, linser) Fullkornsprodukter Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär Mjölk och mejeriprodukter Rapsolja
49
Vegetarisk tallriksmodell
Kött kan ersättas med bönor och baljväxter för att få i sig tillräckligt med protein.
50
Vikten av regelbundna måltider
Att äta regelbundet hjälper till att hålla blodsockret jämnt. Frukost, lunch, middag och mellanmål varje dag. Hoppar du över måltider eller äter mycket sött → blodsockret åker berg-och-dalbana.
51
Fördelar med att äta jämnt över dagen:
Jämnt blodsocker → mindre trötthet, huvudvärk och humörsvängningar. Kroppen tar upp näringsämnen bättre. Bättre koncentration och jämnare humör. Minskar sötsug och småätande. Lättare att äta lagom och hålla vikten.
52
Måltider som ett pussel
Varje måltid är en pusselbit med olika näringsämnen. Alla måltider är lika viktiga och kompletterar varandra. För att "pusslet" ska bli komplett vid dagens slut behövs alla måltider.
53
Frukost – dagens viktigaste start
Ger energi efter nattens fasta – ska ge ca 25 % av dagens energi. Fördelar med att äta frukost: Bättre koncentration och prestation på förmiddagen. Minskar risken för trötthet och sötsug.
54
Tips för att få i sig frukost:
Förbered kvällen innan. Gå upp lite tidigare och rör på dig för att få igång kroppen. Drick vatten innan och ät i lugn och ro.
55
Lunch och middag – planera smart
Använd tallriksmodellen för en balanserad måltid. Variera maten – ät inte samma sak varje dag för att få i dig olika näringsämnen. Matlådor är smarta – gör extra portioner till middag och ta med som lunch. Spara pengar och minska matsvinn. Bättre näringsinnehåll än snabbmat. Ekonomi Religion
56
Mellanmål – fyll på med energi
Kroppen behöver ny energi var 3:e–4:e timme. Bra mellanmål hjälper dig att orka mer och ger en stunds avkoppling. Hur många mellanmål du behöver beror på hur mycket du rör dig och hur dina huvudmåltider ser ut.
57
Snabbmat – gör bättre val
Snabbmat innehåller ofta mycket fett, salt och socker. Förbättra snabbmaten genom att välja mer grönsaker, rotfrukter och frukt. Undvik friterat och läsk. Matlåda är billigare, nyttigare och bättre för miljön.
58
Planera dina måltider
Planera för flera dagar, helst en vecka. Använd tallriksmodellen för en balanserad måltid. Variera maten – ät inte samma sak varje dag för att få i dig olika näringsämnen. Matlådor är smarta – gör extra portioner till middag och ta med som lunch. Spara pengar och minska matsvinn. Bättre näringsinnehåll än snabbmat. Använd tallriksmodellen och matcirkeln som guide. Tänk på hälsa, ekonomi och miljö: Välj mer ekologiskt och närodlat. Ät frukt och grönt i säsong.
59
vad ska man byta ut till Vitt mjöl → Smör → Feta mejeriprodukter → Rött kött →
Vitt mjöl → Fullkorn Smör → Växtbaserade oljor (t.ex. rapsolja) Feta mejeriprodukter → Magra alternativ Rött kött → Baljväxter (bönor, linser, ärtor) Minska socker, salt och alkohol.
60
Säsongsguide – vad är billigast när?
Sommar: Rotfrukter, bär Höst: Lök, rotfrukter Vinter: Rotfrukter, apelsiner Vår: Citroner
61
näringsämne vatten
60 % av kroppsvikten. Transporterar ämnen till och från cellerna. Reglerar kroppstemperaturen.
62
Mineraler
Kalcium Fosfor Järn Natrium Jod Fluor Selen Zink
63
Järn
Behövs för bildning av hemoglobin som transporterar syre i blodet. Finns i: Blodmat, inälvsmat, kött, fisk, ägg, spenat, fullkornsprodukter Använd tallriksmodellen för en balanserad måltid. Järn tas lättare upp med C-vitamin. Te, kaffe, kli och kalciumrika livsmedel hämmar upptaget av järn. Järnbrist kan orsaka trötthet, blekhet och ökad sjukdomsrisk.
