Hudvård Flashcards
(126 cards)
1
Q
Vad är kroppens största organ?
A
Huden
2
Q
Hur stor kroppsvikt utgör alla hudlager?
A
15-25%
3
Q
Vad är hudens uppgift?
A
Skydda kroppen och våra inre organ. Hjälper till att reglera vätskemängden och temperaturen
4
Q
I huden sitter…?
A
Våra känselkroppar som gör att vi reagerar på smärta osv
5
Q
Läran om hudens uppbyggnad kallas med en vetenskaplig term för…?
A
Hudens histologi
6
Q
Epidermis
A
Utgörs av flera lager tätt liggande celler, epitelvävnad. Tunt 0,1 mm. Pigmentbildande celler. Cellerna har ingen egen blodförsörjning, hämtar näring från läderhudens blodkärl.
7
Q
Dermis
A
Bindvävnad, vävnad med allmänt stödjande och sammanhållande funktion. Uppbyggd av fibertrådar av proteinerna kollagen och elastin. Ska tåla så att huden kan tjänas utan att skadas. Står betydelse för sårläkning och ärrbildning. 1-10 mm tjockt. Innehåller också blodkärl, lymfkärl, svettkörtlar och nerver. Ytterst i läderhuden sitter känslen/sinnesorganen. Hårsäckarna finns även här
8
Q
Subcutis
A
Uppbyggd av lucker bindväv, fettvävnad. Lagras en del av kroppens fett. Kan variera i storlek, några mm upp till flera centimeter
9
Q
De ytliga cellskiktet som täcker vår hud kallas för ..
A
Epitelvävnad. Vävnaden är sammansatt av lager på lager av tätt liggande celler som hålls samman av desmosomer som samman kopplar celler. Cellerna ligger lagrade i epidermala lipider (fetter och fettliknande ämnen) tex på fetter, ceramider, squalane, kolesterol och fettsyror. Lipiderna skyddar huden mot vattenförlust genom att fungera som vattenavstötande. Minskar med åldern. Epitetet uppgift är i första hand att täcka kroppsytor och skydda. Annan viktigt uppgift är att bilda hornämne som är basen i hår och naglar
10
Q
Vilka två sorters melanin finns det?
A
Det röda - pheaomelanin
Det bruna - eumelanin
11
Q
Förhorningsprocessen/deskvamationsprocessen
A
Huden förnyas ständigt, startar i tillväxtlagret. Cellerna förökar sig hela tiden och i takt med att nya celler bildas förskjuts de gamla upp mot hudytan. Påväg upp blir cellerna allt plattare och ett hotnämbe bildas inuti. Ju längre de befinner sig från blodkärlen i läderhuden desto mindre näring får cellen. Celler dehydreras, förlora sin kärna och dör och blir en del av hornlagret. Förnyeöseprocesscen eller avfjällningen tar mellan 28 och 30 dagar för överhuden.
12
Q
Läderhudens uppbyggnad och funktion
A
Stödjande bindväv som har till uppgift att hålla samman olika slags vävnad och parera för påfrestning av olika slag. Är sammansatt av fibertrådar, viktigaste ingredienserna i fibertrådarna är kollagen som står för 70% av bindväven. Är sammanfiltade för att stå emot tryck och ge spänts åt huden.
Elastin står för 2%, bättre elastiska egenskaper, ligger invända som ett nät mellan kollagenet. Fungerar som resår åt läderhuden.
Reticulin är fiber som finns i blodkärlen.
Lim så håller samman strukturen kallas grundsubstans. Består av stora, komplicerade kolhydratmolekyler, bla hyaluronsyra. Naturlig fuktgivande ingrediens som ansvarar för hudens fuktinnehåll. Kan attrahera och binda 1000 gånger sin egna vikt i vatten.
Grundsubstansen fungerar som en stötdämpare
Bindväven åldras naturligt med oss genom att fibrerna förändras. Takt med spänts och elasticitet avtar kommer rynkor och huden blir slappare.
13
Q
Underhudens uppbyggnad
A
Tjockaste lagret. Uppbyggd av lucker bindväv med fettceller, lipocyter/adipocyter. Tjockleken beror på arvsanlag, hormonbehandling och hur mycket vi äter och dricker. Underhudsfett kan bli hur tjockt som helst, skyddar mot tryck och stöttar och fungerar som värmeisolerande. Förbindelse med muskler, senor och andra vävnader. Gör det möjligt för huden att röra sig utan att de inre organen störs.
Innehåller många större blodkärl. Finns ingen klar gräns mellan dermis och subcutis
14
Q
Hudens porer
A
Porer är små öppningar i hudens yta där folliklar och svettkörtlar mynnar ut. Har samma utförslegång som hårsäckarna. Det är via porerna som olika aktiva hudvårdande ämnen tas upp av huden
15
Q
Langers linjer/hudfåror
A
Över huden löper små, fina fåror som bildar rombformade fält, romboider. Detta beror på att bindväven i läderhudem har den här strukturen. Sprickans riktningen visar hur bindvävens fibertrådar löper. I samma riktning kommer huden så småningom att ändras och firar sig.
