Hydrologi

Question 1

Vad är avrinningsområde?

Answer 1

Avser ett begränsat område som leder vatten till en given punkt i ett vattendrag (dräneringsområde och tillrinningsområde används synonymt).

Question 2

Vad är ytvattendelare?

Answer 2

Ytvattendelare är den topografiskt högsta punkten på mark som separerar avrinningsområden.

Question 3

Vad är grundvattendelare?

Answer 3

Grundvattendelare är samma sak som ytvattendelare men med grundvatten under mark, denna behöver dock inte vara på samma ställe som ytvattendelare. I Sverige följer dock grundvattendelaren oftast ytvattendelaren.

Question 4

Hur kan man bestämma ett avrinningsområdes storlek?

Answer 4

Med hjälp av en topografisk karta, högsta punkter i landskapet.

Question 5

Definiera vattenföring.

Answer 5

• Vattenföringen (Q) definierar hur stort vattenflöde ett vattendrag har, framrunnen volym per tidsenhet.

Question 6

Vad innebär (hortonsk) omättad ytavrinning och hur uppstår den?

Answer 6

Nederbördsvattnet som faller på en omättad mark, istället för att infiltrera rinner istället av ovanpå markytan. Den situationen uppstår om nederbördsintensiteten är större än markytans infiltrationsförmåga.

Question 7

Varför anses (hortonsk) omättad ytavrinning förekomma enbart i liten utsträckning i vårt klimat?

Answer 7

Sverige har vi jordar med hög infiltrationsförmåga och relativt liten nederbördsintensitet.

Question 8

På vilken jordtyp i vårt land är det mest sannolikt att omättad ytavrinning uppstår? Förklara!

Answer 8

En jord med låg infiltrationsförmåga – lera.

Question 9

Om du driver ner två rör med vattenintag på två olika djup i grundvattnet i den del av ett avrinningsområde där det är mest sannolikt att omättad ytavrinning kan förekomma; i vilket av rören kommer vattennivån att bli högst – i det djupare eller i det grundare? Förklara!

Answer 9

Omättad avrinning sker i inströmningsområden. I inströmningsområden är vattnets tryck högre i ytliga jordlager än i djupare jordlager.

Question 10

Förklara sambandet mellan effektiv porositet och grundvattnets nivåändring.

Answer 10

Stor effektiv porositet = små variationer i grundvattennivå. Om porerna är stora är vattnet löst bundet. Det innebär att en stor del av porvolymen kan tömmas och den volymen finns sedan tillgänglig för påfyllnad. När grundvatten bildas finns då gott om ledigt utrymme att fylla på (stor effektiv porositet) och grundvattennivån stiger relativt lite.

Question 11

Ange också en jordart med stor effektiv porositet och en med liten effektiv porositet.

Answer 11

Grus har stora porer och därmed stor effektiv porositet. Lera har små porer och liten effektiv porositet.

Question 12

Var i ett avrinningsområde är det lämpligast att lägga en soptipp? Diskutera olika möjliga alternativ och ange för‐ resp. nackdelar med dem.

Answer 12

Går ej att svara på. Det beror på om man är mest rädd om grundvattnet eller om vattendraget. I inströmningsområdet kan vissa föroreningar brytas ner i den omättade zonen, men det som inte renas bort når grundvattnet och kommer att stanna länge i grundvattenzonen. Läggs den i utströmningsområdet blir inte grundvattnet förorenat, men ingen rening sker av föroreningar och bäcken blir förorenad.

Question 13

Ange 2 orsaker till att man kan hitta salt grundvatten i Östra Svealand.

Answer 13

1) Vägsaltning, 2) gammalt inbäddat havsvatten, 3) nära kusten kan saltvatten tränga in om uttagen av sötvatten blir större än nybildningen

Question 14

När under året förekommer normalt grundvattenbildning i Mellansverige och varför pågår den inte hela året?

Answer 14

Grundvattenbildning sker under den del av året då nederbörden är större än avdunstningen, utom under perioden när nederbörden faller som snö och därmed lagras ovanpå markytan.