64
Fettlösliga vitaminer:
A-vitamin D-vitamin – Brist kan leda till benskörhet. Barn under 2 år och äldre behöver kosttillskott. E-vitamin K-vitamin
65
Vattenlösliga vitaminer:
C-vitamin B-vitaminer (folat, riboflavin, tiamin, B12) Folat – Brist kan ge blodbrist. Speciellt viktigt för gravida kvinnor, eftersom brist kan orsaka fosterskador. B12 – Finns i animaliska livsmedel. Veganer behöver äta berikade livsmedel. Viktigt för blodbildning, nervfunktioner och cellernas ämnesomsättning.
66
ex kolhydrater
Mjöl Gryn Ris Pasta Bröd Potatis Grönsaker
67
Kostfiber (2 kcal/8 kJ)
Motverkar förstoppning Ökar mättnad Håller blodsockret på jämn nivå Finns i: Grova spannmålsprodukter Frukt och grönsaker Potatis och rotfrukter
68
Sockerarter (4 kcal/17 kJ) – Ger energi
enkla och sammansatta
69
Enkla sockerarter:
Glukos (druvsocker) – Finns i frukt, bär, honung Fruktos – Finns i frukt, bär, honung, grönsaker Galaktos – Finns i mjölk
70
Sammansatta sockerarter:
Sackaros – Strösocker från sockerbetor eller sockerrör Maltos – Finns i sädesslag Laktos – Mjölksocker
71
GI – Glykemiskt index
Ett mått på hur snabbt kolhydrater bryts ner till glukos. Snabba kolhydrater – Högt GI Långsamma kolhydrater – Lågt GI
72
Hur ska jag välja bra kolhydrater?
✔ Ät mycket frukt, grönsaker och baljväxter ✔ Välj fullkorn ✔ Titta efter nyckelhålet ❌ Undvik godis, glass, kakor, läsk och saft
73
Fett (9 kcal/37 kJ)
Skyddar inre organ Skyddar mot köld Bygger och reparerar celler Tillverkar hormoner Tar upp fettlösliga vitaminer (A, D, E, K) Livsnödvändiga fettsyror: Omega-6, Omega-3
74
Mättade fettsyror Finns i:
Feta animaliska livsmedel Kokosfett Palmolja Grädde Smör Ost Choklad
75
Enkelomättat fett Finns i:
Olivolja Rapsolja Nötter (hassel-, jord-, cashew-) Mandel Oliver Avokado Kyckling
76
Fleromättat fett Finns i:
Fet fisk (sill, lax, makrill, sardiner) Rapsolja Olivolja Solrosolja Majsolja Sesamfrö Linfrö Valnötter
77
HDL ("goda" kolesterolet) 🟢
Transporterar bort kolesterol från blodkärlen. Bra att ha högt. HDL (höjdensitetslipoprotein) är "det goda kolesterolet" som rensar bort det onda kolesterolet från blodet.
78
LDL ("onda" kolesterolet) 🔴
Kan fastna i blodkärlen och orsaka hjärtsjukdomar. Dåligt att ha högt.LDL (lågdensitetslipoprotein) är "det onda kolesterolet" som kan bygga upp plack i blodkärlen och orsaka hjärtproblem.
79
Transfetter
Bildas när flytande fett upphettas och omättat fett blir mättat. Finns i: kex, chips
80
Hur ska jag välja bra fett?
Använd flytande fett ✔ Ät fisk tre gånger i veckan ✔ Välj nyckelhålsmärkta mejeri- och charkvaror
81
Protein (4 kcal/17 kJ)
Byggs upp av 20 olika aminosyror, varav 9 är essentiella Funktioner: Ger energi Bygger och reparerar celler Bygger upp hormoner och enzymer Ingår i immunförsvaret
82
protein finns i
Baljväxter Kött Fisk Ägg Mjölk och ost Spannmål Vegetarianer behöver kombinera spannmålsprodukter med bönor, linser och ärtor för att få i sig tillräcklig mängd protein.
83
Miljö- och hälsoaspekter: bönor istället för kött
3 dl bönor = 70 gram kött Baljväxter är billigare än kött Baljväxter har låg klimatpåverkan jämfört med kött

spanska (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions