Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Hortikultur & parkskötsel > Hortikultur & parkskötsel > Flashcards

Hortikultur & parkskötsel Flashcards

Slutprov (92 cards)

Start Studying
1
Q

Diskutera kort både för- och nackdelar med vårbeskärning jämfört med jas-beskärning.

A

Vår: Snabb savstigning ger snabba resultat. Växter med kraftig savstigning kan förblöda (t.ex. björk, lönn, körsbär). Enkelt att se formen utan lövverk.

JAS: Bra tillväxt men ej snabb savstigning ger god sårläkning. Svårt att se formen med lövverk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

När är det lämpligt att beskära formklippta häckar?

A

Två ggr/säsong, midsommar och tidig höst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

När är det lämpligt att beskära barrväxter?

A

Vår eller höst (innan eller efter tillväxtperioden).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

När är det lämpligt att beskära blödare?

A

Under JAS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ge 3 exempel på buskar som är lämpliga som friväxande häck. Vad är det för kvalitéer som gör dem intressanta?

A

Ginnalalönn (hög, intensiv höstfärg)

Liten svartaronia (höstfärg, ätliga bär)

Bukettapel (2 sorters blad, vita blommor, röda bär).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur och när beskärs friväxande häckar på bästa sätt om man vill ha dem blommande?

A

Buskar som blommar på årsskotten blommar rikare om de beskärs på våren. Buskar som blommar på fjolårsskotten beskärs direkt efter blomningen (då hinner de bilda nya blombärande skott till nästa år).

Gallra bort döda, skadade och korsande grenar samt de äldsta grenarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på någon typ av växtslag som skulle passa för häck i ett skuggigt läge.

A

Naverlönn (Acer campestre). Blir tät och kan användas till höga klippta häckar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

När är bästa tiden att beskära svarta vinbär, röda vinbär och krusbär?

A

Vinbärs- och krusbärsbuskar beskärs antingen på våren, innan de börjar grönska, eller direkt efter skörden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur går man till väga och vad bör man tänka på när man beskär svarta och gröna vinbär?

A

Ger frukt på skott som är ett år eller äldre. Ta bort de äldsta grenarna (nere vid marken) med några års mellanrum. Gallra bort skadade och korsande grenar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur går man till väga och vad bör man tänka på när man beskär krusbär, röda och vita vinbär?

A

Ger frukt på skott som är två år eller äldre. Ta bort de äldsta grenarna (nere vid marken) med några års mellanrum. Gallra bort skadade och korsande grenar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur beskär man hallon och björnbär på bästa sätt?

A

Beskärs direkt efter skörd. Alla skott som burit frukt klipps bort nere vid marken. Gallra bort de äldsta grenar varje vår för att få en luftig buske. Hösthallon ger frukt på årsskott och kan beskäras på våren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är jordmån?

A

Den övre delen av marken som påverkas av faktorer som organismer och klimat, och därmed förändras i något eller några avseenden. Jordmånsprocesser (kemisk vittring, markorganismernas jordbearbetning), utvecklar olika horisonter i marken med sinsemellan olika egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad menar man med en bra jordstruktur?

A

Jordens struktur består av organiskt material, mineraler samt porer. I en bra jordstruktur utgör porerna ca 50% av strukturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är aggregat och vad har de för betydelse för jordstrukturen?

A

Aggregat är sammansatta markpartiklar (främst ler och organiskt material). De är viktiga för att få till en blandning av stora och små porer, som håller bakterier, luft eller vatten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara varför porerna i jorden är viktig.

A

Kapillärkraften är verksam i porerna, och starkast i medelstora och små porer. En jord utan porer blir tät och sammanpackad, vilket leder till att växterna rötter inte kan tillgodogöra sig vatten, syre eller näring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Förklara vad en mineraljord är.

A

Består till största delen av små partiklar av sten som slipats loss från berggrunden.