Question 15

kiljer sig mönstret för grundvattenbildning åt mellan den allra nordligaste och den allra sydligaste delen av landet? Förklara.

Answer 15

I södra delen av landet är det normalt nästan inget sjömagasin på vintern varför grundvattenbildning sker hela vinterhalvåret. I norra Sverige, men stora snömagasin) sker inte grundvattenbildning under vinter utan bara höst och vid vårfloden.

Question 16

Beskriv hur vattnet binds i jorden. Gäller samma bindningsförhållanden både i den omättade och den mättade zonen? Förklara varför.

Answer 16

Vattnet binds adsorptivt till de laddade partikelytorna och kapillärt i porerna mellan partiklarna (pga ytspänning). Kapillär bindning kräver både vatten och luft, varför den bara finns i markvattenzonen.

Question 17

Magasinstermen i vattenbalansen kan försummas när beräkningarna görs för minst ett år.

Answer 17

Ofullständigt. Detta gäller bara om det är ett hydrologiskt år

Question 18

För att nederbörd ska kunna perkolera ner och bilda grundvatten krävs att markvattenzonen är nästan mättad.

Answer 18

Falskt. Det som krävs är att dräneringsjämvikt (fältkapacitet) uppnåtts. Vi dräneringsjämvikt kan vattenhalten nära ytan vara låg.

Question 19

I en sluten akvifär är grundvattenytans tryck oftast högre än atmosfärstrycket.

Answer 19

Sant. Vattnet i den slutna akvifären trycks ofta ner till en nivå som är lägre än den skulle ha varit om det tätande skiktet inte fanns.

Question 20

Definiera specifik avrinning.

Answer 20

Specifik avrinning är avrinningen per ytenhet. Man räknar ut detta genom att se hur
många liter som rinner ut från ett visst område och hur lång tid det tar. Man räknar
om liter per kvadratmeter inom en viss tid till mm / tid. Dvs liter per m2 = mm.

Question 21

Beskriv den vanligaste typen av nederbördsmätare, de vanligaste och största
mätförlusterna (enbart på föreläsning – finns ej i litteraturen), samt hur man i
vattenbalansberäkningar normalt korrigerar för dessa mätförluster finns på sidan 89).

Answer 21

—En kanna med vindskydd som genom uppsamling mäter nederbörd

—De vanligaste mätförlusterna sker pga vind så att vatten ej kan falla rakt ner i
mätaren

—Pkorr: korrigera genom att ta P * 1.07 (om inte annat anges)

Question 22

Beskriv ett avrinningsområdes olika magasin och deras storlek. Fundera över hur lång
omsättningstid olika magasin har.

Answer 22

• Den nederbörd som faller över ett avrinningsområde fångas först upp i trädkronorna
  vars magasin kallas för interception (det som stannar på träd/växter), detta
  magasinet töms fort då vattnet avdunstar.
• När det magasinet är fullt rinner vattnet ner genom krondropp och stamrinning till
  marken där vattnet antingen infilteras i jorden och hamnar i markvattensmagasinet
  eller rinner vidare som ytavrinning till sjöar som också räknas som ett magasin.
• När marken inte kan hålla mer vatten i porerna filtreras det ner till grundvattnet. När
  det sipprar ner till grundvattnet kallas det för att perkolera.
• Snömagasin
• Omsättningstiden för olika magasin varierar kraftigt, snömagasin har en kort
  omsättningsperiod på timmar till månader.
• ytvatten 7år
• grundvatten upp till 3000år

Question 23

Förklara begreppet ”hydrologiskt år” och när vattenbalansens magasinsterm kan
försummas.

Answer 23

ett hydrologiskt år har mätperioden första oktober till sista september detta beror på
att på hösten är magasinskoefficienten på lägst nivå, det finns inga stora
snömagasin samt liten avdunstning. vilket förenklar beräkningen av vattenbalasen för
att magasintermen kan försummas under ett hydrologiskt år. Desto fler år man tar
med i beräkningen desto mindre extrema variationer förekommer.

Question 24

Var i Sverige är årsnederbörden, årsavrinningen resp årsavdunstningen störst/minst och
vad beror det på (s 2-4 och s 22 fig 5)?

Answer 24

Årsmedelnederbörden och avrinningen är som störst uppe i västra norrland pga att
det sker mest nederbörd där i form av snö, medan största avdunstningen sker i
Skåne på grund av ett varmare klimat och runt Vänern och Vättern pga det är helt
öppet för vattnet att avdunsta.

Question 25

Vilken effekt har snömagasineringen på vattenföringens variation under ett år?

Answer 25

Vattenföringen minskar under vinterhalvåret när snömagasin bildas vilket resulterar i att vattenföringen ökar dramatiskt under våren då snömagasinen smälter och bildar vårflod.

Question 26

Vad är en flodregim, hur ser den ut i olika delar av Sverige och varför ser den ut som den gör? (begreppet finns med på s 88 – figurer finns i kompendiet s 24 och 40)

Answer 26

- flodregim - den årsvariation i vattenföring som är typisk för en viss region. - Olika klimat ger en variation i flodregimen på olika platser. Uppe i Norr bildar snösmältningen stora vårfloder som drastiskt fyller på medan det i Skåne knappt finns någon snö alls.

Question 27

Vilken vattenföring har Sveriges resp världens största flod (enbart på föreläsning)?

Answer 27

- Amazonas 220 000 m3/s | - Göta älv 550 m3/s

Question 28

Vilken information kan man få om grundvattennivåns variation om man har tillgång till ett hydrogram (ett diagram som visar Q-variation)?

Answer 28

- Hydrogrammet visar vattenflödet i ett utströmningsområde, då grundvattennivån är låg kommer vattennivån i utströmningsområdet att vara litet och tvärtom.

Question 29

Vad är infiltration och infiltrationskapacitet?

Answer 29

Infiltration är det vatten som når markytan som tas in i markvattenmagasinen. Infiltrationskapaciteten är den största mängd vatten en mark kan infiltera. Det vatten som inte infiltreras rinner vidare som ytvatten. (Ytavrinning)

Question 30

Vad är vattenhalt och porositet?

Answer 30

- θ Vattenhalten är mängden vatten i en jord. | - Porositeten - porvolymens andel av den totala jordvolymen%.

Question 31

Hur beräknas markvattenmagasinets storlek utgående från vattenhalt (volymsprocent)?

Answer 31

- Markvattenmagasinet beräknas genom vattenhalten i marken multiplicerat med skiktets tjocklek. - Om det är 20% volymprocent vatten i markskiktet som är 20 cm djupt, blir det 0.2*20=4cm =40mm vatten i markvattenmagasinet.

Question 32

Hur stor porositet har mineraljord?

Answer 32

-30-60% - Mineraljordar består av eroderat mineral, därav liten kornstorlek/hög porositet. - Mineraljordarnas fasta partiklar bildar jordmassans skelett. Hålrummen (porerna) är fyllda av markvatten och av markluft. Kornstorlekssammansättningen avgör de individuella porernas storlek. Större hålrum, som i sten-, grus- och sandjordar, tillåter vatten att fritt röra sig i porsystemet och ger vattengenomsläppande (permeabla) jordarter. Jordar med hög silt- och lerhalt är mycket finporiga, vatten binds både adhesivt runt kornen och kapillärt i porerna och hindrar snabb genomrinning. Finkorniga jordar är därför vattenbehållande och har starkt reducerad permeabilitet. Jordarternas porositet, porernas volym i förhållande till jordartens totala volym, varierar kraftigt beroende på hur kornen ligger packade inbördes.

Question 33

Hur varierar ofta porositeten med djupet?

Answer 33

- Vanligast brukar de finkornigaste jordarterna ligga högst upp (ler), vattnet har svårt att rinna igenom dessa. Kan bindas hårt i dem. - Därefter har vi mjäla/mo som håller vatten relativt bra men även genomsläppande. - Längst ner har vi jordarter med större porer t.ex grus/sand. Där kan vattnet lätt rinna igenom och jorden har svårt att binda vattnet. - I en moränjord så minskar porösiteten med djupet

Question 34

Hur definieras grundvattenyta, grundvatten, markvatten och kapillärvattenzon? Hur förhåller sig vattnets portryck till atmosfärstrycket i grundvattenytan, grundvattenzonen resp. markvattenzonen?

Answer 34

- Grundvattenytan är gränsen mellan markvattnet och grundvattnet. - Markvattnet definieras med att porerna delvis är fyllda med luft medan grundvatten bara är vatten (dvs den omättade zonen. ) - I Kapillärvattenzonen är jorden mättad MEN också kapillärt bundet pga att atmosfärstrycket är högre än vattentrycket - Grundvattenzonen definieras som den mättade zonen, dvs jorden är mättad med vatten och inga kapillära bindningar kan förekomma - I markvattenzonen är atmosfärstrycket större än vattnets tryck, vid grundvattenytan är vattnets tryck lika stort som atmosfärens, i grundvattenzonen är vattnets tryck större än atmosfärens tryck

Question 35

Hur binds vattnet i jorden och är det samma bindningsförhållanden i den omättade och den mättade zonen? Hur inverkar partikelstorlek och porstorlek på vattnets bindning? Vad beskriver bindningskarakteristikan (bindningskurvan) och vad kan man utläsa ur kurvan? Överkurs, men kan vara bra att kunna inför nästa år. Vattnet binds på två olika sätt: Adsorptivt och kapillärt.

Answer 35

1. En adsorptiv bindning fungerar så att vattenmolekylens negativ laddade sida binder kring ytan på jordpartikelns positivt laddade yta och bildar ett lager vatten kring partikeln. 2. Den kapillära bindningen sker i porerna mellan jordpartiklarna där det finns syre. Vattenmolekylen binder i hörnen där partiklarna möts där bindningen är tillräckligt blir tillräckligt stark. Detta kallas även ytspänning. Denna typ av bindning kan endast förekomma i den omättade zonen då det måste finnas både vattenpartiklar och syre i jorden. Den kan alltså inte förekomma i den mättade zonen där det inte finns något syre i porerna. 3. Desto mindre partikel- & porstorlek desto mer vatten klarar jorden av att binda eftersom det blir större partikelyta att binda emellan.

Question 36

Varför torkar en avlång blöt trasmatta olika fort beroende på vilken ledd den hängs på? Vad är fältkapacitet, vissningsgräns och växttillgängligt vatten och hur varierar dessa med jordens korn-/porstorlek?

Answer 36

- En avlång blöt trasmatta torkar snabbare om den hänger vertikalt eftersom undertrycket är = mattans längd. Det vill säga att ju större avstånd vi har desto större undertryck har vi. - Fältkapacitet är den vattenhalt en tidigare mättad mark har efter fri dränering (dräneringsjämvikt) - Vissningsgräns - vattnet är för hårt kapillärt bundet för att växterna ska kunna tilllgodo göra sig det - Växttillgängligt = fältkapaciteten- vissningsgränsen - Desto minrde korn- och partikelstorlek desto mer vatten är hårt bundet, alltså mindre vatten till växterna

Question 37

Vilka vattenförhållanden ska gälla i omättade zonen för att grundvatten ska kunna bildas? Fundera själv – ej så tydligt uttryckt i texten.

Answer 37

Om marken har nått sin fältkapacitet så kan vattnet sippra vidare och fyller då på grundvattenmagasinet.

Question 38

Vad är inströmningsområde och utströmningsområde och vilka tryckförhållanden gäller i dessa områden?

Answer 38

- Inströmningsområde är ett område i terrängen där grundvatten fylls på av markvatten. Utströmmningsområde är där grundvatten trycker upp ur marken. - Trycket vid ett inströmmningsområde är högre än trycket vid ett utströmmningsområde vilket medför att vattnet rör sig mot ett utströmmningsområde.

Question 39

Hur uppstår ett omättat utströmningsområde?

Answer 39

Markytans hydrauliska konduktivitet (uppluckrad mark) över kraftigt mot markytan vilket gör att vattnet kan ledas bort utan att nå markytan

Question 40

Hur varierar utströmningsområdets storlek under året? Hur påverkas vattenföringen av utströmningsområdets storlek?

Answer 40

- Desto större vattenföring desto större utströmningsområden. Under de torra perioderna är ofta utströmningsområdena bara permanenta kärr och vattendrag medan på vår och höst stiger de ofta högt upp för sluttningarna. - Vid vårflod är utströmningsområden stora och de är små vid de hydrauliska nyåret.

Question 41

Vad är en myr, vilka två huvudtyper av myrar finns och hur sker vattentillförseln till dessa två myrtyper? Vad säger detta om tryckförhållandena i myrtyperna?

Answer 41

- Myrar är blötmarker där det döda organiska materialet ackumuleras och bildar torv. - Kärr som får sitt vatten från nederbörd och omgivande fastmark, de är utströmningsområden och har ett lägre tryck. - Mossar är tidigare kärr som vuxit på höjden, de får bara sitt vatten genom nederbörd. De är inströmningsområden och har ett högre tryck.

Question 42

Vilka är de två olika typer av ytavrinning som anses förekomma och i vilken omfattning förekommer de i Sverige.

Answer 42

- Hortonsk ytavrinning sker på extremt torr mark, marken är så hårt packad att vatten inte kan infiltrera (sker inte i Sverige). Det finns hortonsk ytavrinning som bildas när infiltrationskapaciteten överskrids. Nederbördsintensitet>infiltrationsförmåga - Mättad ytavrinning sker när grundvattenytan når upp till markytan. Detta kan antigen bero på att marken är avttenmättad eller att marken är frusen.

Question 43

Hur påverkas utströmningsområdenas storlek av markytans lutning (plan, konvex eller konkav)?

Answer 43

- I en konkav sluttning där lutningen minskar nedåt, nås den punkt där grundvattenbildningen blir större än grundvattenflödet och vattnet stiger upp till markytan. - I en konvex där lutningen fortsätter att slutta nedåt leds grundvattnet bara undan. - I en plan lutning strömmar grundvattnet ut fast lägre ner än den konkava sluttningen.

Question 44

Vad säger detta om tryckförhållandena i de två myrtyperna?

Answer 44

- Eftersom kärr är ett utströmningsområde är det underliggande trycket från grundvattnet högre än kärrets tryck. - Mossen är ett inströmningsområde och där råder motsatsen.

Question 45

Vad driver vattnets strömning?

Answer 45

Vattnen vill nå jämvikt, i markvattenzonen är atmosfärstrycket högre än vattnets vilket gör att det trycks ner, i grundvattenzonen är trycket högre än atmosfärstrycket och det strömmar mot ett utströmningsområde där trycket lättas.

Question 46

Hur stor är den (mättade) hydrauliska konduktiviteten?

Answer 46

``` - Den hydrauliska konduktiviteten är termen man använder för att mäta markens genomsläpplighet. (m/s) - Beror på material - Sand = 0.1 - 10 mm/s - Lera = 10^-7 - 10^-5 m/s ```

Question 47

Ange typvärden för olika jordar. Vad påverkar konduktivitetens storlek?

Answer 47

- Eftersom markporernas storlek är proportionell till kornstorleken har sand och mo bra hydraulisk konduktivitet. Däremot har mjäla dålig vattengenomsläpplighet. - En torr lera ger bra hydraulisk konduktivitet eftersom sprickor tillsammans med motgångarna ger en bra vattengenomsläpplighet. Framåt hösten när lerorna blir fuktiga sväller leran upp och sprickorna försvinner, lerjorden blir då svårgenomtränglig. - Eftersom moränjordar som innehåller många olika kornstorlekar tenderar de mindre kornen sätta sig i de större kornens porer, därmed blir markporerna mycket små och vattnet har svårt att tränga sig igenom.

Question 48

Varför minskar den hydrauliska konduktiviteten när vattenhalten minskar? (K=hydraulisk konduktivitet m/s)

Answer 48

när vattenhalten minskar blir det hårdare bundet av kapillärkraften till materialet i marken och därav minskar genomsläppligheten.

Question 49

Hur kan man bestämma åt vilket håll grundvattnet strömmar?

Answer 49

Grundvattnets strömning bestäms av jordens topografi (vid grundvattenytan), i Sverige följer detta oftast markens topografi.

Question 50

Vad är en sluten akvifär, vad kan man anta om dess vattentryck och var nybildas dess grundvatten?

Answer 50

- En sluten akvifär är grundvatten som är avskilt från atmosfären av tätt jordlager som ett lock. - Vattentrycket i en sluten akvifär är högt. Ett perforerat rörs vattennivå kan stiga både över akvifärens “lock” och markytan. - Tryckytan ligger högre än grundvattenytan, för att trycket är så högt i akvifären. Tryckytan i den slutna akvifären bestäms av grundvattenytan i den fria moränen - De slutna akvifärerna fylls på genom infiltration av de intilliggande moränbackarna.

Question 51

Vad är magasinskoefficient och effektiv porositet. Hur kan dessa begrepp användas för att beräkna grundvattnets nivåförändring vid en viss tillförd vattenmängd?

Answer 51

- Effektiv porositet - det vatten man kan utvinna ur jorden. - Magasinskoefficient- magasinsändringens storlek i förhållande till ändringen i grundvattennivån.

Question 52

Hur varierar grundvattnets nivå under året och vilken effekt får det på vattenföringen?

Answer 52

Vid det hydrologiska nyåret står vanligtvist grundvattnet som lägst. Därefter börjar det fyllas på av höstregnet och för att avdunstningen inte är lika stor som på sommaren. Framåt vintern börjar ökningen avta pga att vattnet lagras i snömagasinen. När dessa sedan smälter under våren fylls grundvattenmagasinen på och därefter avtar de under sommaren fram till det hydrologiska nyåret börjar.

Question 53

Vad är porakvifär, sprickakvifär och karst?

Answer 53

- Porakvifär är där vattnet lagras i porerna i en jord. - Sprickakvifär är där det lagras mellan sprickor i berggrunden. - Karst är där vattnet flödar i vidgade sprickor, gångar och grottor i kemiskt lättlösliga bergarter.

Question 54

Vilka geologiska och hydrogeologiska egenskaper och faktorer måste beaktas då man bedömer storleken och kvaliteten på en grundvattentillgång?

Answer 54

- porositet, konduktivitet, tryckförhållanden (öppen/sluten akvifär) - lagerföljd, utbredning- genomtränglighet (bra förutsättning för grundvattenutvinninghomogent fördelat lagerföld) - terrängläge, omgivning - mineralogisk och petrografisk sammansättning - mineralernas påverkan på vattnet, tex fluor, arsenik - mänsklig påverka

Question 55

Hur varierar moränens hydrauliska konduktivitet med djupet?

Answer 55

Bottenmoränen har sämre konduktivitet pga den är hårdare packad.

Question 56

Jämför hydrologiska förhållanden i två olika jordar (grus och morän).

Answer 56

- Moränjordar innehåller många olika kornstorlekar, de mindre kornen tenderar att sätta sig i de större kornens porer, därmed blir markporerna mycket små och vattnet har svårt att tränga sig igenom. - Sand har en homogen kornstorlek och därför bra hydraulisk konduktivitet.

Question 57

Red ut skillnader mellan de två jordarna (grus och morän) vad gäller grundvattenytans nivå, storleken på grundvattennivåns variation under året samt tiden det tar innan grundvattnet svarar på nederbörd. Vilka är orsakerna till skillnaderna?

Answer 57

- Grus har stora porer, vattnet rinner lätt igenom och vi får ett jämnt flöde. - Grus kan inte hålla en stor vattenmängd i den omättade zonen. - Eftersom moränen är osorterad och innehåller flera olika kornstorlekar kan den hålla en större vattenmängd och får därmed större variationer.

Question 58

Mänsklig påverkan på vattnet: Hur påverkas grundvattennivå, utströmningsområdets storlek samt vattenbalansens komponenter då ett område kalhuggs? Ej färdigformulerade frågor…………

Answer 58

- På kalhyggen ökar grundvattennivån medan vid dikning så sjunker grundvattennivån. - På kalhyggen minskar växternas transpiration och interception och detta resulterar i höjd grundvattennivå. I och med detta ökar utströmningsområdet. Det kan ta lång tid för skogen att växa upp vid utströmningsområdet eftersom det är blötare där.

Question 59

Vad kan orsaka saltgrundvatten?

Answer 59

- Vägsalt - Saltvatten tränger upp när vi använt för mycket vatten - Saltvatten som infiltreras i berggrunden under isavsmältningen

Question 60

Mänsklig påverkan på vatten

Answer 60

- Uttag av vatten - Uttag större än nybildning, låg P, tätbefolkat, jordbruk. - Förändrat kretslopp - Dämning, vattenkraft, bevattning, befolkningstillväxt - markövertäckning -urbanisering - Dränering till jordbruk - Förorening - Punktkällor - ex reningsverk, industri - Diffusa källor - ex jordbruk

Question 61

Kornstorlek och porstorlek påverkar porositeten

Answer 61

En jord med samma porositet kan ha olika effektiv porositet beroende på hur hårt packad den är.

Question 62

jordarters fördelning i Sverige.

Answer 62

Torvjordar- flacka landskap, väst sverige och norrlands inland Morän - dominernade jordarten över sverige, vanligast vid markytan ovanför hk Sandjordar - fläckvis över hela sverige Siltjordar - bälte från dalsland till dalarna Styva leror - vanligast väster om gävle, västerås och örebro. Bra att odla i om inte för packad

Question 63

Vad är interception?

Answer 63

Den del av nederbörden som ej når marken utan fastnar på blad och grenar och sedan avdunstar därifrån.

Question 64

Infiltration

Answer 64

Vattnets nedträngande genom markytan.

Question 65

Infiltrationskapacitet.

Answer 65

Den maximala infiltrationen som kan ske.

Question 66

Perkolation.

Answer 66

Vattnets nedåtgående förflyttning i markvattenzonen.

Question 67

Markvatten.

Answer 67

Vatten i den omättade markzonen. Vattnets tryck är mindre än atmosfärstrycket.

Question 68

Grunvatten.

Answer 68

Vatten i den mättade markzonen. Vattnets tryck är större eller lika med atmosfärstrycket.

Question 69

Grundvattenyta.

Answer 69

Den nivå där vattnets tryck är lika med atmosfärstrycket.

Question 70

Porositet.

Answer 70

Hålrumsfaktor. Porvolymens andel av den totala jordvolymen i %.

Question 71

Effektiv porositet.

Answer 71

Den dränerbara volymen vatten i förhållande till totala jordvolymen i %.

Question 72

Magasinkoefficient.

Answer 72

Förhållande mellan magasinändring och vattenståndsändring.

Question 73

Akvifär.

Answer 73

En geologisk bildning som innehåller grundvatten. Ofta avses en bildning ur vilken grundvatten kan utvinnas. De stora akvifärerna finns i sand- och grusavlagringar, t.ex. åsformationer.

Question 74

Öppen akvifär.

Answer 74

Akvifär vars grundvattenyta är fri (står i förbindelse med atmosfärsluften.

Question 75

Sluten akvifär.

Answer 75

Akvifär som täcks av ett tätande lager. Grundvattenytan står i regel under övertryck (ej direkt kontakt med atmosfärsluften). Artesiskt vatten kan spruta upp då det täta lagret över den slutna akvifären genomborras.

Question 76

Inströmningsområde.

Answer 76

Område där det ytliga grundvattnet har en nedåtriktad flödeskomponent.

Question 77

Utströmningsområde.

Answer 77

Område där grundvattenflödet har en uppåtriktad komponent.

Question 78

Hydraulisk konduktivitet.

Answer 78

(Genomtränglighet) Ett mått på jordens förmåga att leda vatten. Beror bl.a. på porsystemet och jordens vattenhalt.

Question 79

Ytvatten

Answer 79

Sjöar, pölar, vattendrag.

Question 80

Dagvatten.

Answer 80

Tätortsavrinning. Det som samlas i gatubrunnar och ofta leds direkt till ett vattendrag.

Question 81

Dräneringsjämvikt.

Answer 81

Det sker inte något vertikalt flöde. (Markvattnets undertryck på varje nivå är lika med avståndet till grundvattenytan).

Question 82

Fältkapacitet.

Answer 82

Den vattenhalt en tidigare mättat mark har efter fri dränering.

Question 83

Effektiv nederbörd.

Answer 83

Den nederbörd som bidrar till grundvattenbildning.

Question 84

Evaporation.

Answer 84

All avdunstning.

Question 85

Flodregim.

Answer 85

Den årsvariation i vattenföring som är typisk för en viss region.

Question 86

Specifik avrinning.

Answer 86

Avrinningen per ytenhet. Man räknar ut detta genom att se hur många liter som rinner ut från ett visst område och hur lång tid det tar. Man räknar om liter per kvadratmeter inom en viss tid till mm / tid. Dvs liter per m2 = mm.

Question 87

Vad innebär begreppet ”avrinning” (2 olika definitioner)?

Answer 87

- Ytavrinning är vatten från nederbörd och snösmältning som inte infiltreras utan rinner på markytan. - Grundvattenavrinning sker genom att vatten tränger ner i marken genom infiltration och sjunker nedåt(perkolation) genom markzonen till grundvattenzonen.

Question 88

När under året är nederbörden, resp avdunstningen störst i större delen av Sverige (s 24)?

Answer 88

- Nederbörden är som störst under sensommaren i juli - augusti. - Avdunstningen är som störst under sommaren då solen och temperaturen är som mest effektiv och att nederbörden även är stor.

Question 89

•Ställ upp vattenbalansen och definiera de ingående termerna

Answer 89

P = E + R + S. P= nederbörd, E = avdunstnin osv

Question 90

•Beräkna hur mycket vatten som avrinner till dammen. (Man brukar anta att 0.5 mm vatten stannar kvar på hårdgjorda ytor och avdunstar efter regn).

Answer 90

Effektiv area, Aeff = 0,4 * 5 * 104 = 2 * 104 m2. Effektiv nederbörd, Peff = 7.5 mm = 7,5 * 10‐3 m. Insamlad volym = 2 * 104 * 7 ,5 * 10‐3 = 150 m3

Question 92

•Antag att vattennivån före regnet var 20 cm över dammbotten. Vilken blir vattennivån efter regnet?

Answer 92

Vattnet stiger 150 m3 / 1000 m2 = 0,15 m. Vattennvån blir 20 + 15 cm = 35 cm. Om man räknar med att det regnade också direkt på dammen blir den nya nivån 35 + 0,8 cm = 35,8 cm

Question 93

•Beskriv vattenbalansen och vad enheten mm innebär.

Answer 93

- P(nederbörd)=E(avdunstning)+R(avrinning)+(delta)S(magasinskoefficient) - Enhet mm/tid

Question 94

•Beskriv Darcy´s lag samt tänk igenom vad de olika termerna står för och vilka enheter de har.

Answer 94

- Formel som avser en fluid (vätska eller gas) som trycks genom ett poröst medium. Q=K*A*(dh/dx) Q=utflöde(m3/s) A=tvärsnittsarea(m2) dh/dx=grundvattenytans lutning(m/m) K=Hydraulisk konduktivitet (vattenledande förmåga) K= Q/(A*(dh/dx))

Question 95

•Hur kan enheten I/(S*km2) räknas om till vattenbalansens avrinning i mm/tid (t.ex. mm/år)?

Answer 95

räkna om volymen vatten per sekund till det som kommer på ett år. volym vatten*3600sek*24*365. då har vi volymen som rinner på ett år. (Tänk på att mm = l/m2)

Question 95

•Vilka formler används för att beräkna grundvattenflöde och grundvattenhastighet?

Answer 95

- Darcys lag ger grundvattenflödet Q=K*A*(dh/dx) - Grundvattenhastigheten beräknas genom att ta flödet genom tvärsnittsarean (darcys hastighet): K= Q/(A*(dh/dx))