16
Q
Hudåsar
A
Mellan hudfårorna löper hudåsar som kallas papillarlinjer. Bildas enbart i handflator och fotsulor. Uppstår hos embryot i tredje månade och förändras inte. Skapar vårat fingavtryck
17
Q
Hudens färg
A
Vilken färg vi har till stor del ärftligt. Finns fyra faktorer som påverkar hudens färg. Melanin, hemoglobin och blodkärl, karoten och tjocklek
18
Q
Melanin
A
Melanocyterna i överhuden har till uppgift att skydda oss från ljus och farlig strålning genom att producera de mörka pigmentet melanin.
Melanocyterna lagrar en viss mängd melanin som frisätta och sprida runt cellen. Märks efter några dygn. Påverkas av flera hormoner. Melanocytstimulerande hormonet MSH frisätts från hjärnbihanget hypofysen och ger signal till pigmentcellerna att öka sin produktion. Hypofysen hämtar info från hjärnan, anpassat produktionen av MSH beroende på årstid. Hälsotillstånd har även betydelse.
Mörkhyade har melaninet i alla överhudens lager och ljushuvud har bars i tillväxtlagret. Hos rödhåriga finns en rödare typ av melanin, phaeomelanin
19
Q
Hemoglobin och blodkärl
A
Hemoglobin är syrebindande protein som finns i hög halt i röda blodkroppar och ger blodets sin färg. Hemoglobinet i de ytliga blodkärlen slår igenom i hudfärgen hos ljushyade. Hudens fettinnehåll och tjocklek har betydelse, även allmänna hälsotillståndet
20
Q
Karoten
A
Ett pigment med en gul ton. Finns naturligt i huden
21
Q
Hudens tjocklek
A
Tjockleken varierar mellan olika ställen på kroppen. Hornlagret är tjockast på fotsulor och handflator. Huden som helhet är tjockast mellan skulderbladen. Tunnaste på ögonlocken. Sola påverkar hudens tjocklek, överhuden blir grövre, hornlagret förtjockas, läderhuden tunnas ut.
22
Q
Läpparna
A
Består av samma hudlager som resten av kroppen, men är tunnaste på hela kroppen. Saknar melanin. Naturligt skydd, förstörs om vi slickar runt munnen.
23
Q
Mäns hudstruktur
A
Talgkörtlarnas aktivitet stimuleras av manliga könshormonet androgener. Män har därför fetare och grövre hud. Mäns läderhud är 25% tjockare. Huden är mer motståndskraftig under de första 30 åren. Sen sker en försämring i elasticiteten, bindväven i läderhuden börjar brytas ned, talgkörtlarna minskar sin fettproduktion och Huden mister sin förmåga att hålla fuktighet. När män är 50 verkar mannens hud stabiliseras och därefter förändrad ganska lite. Rakning är hårt slitage på Huden. Våtrakning är skonsammare
24
Q
Sebaceous glands
A
Talgkörtlar
25
Talgkörlar
Är uppbyggda av epitelceller från överhuden.
Är holokrina= kan utsöndra talg genom att hela körtelcellen faller sönder
Taget består av fett, döda hudceller och gamla blodkroppar. Har talgkörtalr över hela kroppen utom fotsulor och I handflator. 0,2-2 mm i diameter. De största och mest aktiva körtlar finns I ansiktet, hårbotten, övre delen av bröstet och ryggen. Stor del beror på hormoner. Utförselgången blir igentäppt av talg och vi får pormaskar, blandning mellan talg och hornämne. När en komendom blir mörk är det för att den oxiderat med syre. Cystor i huden består av förhornat talgkörtelinnehåll, keratin. Cystor har ingen egen utförselgång.
26
Sudoriferous glands
Svettkörtlar
27
Svettkörtlar
Stimuleras främst av värme. Körtlarna påverkas av de sympatiska nervsystemet, där kan vi svettas om vi blir rädda eller nervösa.
28
Ekkrina svettkörtlar
Viktigaste för kroppens temperaturreglering. Skyddar mot överhettning genom att utsöndra vätska som avdunstar. Har flera miljoner. Totalt i pannan handflator och fotsulor. Har egen utförsgång direkt på hudytan i svettporer. Är som långa rör som går ner i läderhuden. Består till största del av vatten, men även spår av ammoniak, mjölksyra och urinämne
29
Apokrina svettkörtlar
Större och kraftigare. Finns i armhålor, ljumskar och underliv. Tömmer sig i en hårsäck och delar utförselgång med en talgkörtel. Luktar inget själv. Innehåller äggviteämnen som bryts ned av bakterier på hudytan och då luktar det.
30
Bromurosis
Kroniskt tillstånd som kännetecknas av överdriven lukt som avges från en persons kropp. Den primära orsaken är reaktionen av bakterier med svett. Kan bero på alkohol, vitlök lök och ärftlighet, livstil
31
Hudens pansar
Skyddar mot skadliga kemiska ämnen och mikroorganismer. Skyddas i första hand av hornlagret och dess tätt packade membran. Samt hudens antibakteriella skydd med lågt surt pH-värde, 5,5. Fria fettsyror och syrarester från svett bildar syramanteln.
32
Temperaturreglerare
När vi blir varma utvidgas blodkärlen så blodflödet kan öka. Huden avger värme från hudytan, kroppstempen sjunker. Svettning ger samma resultat. Exponeras vi från kyla drar hudens blodkärl ihops sig och blodflödet minskar. Mindre värme lämnar kroppen. Håret hindrar värme från att lämna kroppen genom hårresarmusklen, arrector pili. Underhudsfett isolerar med.
33
Utsöndringsorgan
Att vi svettas hjälper även till att avlasta njurarna genom att ta med sig främmande ämnen och restprodukter ur kroppen. Hudtalget smörjer in huden och förhindrar uttorkning och gör att huden fungerar som ett bättre skydd. Fuktighetshalten behövs för elasticiteten och avstämningen av döda hudceller. Huden är drf utrustad med lågmolekylära fuktbindare, NMF = natural moisturizing factor. Som är en kemiskt kompelx substans som till största del består av aminosyror och hornämne. NMF jobbar genom att minska ytspännkngen på huden och reglera keratinets vattenavstötande förmåga. Drf kan huden ta upp och binda gult och hornlagret försörjs med vatten. Huden måste ha en viss fukthalt dör att NMF ska fungera. Fukthalt i huden är kopplad till luftfuktigheten i omgivningen. När dem är låg, som på vintern, kan hornlagret bli sprött och spricka.
34
Absorption
Situationer där husen kan släppa igenom och ta upp ett ämne. Först ska substansen hitta ner genom överhuden, som skrev via hårsäckarna. Detta kallas penetration.
Kan ämnet sedan ta sig vidare ner i huden kallas det permeation/genomskäpplighet.
Ämnen kan ta sig in via hudceller eller intercellulära substanser, svettkörtelgångar. Hur genom släppligt huden är påverkas av vårt hälsotillstånd, är ett viss mått på hur huden mår.
Ett ämne absorberas om kroppen lider brist på det ämnet. Syre absorberas i lungorna.
35
Adsorption
Process där fast ämne uppstår och binder ämnen från gas eller vätska till sin yta. En substans som trängt in i huden lagras där men reagerar inte med hudens egna substanser och beståndsdelar.
36
Resorption
Ett ämne sugs upp från en kroppslängd och leds vidare in i blodomloppet eller lymfsystemet. En särskild enzym bryter ner celler och stora molekyler till mindre enheter som kak passera in i de minsta blodkärlen, kappillärerna. Näringsämnen och läkemedel kan ta sig vidare från mag- och tarmkanalen ut i blodet.
37
Hudens produktion av D-vitamin
Unik process. Efter 15 min I solen börjar huden tillverka d-vitamin genom omvandling av ett ämne i hudtaglet. D-vitamin tar sig vidare i blodomloppet och överskottet lagras i levern
38
Sinnesorgan
Finns ett stort anat känselkroppar, receptorer, och fira vävnade i dermis och subcutis. Som gör att vi kan känna värme, kyla, beröring och smärta. Huden är ett av våra fem sinnesorgan. När en känselkropp reagerar på en viss slags retning skickas en signal till hjärnan och beordrar kroppen att agera på ett lämpligt sätt.
39
Hudens pH
Huden har en normalflora som hindrar främmande bakterier från att få fäste och rota sig i huden. Syramantel bidrar till en miljö som håller hudens egna bakterier i schack och skydda not främmande. Funkar även som naturlig fuktgivare. Exakt var pH-värdet ligger nere på en mängd olika saker - solen, hur mycket vi svettas, vad vi äter och vilka produkter vi använder. En fett hud är surare än en torr.
Förkortning på pH, potential of hydrogen, potentiell vätejpnskoncentration. Bete på hur många väte- respektive hydroxijoner som finns. Neutral pH 7. En sur länken har fler vätejoner. En basisk lösning har fler hydroxijoner och är över pH 7.
40
Hudens åldrade
Förnyelseprocessen hos yngre tar 28-30 dagar. Bromsar när vi blir äldre. Det tar då längre tid för huden att läka, tillväxten av celler saknas ner. Hudlahren tunnas ut och svårare att binda fukt. Minskar avstöttningen av döda hudceller och hornlagret förtjockas. Könshormonerna sjunker och talgkörtlarna minskar sin aktivitet. Mindre fett till hudens skyddsbarriär. I lärderhudens bindväv sker nedbrytning av Kollagena och elastina fibrer. Ålderprocessen kopplas samman till genetiska och livsfaktorer. 1/4 kost, 1/4 arv, 1/4 yttre påverkan och 1/4 hudvård.
Brist på vissa vitaminer kan påverka huden negativt.
Brist på A-vitamin gör att cellerna intr kan förnya sig i samma takt.
B-vitamin Brist bidrar till grov hud. Zink behövs för att vi ska kunna ta upp A-vitamin. Och fungerar som antioxidant.
Torr hud åldras oftast snabbare än andra, är mer sårbar från början, sämre på att skydda mot yttre faktorer.
41
Dag och nattkräm
Dagkräm - skydda huden mot yttre faktorer som väder och vind, föroreningar. Bestårvac lätt olja i vatten emulsion.
Nattkräm - mer olja än vatten. Återuppbygga huden under natten.
42
Solen
Om våra celler blir skadade har dem en inbyggd förstärkning genom vårt DNA . Enzymerna söker upp den intakta delen och kopierar mönstret sen går den över till den skade delen och reparerat bitar. Processen tar 48 h.
43
Hudens blod och lymfkärl
Hudens genomblödning sker genom två kärlsystem. Dels genom ett nät av artärer i det djupare hudlagret, status reticulare, dels genom ett andra nät av tunnare artärer i det ytligare hudlagret stratum papillare.
44
Blodomloppet
Syre hämtas upp när vi andas, i lungorna förs en del av syret vidare ut i blodet som tar med ut i hela kroppen. Cellerna förbrukar syret i samband med förbränningen av olika näringsämnen, en process som frigör energi vi behöver för att röra oss. Blodkärlen delas in i artärer som leder blodet ut i kroppens olika delar.
Vener som för det tillbaka till hjärtat
Kapillärer som är det nätverk av mikroskopiskt små blodkärl som förbinder vener och artärer. I kapillärerna fullgör blodet sina uppgifter. Blodet lämnar ifrån sig syre och näringsämnen till cellerna samtidigt som det tar med sig koldioxid och andra restprodukter tillbaka.
Delas in i lila och stora kretsloppet
45
Stora kretsloppet
Försörjer kroppens alla vävnader med syrerikt blod som pumpas ut från vänster hjärtkammare. Tar slut i och med att det syrefattiga blodet med restprodukter kommer tillbaka till höger kammare. Blodet i affärerna är rikt på syre och vedblodet är syrefattigt
46
Lila kretsloppet
Leder de syrefattiga blodet från höger hjärtkammare till lungorna. Sker en gasutväxling, koldioxid lämnad blodet genom utandning och blodet tar upp nytt syre i lungorna. Artärerna är syrefattigt och venblodet är rikt på syre
47
Repetition av kärl
Aorta - artärer - arterioler - kapillärer - venoler - vener
48
Artärerna
Huden tar upp sin näring via artärerna. Hudens djupa artärnät försörjs av stora artärer från de djupt liggande organen och musklerna. Djupa artärnäten består av mellanstora blodkärl som kallas arterioler. Från dessa sträcket sig ytterligare blodkärl upp mot hudens yta och bildar ett andra nät av tunnare artärer.
49
Venerna
För det syrefattiga blodet från kroppens olika delar tillbaka till hjärtat. Förgrenade på samma sätt som artärerna med de tunnaste kapilärerna närmast hudytan och grövre venerna längre ned i huden. De mellanstora venerna i hudens djupaste skikt kallas venoler
50
Telangektasier (utvidgade blodkärl)
Är kapillärer som utvidgats och bildta små röda bristningar, i ansiktet eller på andra delar av kroppen. Orsaken är ofta dålig elasticit i kärlvägggen. Är ärligt men kan också uppstå vid leversjukdom. Förvärras av stark värme och kyla, bastubad, kryddstark mat och alkohol
51
Lymfsystemet
Består av lymfkärl, lymfkörtlar(lymfknutor) och övriga lymfoid vävnad, ex mjälten, thymus (brässen) och tonsillerna. Systemet hänger ihop med venerna i blodomloppet och hjälper dem art dränera kroppens vävnader på vätska. Vätskan filtreras genom lymfsystemet och rinner tillbaka ut i blodet igen, renade från främmande ämnen och bakterier. Två uppgifter:
Forsla bort slaggprodukter ur vävnaderna och återföra vätska till blodet
Larma immunförsvaret och hjälpa bekämpa infektioner
Vätskan kallas lymfan. Transporterar proteiner, salter, fett, vatten och vita blodkroppar. Består av överskottsvätska, till största del blodplasama som genom trycker i kappillärerna separerats från blodet och pressats ut i utrymmer mellan cellerna. Avfallsprodukter venerna inte klara av att ta hand om. Rinner bara i en enda riktning. Nätverket startar längst ut I kroppens allra finaste kärl, fortsätter via allt grövre lymfkörtlarna till slutstationen vid nyckelbenet.
52
Lymfkärlen
Är ett nätverk av tunna rör som grenar in i kroppens alla vävnader. Liknar venerna, men med tunnare väggar och kan släppa igenom fler ämnen. Nybildad lymfa tränger in i lymfkappilärerna och kommer in i systemet. Försedda med fickklaffar som hindrar lymfan från att rinna bakåt.
53
Lymfkörtlarna
Är knutor i lymfkärlens olika delar. Finns större körtlar i ljumskar, armhålor och halsen. Fungerar som reningsverk. Filtrerar bort främmande/ farliga ämnen ur lymfan och hindrar att de ska ta sig vidare i blodet. Här bildas vita blodkroppar, lymfocyterna. Lymfkärlet tömmer sitt innehåll i ett hålrum inne i lymfkörtlen. Där upptäckts ämnen kroppen inte känner igen, antigener. Antigenen visas för lymfocyten som reagerar med att bilda en antikropp. När vi får infektion förökar lymfocyterna och lymfkörtlarna svullnar. Lymfan tar med sig antikroppar och vita blodkroppar från körtlar ut I blodet. Kärlen strålar till slut samman i bröstgången respektive högra lymfgången vid nyckelbenen. Där töms lyfman i blodet och förs vidare med blodomloppet ut till kappillärerna. Vätska åter sperareras från blodet och sugs in I lymflärlen är kretsloppet slut.
Finns mellan 1 och 2 liter lymfa i kroppen. Bröstgången tar emot den största mängden, hälften av de nedbrutna födoämnen som absorberas av tunntarmen. Näringsämnen, framför allt fett leds vidare till blodet för att sedan nå ut till kroppens olika celler.
Blir det stopp i lymfcirkulationen är det att lymfan inte renas som den ska. Cellerna får inte sin näring och det bildas överskott på både vätska och slaggprodukter. Kan leda till svullnader och värk. Dålig lymfcirkulation kan drabba diskar så nerverna hamnar i kläm, inflammerade muskler i ryggen.
54
Nerver och nervsystem
Delas in i två delar, centrala och perifera nervsystemet. Centrala (CNS) består av hjärnan och ryggmärgen. Perifera (PNS) är samlingsbenämningen på alla de nerver som löper mellan hjärnan och ryggmärgen åt ena sidan, och kroppens olika organ och vävnader åt dem andra sidan.
Nervsystemets förtjänst att vi kan känna av sinnestryck och yttre retningar och reagera på lämpligt sätt. Perifera systemet skickar signaler från sinnesorganen, känsel, syn, hörsel, smak,luktsinnet, till hjärnan där de lagras och bearbetas. Kallas sensoriska funktion. Minnet i hjärnan gör en bedömning. Från hjärnan och ryggmärgen skickas det nervimpulser till ryggmärgen, detta är omedvetna, medfödda reaktioner som utlöser reflexmässiga nervimpulser till musklerna.
CNS och PNS kan påverkas med viljan - somatiska Nervsystemet. Det som inte kan styras medvetet - autonoma Nervsystemet, ex blodcirkulationen, andningen
55
Hudens nerver
Tre nerver, sensoriska motoriska och vasomotoriksa
56
Hudens sensoriska
Inåtledande. Nerverna löper ut från stora nervsammanbrott i underhuden, går igenom läderhuden och når överhuden via förgreningar i papillskitet. Där mynnar de ut I känselkroooar och nervävnader som är specialiserade på olika slags inkommande känselintryck. Via dessa nerver sänds signaler till hjärnan om kyla, värme, beröring, tryck och smärta
57
Hudens motoriska nerver
Utåtledande. Nerverna förmedlar intryck i andra riktningen. Nerver som kommunicerar med en muskel och säger åt den att dra sig samman, röra sig. Styr ex arrector pilli
58
Hudens vasomotosika nerver
Leder nervimpulser som gör att blodkärlen kan utvidgas eller dras samman. Stor betydelse för värmeregleringen. Reglerar aktiviteten i svett och talgkörtlar.
59
Huvudets nerver
I perifera Nervsystemet finns 12 par hjärn- och kranialnerver och 31-32 par ryggmärgs och spinalnerver. Spinalnerverna utgår från ryggmärgen och har förgreningar till muskler , huvudsvål och hårbotten i bakhuvudet och nacke. Kranialnerverna går till och från hjärnan och leder nervimpulser mellan hjärnan och olika vävnader i huvudet, halsen, bröstet och buken. Varje kranialnerv har speciell funktioner, här finns luktnerven, synnerven samt nerven som styr mimik, trårflöde, tuggning osv. En del nerver kan påverkas vid massage.
60
Viktiga kraninalnerver
V femte kranialnerven, nervus trigeminus, trillingnerven är en blandnerv. Har tre grenar, påverkar vardera olika delar av ansiktet. Trigeminus är ansiktets viktigaste känselnerv och motoriska nerv som kontrollerar vårt tuggande. Påverkas av massage
VII sjunde kranialnerven, nervus facialis, ansiktsnerven. Viktigaste motoriska nerven i ansiktet som styr mimik, blinkrörelser och läppröresle samt salovbildning och tårflöde. Förmedlar smakimpulser från främre delen av tungan. Nerv påverkas vid anisktsförlamning. Blandnerv
XI elfte kranialnerven, nervus accessorius, binerven, påverkar nacke, hals och rygg och aktiveras när vi nickar eller vrider på huvudet.
61
Vrf är tvål ingen bra rengöringsprodukt?
Tvål är ett alkaliskt (basiskt) ämne som höjer hudens pH-värde, vilket riskera att skada syramanteln
62
Vilket pH-värde bör en rengöringsprodukt innehålla?
5,5
63
Vilka ingredienser finns alltid i hudkrämer?
Vatten, fett(olja) och en emulgator - som binder samman fett och vatten i preparat
64
Emulsion/dispersion
Håller samman två ämnen som inte kan lösa sig i varandra. Är en avlång molekyl där ena ändan är vattenlöslig, hydrofil och andra fettlöslig, lipofil. Molekylen hamnar med den vattenlösliga sidan i vattnet och den fettlösliga o oljan och binder på så vis samman vätskornas yta. Små droppar av det ena ämnet kan nu stabiliseras i de andra. Emissionen släpper efter ett tag beroende på vilken det är.
Om en emulgator är mest vattenlöslig uppstår droppar av olja i vatten, oil-in-water o/w
Om en emulgator är mer fettlösliga uppstår droppar av vatten i olja, water-in-oil w/o
Olja i vatten är mest populär. Flesta dagkrämer. 4 delar vatten (75-80%) till en del olja
Vatten i olja används till fetare krämer. Nattkräm. Tjockare. Lämnar en fet, vattenavstötande yta. 25 och 40% olja och resten vatten.
65
Rengöringsvatten
Skonsam metod. Vatten med micellärer. Vattnet är specialgjord med partiklar för att dra till sig smuts och makeup. Kräver ingen sköljning. Passa alla
66
Rengöringsmjölk
Olja i vatten. Högt vatteninnehåll, 90%. Icke fet och innehåller ofta antibakteriella ämnen.
67
Rengöringslotion
Lätt olja i vatten. Kan passa fet hudtyper. Innehåller alkohol, bör undvikas
68
Rengöringskräm
Vatten i olja. Lågt vatteninnehåll. Något fetare, kraftigare. Lämpar sig bäst för mogna och torra hudtyper.
69
Rengöringsolja
Vattenlöslig. Fett löser fett. Passa alla. Fett löser upp hudtalget , bör användas mindre mängd på torr hud. Skonsam.
70
Tvålfri rengöring
Lätt emulsion. Passat normal till fet och oren hy
71
Rengöringsteknik
Arbeta i hudens sprickriktning, parallellt med bindvävstrådarna i läderhuden. Följ lymfflödets riktning.
72
Vrf blir vi rynkiga
Nedbrytning av kollagen
73
Ett tecken på dålig blodcirkulation
Många utvidgade små blodkärl, telangeiktasier
74
Turgor
Hud som är mättad på vätska och fukt får en viss spänning i vävnaden, turgor. Är turgorn låg i dermis kan de va ett tecken på uttorkning.
75
Vart kan man se horisontella linjer om det finns förlust av retikulin och elastin?
Runt ögonen
76
Normal hud kännetecken
Enstaka förstorade porer i T-zonen, några blockerade porer och få pormaskar. Ingen blockerade porer eller komendoner utanför T-zonen. Inga torra eller feta partier. Jämn struktur och pigmentering.
77
Fet hud
Överaktivitet i talgkörtlarna, ofta ärligt. Tjock framtoning och i regel runda och förstorade porer. Seborre oleosa huden är fet på ytan. Glansig.
78
Torr hud
Understimulering av talgkörtlarna. Naturligtvis följd av hudens åldrande. Saknar inte bada fet utan även fukt. Huden fungerar sämre som skydd och förlorar sin spänts. Huden tenderar att lätt bli rynkig och ofta täckt av fina ytliga linjer. Åldras tidigt runt ögon och mun. Utsatthet för sol och vind, för lågt vatten intag. Låg turgor.
79
Blandad hud
Fet i pannan, näsa och haka. Vanligaste hud typen. Dålig genomblösning. Ofta grovporig.
80
Akne
Kopplat till hög talgproduktion. Uppstår när utförsegången har blivit igenpluggat. Pga baktrielltillväzäxt inne i utförsegången uppstår inflammatoriska knutor. Keratin bildas och proppar igen. I blockerade utförsegången lever bakterier som får fritt spelrum. Det börjar bilda fria fettsyror ut talgens triglycerider. Fria fettsyrorna irriterat väggen som riskerar att brista. Brister väggen får vi en inflammation i kringliggande vävnad och i dermis bildas paler och pustler som kan ge ärr när det läker.
Hög grad hormonellt betingad. Ej fel på hormonbalansen, bara känsligare än andra för hormonpåverkan.
81
Mogen hud
Skör och ömtålig och förlorar sin spänd och Lena yta. Första tecken på åldrande brukar vara linjer runt ögonen och mun och på hals. En torr hud som redan från början är mer utsatt pga av högre känslighet åldras i regel tidigare. Få bukt på fett och fuktbalansen för att bromsa.
Långsammare cellförnyelse. Överhuden tjockare. Rynkor, förslappad.
82
Känslig hud
Rödaktig och tun, kan vara torr och fet på ytan. Bli lätt irriterad. Personer med känslig hud skall vara försiktiga med allt som kan bidra till att utvidga blodkärlen som ex sol, bastubad, alkohol och kryddstark mat. Ofta något vi ärver. Men blir vanligare med bildskärmahud, kan bli irriterad framför datorn, röd, fnasig.
83
Yttorr hud
Saknar fukt i epidermis. Känns torr och stram. Kan vara fett undertill. Överhuden har torkat på grund av kyla, sol eller fel hudvårdsprodukter. Svårklämd
84
Låg turgor
Hudens spanning är nedsatt på grund av vätskehalten. Kollagena fibrerna av en grundsubstans, en mjuk gel som innehåller bland annat hyaluronsyra, som binder fukt och ger spänst till huden.
85
Pigmenterad hud
Hyperpigmenterad hud orsaka av pigmentbildande cellerna, melanocyterna. De styr pigmenteringen och kan orsaka mörka fläckar/områden på huden. Orsaken är uv strålning och ibland kombination med hormonell påverkan
86
Vilken metoder kan du välja vid en djuprengöring?
Dubbelrengöring
mekanisk peeling eller slipning.
Kemisk peeling
Desinkrustation
87
Dubbel rengöring
Du rengör två gånger. Använd gärna bortse vid andra omgången. Lämplig för en mycket känslig hud. Skonsamaste
88
Mekanisk peeling
Samma som hudslipning. Rengör på djupet. Översta hudlagret slipas bort och flryngringsprocessen och cellförnyelsen påskyndas. Görs antigen manuellt med händer eller med borstapparat.
Våtslipning innebär en djupregörnkng av själva hudytan som poröppningarna. Använd fuktad slipsten och slippasta.
Torrslipning mest effektiva formen av slipning som ger god effekt och I regel ett synbart resultat. Bra för kraftig, grovporig, ärrig och åldrad och förtjockad hud.
89
Kemisk peeling
Översta hudlagret löses upp genom en kemisk process.
Biologisk peeling, biologiska emulgatorbreagerar med talg och avlagringar på hudytan och löser upp dessa genom förtvålning.
Enzympeelin, fungerar med hjälp av enzymer. Hindrar från att talg blir stående i poröppningen och har även effekt för Miller.
90
Enzym
Är ämne, oftast proteiner som hjälper till när olika kemiska reaktioner skall ske i kroppen. Fungerar som katalysator. Sätter igång och påskyndas en viss kemisk reaktion utan arr själv delta.
91
AHA syror
Effektivare och mer djupgående variant av peeling. Fungerar som kemisk. Syror som säljs till hemma bruk brukar ha höga pH-värden gör att inte ge skada. Syror på salong brukar vara surare och med pH under 4 och mer effektivare
92
Dermabrasio och ultrapulslaser
Dermabrasio är en mekanisk form av slipning men används ofta som ett alternativ till kemisk peeling. Huden slipas genom att syntetiska korn blåses i hög hastighet mot hudytan. Används vid akneärr och djupare rynkor.
Laserslipning ger samm resultat. Utförs av läkare
93
Desinkrustation
Används vid en djupregörninig av fet och aknebenägen hud, respektive yttorr och svårklämd. Löser upp förhornat talg och djupt liggande orenheter. Genomförs med hjälp av galvanisk ström som leds genom kroppen och ger upphov till en kemisk reaktion.
94
Massage ökar
Antalet röda blodkroppar
95
Ansiktsmassage positiva effekter
Torr hud - särskild nytta av talgproduktionen stimulerad och att torra ytskikt skalas av
Slapp hud - påverkar genomblöt ingen och elasticitet i ansiktets muskler
Hud med dålig cirkulation - lymf och blodflödet förbättras
Hud som är behov av celmåterväxt
96
Effleurage
Strykande rörelser längs med musklerna. Värma upp musklerna inför djupare bearbetning. Dränerande effekt. Forsla bort övetskottsvätska ur vävnaderna. Ökar blodcirkulationen
97
Petrissage
Djupgående bearbetar större och underliggande vävnader. Knådas. Långsamt. Bra vid spänningar i nacke och axlar. Töja och mjuka upp musklerna och sätta fart på blodcirkulationen. Ökade blodflödet ger bättre näringsupptag i både hud och muskulatur. Välgörande effekt på lymfflödet
98
Friktioner
Cirkulerande rörelser. Töjer bindväv i en muskel och löser sammanväxningar. Skapar en ökad elasticitet i vävnaderna. God effekt på ärrvävnad
99
Tapotement
Ökar blodflödet till det masserade området, förbättrar muskeltonus och verkar avslappnade
100
Vibration
Avslappnade och lätt stimulerande
101
Specialtekniker
Töjning - Vid spänningatillstånd i en muskel och I samband med att bindväv blivit förkortad. Försöker förlänga muskler. Oftast i nacke, axlar och bröst.
Pressur - används för att fördela och lösa upp spänningar och behandla muskelknutor. Triggerpunkter.
102
Mask
Förstärker effekten av behandlingen. Delas in i tre kategorier, som inte stelnar, de som stelnar och specialiserade masker
103
Lermask
Fungerar djuprengörande, stärkande och stimulerande på blodcirkulationen, beroende på ingredienser. Har god adstringerande effekt. Aktiva ingredienser:
Mandelolja - närande och lindrande
Rosvatten - lugnande och milt stärkande
Apelsinbloms - lugnande och milt stärkande
Trollhassel - adstringerande, uttorkande och stimulerande
Glycerin - lugnande och fiktgivande
104
Gelmask
Peel of mask som lägger sig som en film över huden och hindrar fukt för att avdunsta. Penetrerar huden, tar med sig smuts och döda hudceller
Mask som inte torkar, effektiva fuktgivare. Lugnande, mjukgörande och uppfriskande.
Glycerin - fuktgivande
Alanine - närande
Carbomer- gelbildare
Murgröna - fuktgivande och utrensande
105
Marin mask
Innehåller alger och spirulina i kombination med lipsomer, är fettkroppar som tsm med ett aktivit ämne fungerar som en fuktbindare
Spirulina - näringsrik och skyddade
Liposomer- bärare, transporterar det aktiva ämnet ned i huden
106
AHA mask
Innehåller fruktsyra eller AHA syror som exfolierar bort döda hudceller och aktiverar cellförnyelsen. Blodcirkulationen och syresättning av huden ökar. Hudens struktur förbättras, pigmenteringar dämpas.
AHA-syror - mjölksyra, glykolsyra och citronsyra
Glycerin - fuktbindande
Eteriska oljor
107
Adstringerande (sammandragande) mask
```
Lämplig för eb storporig, trött och livlös hud. Lera, mentol, kamfer och trollhassel vanliga ingredienser. Kan ha en uttorkade effekt och ska inte användas ofta.
Kaolin - sammandragande
Kamfer - antiseptisk och stimulerande
Trollhassel - adstringerande
Borsyra - avsvällande
```
108
Närande mask
Lämplig för mogna, torra huden som behöver energikick. Vitaminer och vårdande ämnen.
Betakaroten- förstastadium till A-vitamin, antioxidant
Aminosyror - skyddande, vårdande och återfettande
Sheasmör - skyddande, vårdande och åtterfettande
Nässelextrakt - rik på mineraler
109
Lugnande mask
Sammansatt för återskapa spänns och elasticitet hos en torr, stressad och lätt irriterad hud. Lugnande mask
Allantoin - vallörtsextrakt, lugnande, fuktbevarande och sårläkande
Panthenol - provitamin B5 och vårdande
Aminosyror - vårdande, mjukgörande
Aloe vara - inflammationshämmnade
Arnika - vanlig ört som är vårdande och lugnande
Calamin- zinkoxid, svalkande, lugnande
110
Oljemask
Verkar mjukgörande och skyddande. Bäst till en mogen och uttorkad hud. Kombineras med värme som ökar hudens kapacitet att absorbera oljan. Stimulerar blodcirkulationen och ger ökad syresättning och elasticitet I huden. Hyperkäbslig och vaskulär hud.
Macadamiaolja - skyddande, fuktbevarande, absorberas långsamt. Ej till fet hud
Vetegrodsolja - näringsrik, rik på E-vitamin
Jättenattljusolja - torr, näringsrik. Bra mot eksem och irriterad hud.
111
Självvärmade mask
Tjock pasta och appliceras ovanpå en kräm eller olja. Uppstår en kemisk reaktion som gör att värme produceras när ingredienserna kommer i kontakt. Värme har en stimulerande effekt på huden och ökar cellåterbildningen.
112
Naturlig/biologisk mask
Avokado - mjukgörande, snäll mot huden, passar torr hud
Äggvita - stärkande, sammandragande, lämplig för ung och fet hud
Äggula - närande, för den torra huden
Honung - löser upp smuts och döda celler, fuktgivamde, bindemedel i många masker alla hudtyper
Banan - näringsrik, mjukgörande, bra för torra och känsliga hudtyper
Gurka - svalkande, alla hudtyper
Jordgubbar - åstadkommer en syreraktion på huden, reglerar pH-balansen i torr hud.
Yoghurt - svalkande, rengörande, vanlig i bas i masker, känsliga hud
Citron - innehåller AHA-syra, stimulerande och bleknade fet hud
Havremjöl - exfolierande, rengörande
Ananas - exfolierande
Örter - stimulerande och stärkande, alla hudtyper
113
Vilka tre rörelser finns det i huden?
Sensoriska - känsel
Motoriska - rörelse
Vasomotoriska - inte vilje styrd
114
Varför gör vi en hudanalys?
Veta vad kunden har för hudtyp, vilka produkter vi ska använda och hemvård
115
För en korrekt hudanalys behövs?
Förstoringsglas
Spatel
Bra belysning
116
Hur lång tid tar en rengöring och hudanalys?
15 min
117
Vad är skillnaden mellan kemisk och mekanisk peeling?
Kemisk - löses upp, syra
| Mekanisk - slippar
118
Vrf är man yttorr?
Starka produkter, kyla, inte fukbevarande produkter
119
Hur ska en fet hy behandlas?
Dämpa talgproduktionen, lugna, återfukta
120
Vilken är skonsamtste torr eller våtslipning
Våtslipning
121
Vad är syramantlen uppbyggt av?
Döda hudceller, talg och svett
122
Lymfstationer
```
Ljumske - inguinalis
Armhålor - axillaris
Hals - cervicalis
Tinning - temporalis
Längst käkbenet under örat - paratis
Nnasolabialvecken - Anguala
```
123
Vilka celler dominerar i lager A/epidermis?
Keratinocyter
Melanocyter
Langerhansceller
124
Vilka lager finns i lager b/dermis?
Stratum papillare
| Stratum reticulare
125
Vilka celler dominerar i lager B ?
Fibroblaster
Mastceller
Histocyter
Lymfocyter
126
Por
Hårsäck/folliklar, öppningar i huden