Mineraljordarna delas upp efter storleken på mineralpartiklarna (ler-, silt-, sandjord).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Förklara vad en organisk jord är.

A

Består till största delen av organiskt material (i Sverige torvbaserade jordar).

Organiska jordar kan delas in i följande klasser: mulljord, torvjord, dyjord och gyttjejord.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad karaktäriserar en lerjord? Beskriv dess för- och nackdelar?

A

Domineras av kornstorleken ler (0,0001 mm – 0,002 mm). Näringsrik. God vattenhållande förmåga, vilket gör att den inte urlakas så fort men är känslig för tryck. Kall jord - värms upp och svalnar långsamt. Blöt om våren.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad karaktäriserar en siltjord? Beskriv dess för- och nackdelar?

A

Domineras av kornstorleken silt (0,002 mm – 0,06 mm). Håller fukt och näring. Ostabil aggregatstruktur, känslig för yttre påverkan som nederbörd och jordbearbetning. Kall jord.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad karaktäriserar en sandjord? Beskriv dess för- och nackdelar?

A

Domineras av kornstorleken sand (0,06 – 2 mm). Låg mullhalt vilket gör den näringsfattig. Enkelkornstruktur, väldränerad men samtidigt urlakad på näringsämnen. Varm jord. Lämplig för växter som är känsliga mot väta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad karaktäriserar en mulljord? Beskriv dess för- och nackdelar?

A

Organisk jord, innehåller minst 40 % organiskt material. Rik på kväve och andra näringsämnen. Luftig struktur.

Förbrukas fort och nytt material måste tillföras. När torv bryts ner avges växthusgaser.

Benägen att hålla kvar vatten (dåligt kalla och blöta höstar och vintrar men bra vid torrperioder). Kall jord (vattenhållande förmåga).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Nämn 5 olika typer av jordförbättringsmedel och hur de kan användas.

A

KOMPOST: mikroliv och strukturförbättrande NATURGÖDSEL: näring och strukturförbättring
TORV: luftig struktur, lagrar fukt och näring
BIOKOL: vattenhållande, långsam näringstillförsel
GRÖNGÖDSLING: tillvaratagande, kvävefixering, luckring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Med vilken typ av jordförbättringsmedel kan man förbättra en lerjord? Förklara vad som händer med jordstrukturen om man tillsätter detta substrat.

A

Organiskt material (t.ex. stallgödsel, kompost eller torvmull). Tillsammans med materialet kan lerpartiklar bilda de viktiga aggregat som behövs för vatten-, syre- och näringsupptag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Med vilken typ av jordförbättringsmedel kan man förbättra en sandjord? Förklara vad som händer med jordstrukturen om man tillsätter detta substrat.

A

Förbättra en sandjord som inte håller vatten eller fukt med marktäckning av gräsklipp eller andra växtdelar. De ger näring och mullämnen samt håller kvar fukten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vilka fyra komponenter/kriterier behövs för att en kompost skall fungera ultimat. Förklara kort varför de behövs.
C/N-KVOT: 2 delar kol, 1 del kväve. SYRE: aerob process, kräver luftfickor. FUKT: torrt - avstannar, blött - ruttnar. VÄRME: mikrolivets aktivitet, minst 10°C, idealt 50 - 65°C, skadliga bakterier och svampar dör 55°C+ 3 veckor.
26
Om en trädgårdskompost har stannat av vad kan man tillföra för att få igång den igen? Vad är det som kan ha gått snett och varför har nedbrytningsprocessen stannat av? (4 st)
Obalans i C/N-kvoten: tillför mer torrt material (kol) om komposten är för blöt respektive mer blött material (kväve) om komposten är för torr. Syrefattig: skapa luftspalter genom att köra ner några pinnar i komposten. För kall: tillför mer mikroliv genom stallgödsel, packa in komposten i ett isolerande material (t.ex. halm). För varm: luftning.
27
Jorden du får från en trädgårdskompost och kökskompost skiljer sig åt. Hur är de olika och varför?
Trädgårdskompost: ej näringsrik men innehåller mycket mull och jordförbättrande djur. Mycket kolmaterial, tillför kväve under processen. Kökskompost: rik på kväve, och dess slutprodukt är att betraktas som gödsel. Mycket kväve, tillför kol under processen.
28
Vad kännetecknar frö- och rotogräs?
Fröogräs: ettåriga, ytliga rotsystem, förökar sig med frön. Rotogräs: fleråriga, förökar sig framförallt med djupa rötter, revor och utlöpare.
29
Ge tre exempel på rotogräs.
kirskål (Aegopodium podagraria) kvickrot (Elymus repens) åkerfräken (Equisetum arvense)
30
Ge förslag på hur man kan jobba förebyggande mot/med ogräs. (7 st)
Ta bort blommor och frökapslar. Nöt ut rotogräsen, slit på deras reserver genom att ta bort nyuppkommen bladmassa. Täck rensad jord. Plantera marktäckare. Kompostera ansvarsfullt. Rensa fröogräs soliga dagar - låt rötter bränna i solen Rensa rotogräs fuktiga dagar - rötter släpper enklare
31
Vad är adventivrötter?
Rötter som utvecklas från stam, bladskaft eller blad (och inte från växtens rotanlag).
32
Hur gör man en avläggare på ett lämpligt sätt?
Välj ett ungt skott som ännu inte hunnit blomma. Gör ett litet snitt i barken på undersidan av skottet och fäst det vid jorden med lite ståltråd eller något liknande. Viktigt att snittet kommer i kontakt med jorden så att adventivrötterna ges möjlighet att utvecklas. Täck skottet med jord. Om rötter bildats efter ett år är det dags att skära loss skottet från moderplantan och ge det en ny växtplats.
33
Vad är en basstickling och vid vilken tid på året tar man dem?
Nya skott från perenner (5 - 10 cm långa) skärs av vid växtens bas under försommaren.
34
Ge tre exempel på fröogräs.
korsört (Senecio vulgaris) lomme (Capsella bursa-pastoris) våtarv (Stellaria media)
35
Vad är en toppstickling och vid vilken tid på året är lämpligt att ta dem?
Toppen av skott som inte blommar (knappt 10 cm), tas sensommar och tidig höst.
36
När delar man perenner som blommar på sensommaren/hösten?
Under våren (vid den tiden stör man inte blomningen).
37
När delar man perenner som blommar på våren?
Under hösten (vid den tiden stör man inte blomningen).
38
Många perenner mår bra av att delas då och då men tål alla perenner att delas?
Det går inte att dela perenner med pålrot (t.ex. jättevallmo, akleja och brudslöja). Pioner kan delas (rotbitar med 3 – 5 ögon) men ofta uteblir blomningen under några år efter delningen.
39
Vad är det för skillnad på resultatet när man förökar med frö respektive förökar med vegetativ förökning?
Förökning med frö ger en individ med en unik genetisk sammansättning. Vegetativ förökning ger en individ som är en klon av moderplantan.
40
Vad är Pom och vad är dess uppgift?
Programmet för odlad mångfald, ett nationellt projekt som syftar till att kartlägga och bevara gamla kulturväxter.
41
Vad är Nationella Genbanken?
Nationella genbanken bevarar, dokumenterar och distribuerar växtmaterial som samlats in genom Pom och valts ut för långsiktigt bevarande.
42
Vad är Grönt Kulturarv?
Ett varumärke, under vilket växtmaterial som samlats in genom Pom saluförs. Sorterna är odlade i Sverige före 1940, 1950 eller 1960 beroende på växtslag.
43
Vad innebär det att en planta är märkt med `E-planta´?
Varumärke för vegetativt förökade plantor som stammar från elitplantor som finns hos, eller kontrolleras av, stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation (EPS).
44
Vilka fördelar är det för en kund som köper växtmaterial märkt med `E-planta´?
Köparen garanteras en sortäkta planta med känt ursprung som är härdig och fri från sjukdomar.
45
Förklara varför mikrolivet i jorden är nödvändigt för växternas näringsupptag.
När jordens mikroliv bryter ner organiskt material frigörs näring som varit bunden till det organiska materialet, och som då blir tillgänglig för växten.
46
Hur kan mycket daggmask i en jord påverka ökat näringsupptag för växterna? (3 st)
Maskarna hjälper bakterier och svampar med nedbrytningsprocessen av organiskt material genom att påbörja den (”tuggar maten”). Maskarnas exkrement innehåller mycket näring (framförallt fosfor och kväve). De förbättrar jordens struktur genom att skapa håligheter för vatten och syre.
47
Vad är skillnaden på konst/mineralgödsel och naturgödsel tex stallgödsel? Vad är deras olika för- och nackdelar? Diskutera och resonera.
Konst/mineralgödsel: Industriellt framtagen, energikrävande process. Koncentrerat och snabbverkande gödsel. Innehåller främst kväve, fosfor och kalium. Ger en snabb tillväxt men urlakar jorden på viktiga näringsämnen. Naturgödsel: Långtidsverkande organiskt gödsel, bidrar med såväl näring som struktur till jorden. Näringen frigörs i takt med mikroorganismernas nedbrytningsarbete. När man använder naturgödsel går näringsämnena runt i ett kretslopp mellan djur och växter.
48
Vad innebär det att gödsel har ”brunnit” och varför är det viktigt att detta har skett?
Det innebär att det nått en viss grad av förmultning. Värmen i gödsel genereras av mikrolivet och ökar i takt med förmultningen, för att sedan avta. Värmen kan skada växtdelar och därför är det viktigt att gödsel ”brunnit” innan det används.
49
Beskriv varför växterna behöver makronäringsämnet N (kväve) och hur växten drabbas av brist.
Hjälper tillväxt av skott och blad. Kväve används för att bygga upp proteiner. Brist visar sig genom att äldre blad gulnar och faller av.
50
Beskriv varför växterna behöver makronäringsämnet P (fosfor) och hur växten drabbas av brist.
Främjar knoppbildning och fruktsättning. Fosfor behövs för växternas energiomsättning. Brist visar sig som violetta partier på blad.
51
Beskriv varför växterna behöver makronäringsämnet K (kalium) och hur växten drabbas av brist.
Ökar sockerinnehållet - ger söt frukt och skyddar mot kyla. Växterna behöver kalium för sin fotosyntes och vattenbalans. Brist visar sig som bruna bladkanter och/eller bruna bladspetsar samt dålig avmognad och vinterhärdighet.
52
Beskriv varför växterna behöver makronäringsämnet S (svavel) och hur växten drabbas av brist.
Ingår i växternas proteiner. Byggsten som verkar i proportion till kväve. Brist visar sig som hämnad tillväxt. Yngre blad gulnar mellan bladnerverna och bladen blir mer upprättstående och buckliga. På kålväxter visar sig brist som röda missfärgningar på blad och stammar.
53
Beskriv varför växterna behöver makronäringsämnet Ca (kalcium) och hur växten drabbas av brist.
Ger stabilitet. Ger cellväggar fasthet och genomsläpplighet. Förbättrar näringsupptag, växtmognad och transporterna genom växten. Hjälper växten att motstå olika sjukdomsangrepp. Bladkanterna kan torka. Ljusa och senare döda fläckar börjar synas längs bladnerverna och vid bladspetsen. Toppar och unga blad kan vissna bort.
54
Beskriv varför växterna behöver makronäringsämnet Mg (magnesium) och hur växten drabbas av brist.
Behövs i fotosyntes. Påverkar vattenanvändning och energitransport i växten. Brist visar sig på äldre blad, som blir gult flammiga mellan bladnerverna.
55
BLOMMANDE PRYDNADSBUSKAR a. Nämn någon typ av näring/gödsel/jordförbättringsmedel som passar gruppen. Varför det är lämpligt att tillföra detta för just den gruppen av växter? b. Är det något ämne eller jordförbättringsmedel som de behöver mer av eller som man skall undvika att ge? c. Vilken tid på året är mest lämpligt att gödsla dem och varför? Behöver man gödsla fler gånger än en?
BLOMMANDE PRYDNADSBUSKAR a) Aska: rik på kalium (avmognad) och fosfor (gynnar blombildningen). OBS! Ej till surjordsväxter (högt pH) . b) Ingen kvävegödsling efter juni/juli. c) Aska sprids under tidig vår.
56
PERENNER a. Nämn någon typ av näring/gödsel/jordförbättringsmedel som passar gruppen. Varför det är lämpligt att tillföra detta för just den gruppen av växter? b. Är det något ämne eller jordförbättringsmedel som de behöver mer av eller som man skall undvika att ge? c. Vilken tid på året är mest lämpligt att gödsla dem och varför? Behöver man gödsla fler gånger än en?
PERENNER a) Komposterad stallgödsel: näringsrikt, långtidsverkande och jordförbättrande. b) Ingen kvävegödsling efter juni/juli. c) Vår och höst.
57
PRYDNADSTRÄD a. Nämn någon typ av näring/gödsel/jordförbättringsmedel som passar gruppen. Varför det är lämpligt att tillföra detta för just den gruppen av växter? b. Är det något ämne eller jordförbättringsmedel som de behöver mer av eller som man skall undvika att ge? c. Vilken tid på året är mest lämpligt att gödsla dem och varför? Behöver man gödsla fler gånger än en?
PRYDNADSTRÄD a) Brunnen stallgödsel: näringsrik och långtidsverkande. b) För mycket kvävetillförsel leder till en onödigt stor tillväxt av årsskott. Ingen kvävegödsling efter juni/juli. c) En gång på våren.
58
FRUKTTRÄD OCH BÄRBUSKAR a. Nämn någon typ av näring/gödsel/jordförbättringsmedel som passar gruppen. Varför det är lämpligt att tillföra detta för just den gruppen av växter? b. Är det något ämne eller jordförbättringsmedel som de behöver mer av eller som man skall undvika att ge? c. Vilken tid på året är mest lämpligt att gödsla dem och varför? Behöver man gödsla fler gånger än en?
FRUKTTRÄD OCH BÄRBUSKAR a) Vallörtsvatten: kalium (ger söta frukter, gynnar avmognad). b) Ingen kvävegödsling efter juni/juli. c) Sommaren, innan fruktmognad.
59
ANNUELLER OCH KRUKVÄXTER a. Nämn någon typ av näring/gödsel/jordförbättringsmedel som passar gruppen. Varför det är lämpligt att tillföra detta för just den gruppen av växter? b. Är det något ämne eller jordförbättringsmedel som de behöver mer av eller som man skall undvika att ge? c. Vilken tid på året är mest lämpligt att gödsla dem och varför? Behöver man gödsla fler gånger än en?
ANNUELLER OCH KRUKVÄXTER a) Hönsgödselvatten: näringsrikt och snabbverkande. b) Näringskrävande. c) Regelbunden giva (3–4 gånger) under växtsäsongen.
60
SURJORDSVÄXTER a. Nämn någon typ av näring/gödsel/jordförbättringsmedel som passar gruppen. Varför det är lämpligt att tillföra detta för just den gruppen av växter? b. Är det något ämne eller jordförbättringsmedel som de behöver mer av eller som man skall undvika att ge? c. Vilken tid på året är mest lämpligt att gödsla dem och varför? Behöver man gödsla fler gånger än en?
SURJORDSVÄXTER a) Tall-/granbarr: förmultnar sakta och släpper ut lagom med näring. b) Undvik aska och kalk då dessa höjer markens pH-värde. Ingen kvävegödsling efter juni/juli (perenner och lignoser). c) Marken under växterna täcks med tall-/granbarr på hösten.
61
GRÄSMATTA a. Nämn någon typ av näring/gödsel/jordförbättringsmedel som passar gruppen. Varför det är lämpligt att tillföra detta för just den gruppen av växter? b. Är det något ämne eller jordförbättringsmedel som de behöver mer av eller som man skall undvika att ge? c. Vilken tid på året är mest lämpligt att gödsla dem och varför? Behöver man gödsla fler gånger än en?
GRÄSMATTA a) Gräsklipp: rikt på kväve. b) Kväve. c) Vid varje klippning.
62
GRÖNA KLIPPTA HÄCKAR a. Nämn någon typ av näring/gödsel/jordförbättringsmedel som passar gruppen. Varför det är lämpligt att tillföra detta för just den gruppen av växter? b. Är det något ämne eller jordförbättringsmedel som de behöver mer av eller som man skall undvika att ge? c. Vilken tid på året är mest lämpligt att gödsla dem och varför? Behöver man gödsla fler gånger än en?
GRÖNA KLIPPTA HÄCKAR a) Hornmjöl: rikt på kväve (gynnar bladmassan), långtidsverkande. b) Kväve, för bladmassans tillväxt. Ingen kvävegödsling efter juni/juli. c) En giva vår.
63
ROSOR OCH KLEMATIS a. Nämn någon typ av näring/gödsel/jordförbättringsmedel som passar gruppen. Varför det är lämpligt att tillföra detta för just den gruppen av växter? b. Är det något ämne eller jordförbättringsmedel som de behöver mer av eller som man skall undvika att ge? c. Vilken tid på året är mest lämpligt att gödsla dem och varför? Behöver man gödsla fler gånger än en?
ROSOR OCH KLEMATIS a) Komposterad stallgödsel: näringsrik, långtidsverkande, jordförbättrande b) Kalium (avmognad). Ingen kvävegödsling efter juni/juli. c) Våren. Remonterande gödslas ännu en gång under sommaren.
64
Vad är växtföljd?
Växtföljd innebär att man byter odlingsplats för växterna från år till år. Man delar in sin odlingsyta i olika kvarter (fyra stycken för en fyraårig växtföljd) som man sedan odlar olika kategorier av grödor i. Kategorierna baseras på växtfamilj och näringsbehov. Kategorierna följer varandra i en bestämd ordning och roterar efter varje odlingssäsong. År/kvarter 1: ger näring (ärt- och baljväxter) År/kvarter 2: slukar näring (kålväxter) År/kvarter 3: måttligt näringsbehov (lök och persilja) År/kvarter 4: litet näringsbehov (potatis och jordärtskocka) Kålväxter bör odlas med längre uppehåll, gärna 6 – 7 år.
65
Varför tillämpar man växtföljd?
Växtföljd tillämpas för att hålla jorden frisk. Om man slarvar med gödsling vid odlande av näringskrävande växter blir jorden så småningom utarmad. Vissa skadedjur angriper endast växter inom samma familj eller släkte, och kan övervintra i jorden. Genom att byta plats minskar man risken för angrepp.
66
Vilka fördelar finns med växtföljd och hur kan man jobba förebyggande med växtföljd?
Växelbruk innebär ett naturligt kretslopp som främjar en frisk jord med rätt näringsinnehåll för olika typer av grödor.
67
Varför gör man ett såschema?
Ger en tydlig överblick över vad som ska sås, när det ska sås och hur det ska sås. Genom att ha all information samlad blir det lättare att göra justeringar.
68
Vad behöver finnas med? Vad tycker du är viktigt?
Plats, vetenskapligt namn, trivialnamn, eventuellt sortnamn, såtid, omskolning, utplantering samt en kolumn för noteringar/särskilda anvisningar.
69
Vad är skillnaden mellan en monofag och polyfag parasit?
En monofag parasit angriper endast ett växtslag, medan en polyfag parasit angriper flera olika växtslag.
70
Vad menas med en systemisk infektion? Ge ett exempel.
En systemisk infektion innebär att en svamp eller bakterie infekterar ett kärl i växten och sedan sprider sig i hela plantan. Ett exempel är vissnesjuka. Svampar angriper först växtens rothår och sprider sig sedan systematiskt genom växtens kärl. Växten vissnar och dör.
71
Hur uppstår tjältorka?
Tjältorka uppstår när vintergröna växter transpirerar genom bladen/barren om våren, men ej kan ta upp vatten via sina rötter då det är tjäle i marken. Växten blir då uttorkad och riskerar att dö.
72
Hur känner man igen ett spinnkvalsterangrepp?
Till en början som små, ljusa prickar. Så småningom får bladen ett gråaktigt utseende och ser dammiga ut. Vid kraftiga angrepp faller bladen av. Gör ”spindelväv” som syns i grenveck och mellan gren och bladskaft.
73
Vad är typiskt för ett bladmögelangrepp?
Bildas ett mer eller mindre glest ludd på undersidan av bladen. För övrigt varierar symptomen beroende på vilken växt och vilken bladmögelsvamp det handlar om.
74
Vilka faktorer gynnar/påverkar mjöldaggens möjligheter att angripa en växt?
Gynnas av torka. Överdriven kvävegödsling försvagar cellväggarna, vilket underlättar för mjöldaggsvampar att ta sig in.
75
Vad är sotdaggssvampar ett tecken på?
Att det finns skadedjur i närheten som avger honungsdagg, t.ex. bladlöss eller sköldlöss.
76
Vad är honungsdagg?
De sockerhaltiga exkrementer som vissa skadedjur avger, t.ex. bladlöss och sköldlöss.
77
Vad är en svaghetsparasit?
En svaghetsparasit, eller sekundär parasit, är en organism som angriper redan försvagade växtdelar. Ett exempel är gråmögelsvampen.
78
Hur kan man jobba förebyggande inom växtskydd, nämn tre lämpliga sätt.
(1) känna sitt växtmaterial och därmed placera rätt växt på rätt plats samt välja motståndskraftiga sorter. (2) tillämpa polykultur och därmed öka den biologiska mångfalden. (3) ttillämpa växtföljd och därmed förebygga sjukdomar samt bibehålla en frisk jord.
79
Hur övervintrar mjöldagg?
Kan övervintra utanpå växten (i det könliga stadiet) och i form av mycel inuti knoppar.
80
Vad är skillnaden på en parasitär och ickeparasitär skada?
En parasitär skada orsakas av en levande organism, t.ex. svamp, bakterie eller insekt. En växtskada som inte orsakas av en parasit kallas för en ickeparasitär/fysiogen skada.
81
Hur kan man tänka i en trädgård för att främja biologisk mångfald? (3 st)
(1) ha olika växtskikt (träd-, busk-, fält- och markskikt). (2) ha en rik variation av växter, mycket kulturväxter och dragare. (3) möjliggöra ett rikt djurliv genom att placera ut vatten, plantera buskar och träd som är rika på bär, låta delar av trädgården vara förvildade, sätta upp holkar.
82
Fysiogena skador: TJÄLTORKA Förklara uttryck. Hur uppstår det?
Uppstår när vintergröna växter transpirerar genom bladen/barren om våren, men ej kan ta upp vatten via sina rötter då det är tjäle i marken. Växten blir då uttorkad och riskerar att dö.
83
Fysiogena skador: ÖDEM/KORKSJUKA Förklara uttryck. Hur uppstår det?
Uppstår när vattentrycket i växten är för högt och vävnaden spricker. Kan ske vid hög luftfuktighet då jorden är blöt och ljuset svagt. Växten drunknar inifrån.
84
Fysiogena skador: KLOROS Förklara uttryck. Hur uppstår det?
Samlingsnamn på olika sjukdomstillstånd som kännetecknas av nedsatt eller utebliven förmåga att bilda klorofyll. Bladen blir bleka eller till och med helt vita och växten får nedsatt livskraft. Kan bero på exempelvis brist på järn (järnkloros), för höga halter av kalk (kalkkloros), eller för lite ljus.
85
Fysiogena skador: PISTILLRÖTA Vad kan orsaka att tomater får pistillröta?
Ojämna fuktighetsförhållanden. Kalciumbrist tidigt i frukternas utveckling.
86
Fysiogena skador: LJUS Hur kan för starkt ljus påverka växter?
Kan ge brännskador eftersom bladytan värms upp för mycket. Brännskador visar sig som skarpt avgränsade fläckar på bladens ovansidor.
87
Beskriv kännetecken för BLADLÖSS. Vad är karaktäristiskt för skadeangreppet? Vilken åtgärd/bekämpningsmetod kan man ta till?
2 – 3 mm långa insekter. Ljusgröna, grågröna eller nästan svarta. Uppträder oftast i klungor på unga skott. Suger näring ur bladen med snabel. Sugskadorna resulterar i buckliga blad och deformerade skott Avger honungsdagg (sotdaggsvamp, hämnar fotosyntes). Bekämpas mekaniskt (spruta bort med vatten eller kläm ihjäl med fingrarna) eller med såpavatten. Småfåglar, nyckelpigor, sländor m.f. äter bladlöss.
88
Beskriv kännetecken för SPINNKVALSTER. Vad är karaktäristiskt för skadeangreppet? Vilken åtgärd/bekämpningsmetod kan man ta till?
Mycket små spindeldjur. Lever på undersidan av bladen. Suger växtsaft från bladen. Skadorna visar sig till en början som små, ljusa prickar. Så småningom får bladen ett gråaktigt utseende och ser dammiga ut. Vid kraftiga angrepp faller bladen av. Gör ”spindelväv” som syns i grenveck och mellan gren och bladskaft. Gynnas av varmt och torrt väder. Duscha plantorna ofta. Plocka bort angripna blad. Biologisk bekämpning med rovkvalster.
89
Beskriv kännetecken för SNIGLAR. Vad är karaktäristiskt för skadeangreppet? Vilken åtgärd/bekämpningsmetod kan man ta till?
Saknar skal. Känsliga för uttorkning, främst aktiva på natten. Sträv tunga, s.k. radula, med vilken de raspar i sig föda. Efterlämnar slemmiga spår. Skador börjar som hål med ojämn kant på bladen. Plocka och döda dem. Gynna dess naturliga fiender, t.ex. grodor, igelkottar och näbbmöss. Biologisk bekämpning med nematoder.
90
Biologisk bekämpning: BACILLUS THURINGIENSIS Beskriv hur de verkar och vilka skadedjur de är effektiva mot.
Bakterier mot fjärilslarver. Sprutas på angripna växter. När larverna får i sig bakterierna bildas ett gift i deras tarmkanal, vilket gör att larven dör. Fungerar på unga larver.
91
Biologisk bekämpning: NEMATODER Beskriv hur de verkar och vilka skadedjur de är effektiva mot.
Nematoder mot öronvivel (larver) Äter upp larven inifrån. Dör när värddjuret dör Nematoderna vattnas ut en skuggig dag (känsliga mot UV-strålning).
92
Biologisk bekämpning: NYCKELPIGA Beskriv hur de verkar och vilka skadedjur de är effektiva mot.
Nyckelpiga mot bladlöss. Rovdjur som äter upp bladlössen.

Hortikultur & parkskötsel (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions